Vispen Sjob

Hej!

Hur är det med er? Tänk vad tiden går, det har redan hunnit bli vecka åtta och om två dagar börjar mitt sista sportlov någonsin. Det känns lite sorgligt att jag börjar bli gammal men det finns ju tyvärr inte mycket att göra åt det. Sen jag skrev senast har jag hunnit göra en hel del och det är alltid lika trevligt när det händer grejer, i alla fall nästan:) Inspelningshelgen var verkligen trevlig på alla sätt och vis och efter att jag blev tvungen att avsluta mitt senaste inlägg väldigt tvärt gick jag för att öva in stämmor tillsammans med några av mina kära vänner. Jag kände mig trött och kom knappt på någonting så jag var glad över att det fanns kreativa och duktiga sångare/sångerskor som kom med en massa bra förslag på stämmor som vi övade in tillsammans:) Runt sextiden tog vi oss till Kamarina för att äta middag. Många av oss var väldigt hungriga och vi hade oturen att få vänta väldigt länge på vår mat. När den väl kom åt vi därför med god aptit och alla verkade vara nöjda och glada under kvällen då vi höll till i studion och sjöng in stämmor till några låtar:) Det är klart att det kändes lite jobbigt att missa Melodifestivalen men jag hade som tur var en rolig kväll även om jag kände mig väldigt trött. Jag skrattade en hel del, bland annat åt Ida som uppenbarligen tyckte att vi var väldigt dåliga och åt alla flummiga konversationer. Sen var det kul att vi faktiskt fick Reza att vara med i studion. Även om han inte direkt sjöng pratade han i alla fall en del för när det gäller att prata är ju inte han den som är tyst någon längre stund:) Jag fick inte bara skratta den kvällen utan även njuta lite när Niklas och Christoffer sjöng in stämmor till Ronjas låt. Innan vi slutade för dagen fick Christoffer spela in lite roliga grejer till Anna och Annas låt och det var verkligen tur att vi hade Christoffer där som gjorde ett fantastiskt jobb och som dessutom verkade tycka om det:) Det såg ut som att alla skrattade åt det han sa och kvällen kunde inte ha slutat mycket bättre än så. Jag gick och la mig ganska tidigt men det tog som vanligt en ganska lång stund innan jag somnade. Att somna bredvid min kära kändes dock hur bra som helst och det var skönt att ligga där, hålla om honom, se honom sova och lyssna på hans andetag samtidigt som jag hann fundera över allt ifrån djupa saker till mango och äppelpaj innan jag till slut somnade. Jag drömde inte en enda mardröm den natten:) Det var verkligen skönt med tanke på att jag knappt har haft några sådana nätter de senaste veckorna. Ibland har det hänt att jag har haft ångest innan jag somnar och jag vaknar ofta upp flera gånger varje natt och är tvungen att ligga och vända och vrida på mig i flera timmar innan jag kan somna om. Sådant kan vara oerhört jobbigt och frustrerande och det vore skönt att slippa mardrömmar och annat jobbigt snart.

Söndagen började med en god frukost på hotell Scandic Malmen där vi bodde i helgen. Jag som ofta har svårt att äta på morgnarna brukar alltid kunna äta ganska mycket när jag är på något av Scandics fina hotell och det är bara en av anledningarna till varför jag tycker om Scandic:) Min frukost i söndags bestod bland annat av apelsinjuice, ägg, brieost, riskakor, sill, ost, grönsaker och sist men inte minst en bit vetelängd. Under frukosten lyssnade jag på några ganska trevliga diskussioner och pratade en del med Ida, hon var lika underhållande och rolig som vanligt:) Efter frukosten var jag med på en gemensam uppsjungning, där vi bland annat sjöng en kanon om kaffe, innan jag återvände till mitt hotellrum. Där låg jag och vilade en stund innan det var dags att äta lunch. Vi åt på kinarestaurangen Bamboo garden och jag måste säga att jag tycker att maten var klart godkänd:) Johan fick förresten Reza att beställa Yakiniku som han aldrig hade ätit tidigare. Hur man kan ha missat denna underbart goda rätt om man äter kött kunde varken Johan eller jag förstå och vi tyckte verkligen att det var på tiden att Reza skulle äta det. Eftersom Reza tyckte om maten kommer jag förhoppningsvis kunna släpa med honom till någon sushirestaurang i framtiden:) Nu kan han ju inte längre klaga på att han inte gillar sushi:) Efter lunchen hann jag plugga en stund innan jag gick och fikade tillsammans med de som inte var i studion. Att det är dyrt att fika i Stockholm är ju ingen nyhet och det skulle inte förvåna mig om priserna fortsätter att stiga med tanke på hur populärt det är att fika nuförtiden. Vi fick gå in i tre eller fyra fik samt dela upp oss i två grupper för att ha en chans att få plats någonstans. Jag gick tillsammans med Reza, Anna, Ronja och Linus och vi hittade till slut ett bord inne i ett köpcentrum. Ingen av oss tyckte att kakorna vi köpte var prisvärda men de var som tur var både ätbara och mättande. Jag drack ett te som skulle smaka mango och någon annan frukt men som enligt mig smakade väldigt konstigt. Därför håller jag mig fortfarande till mitt favoritte från Lipton med persika och mangosmak:) Efter att ha fikat samlades vi i studion där vi utvärderade helgen samt pratade om vad som ska hända nu. Det kommer ju ta ett tag innan den nya skivan är klar och medan vi väntar på det ska vi så klart planera inför releasepartyt som förmodligen kommer att vara någon gång i maj. Nu får vi verkligen hålla våra tummar, eller varför inte alla fingrar och tår, att vi får pengar så att vi får möjlighet att ha ett så pass roligt och bra releaseparty som vi hoppas! Oj oj oj vad roligt det skulle vara! Under utvärderingen fick vi bara höra positiva kommentarer. Alla var väldigt nöjda med helgen och jag tycker att det märktes att alla trivdes och hade roligt. Enligt Johan som satt i studion medan alla sjöng in sina låtar, gjorde alla ett strålande jobb i studion och jag ser verkligen fram emot att höra slutresultatet! Det jag hörde av min egen insats då Christoffer och Niklas sjöng in stämmor till låten jag sjöng, var dock långtifrån bra och hur man ska kunna göra något bra av min sång är för mig omöjligt att förstå. Men vi vet ju att man kan göra underverk med hjälp av några program så jag kan bara hoppas att jag åtminstone kommer kunna höra mig själv utan att störa mig alltför mycket när skivan väl är klar.

Min söndagskväll blev trevlig och jag fick vara med min kära i lugn och ro. Kvällen började med att vi störde oss lite på varandra men när vi väl hade gjort det en stund hade vi det väldigt bra. Jag tror definitivt att det bara är bra att störa sig på varandra ibland för att det gör att man får det bättre när man väl har fått vara irriterad eller arg. Ni som känner mig kanske vet att jag är en känslomänniska och att jag mår bäst om jag får visa mina känslor. Många som inte känner mig ser mig som en ganska tystlåten person, vilket gör att jag därmed lätt glöms bort. Men när jag umgås med människor jag känner mig trygg med brukar jag vara tydlig med att visa vad jag vill och känner. Just det, det var ju kvällen jag skulle skriva om. Reza och jag åt middag på hotellet, vi hade en rabattcheck och lite annat som gjorde att det faktiskt inte kostade oss särskilt mycket, tog en lång dusch och tittade på den tredje delfinalen av Melodifestivalen. Den här veckan hade vi för en gångs skull samma favorit, Molly Sandén som enligt mig hade en oerhört fin låt som verkligen passade hennes röst! Jag tyckte om Youngblood också och jag hoppas att det går bra för dem i andra chansen:) Att Björn Ranelid gick vidare förvånade mig men vi brukar ju få vara med om minst en så kallad schlagerskräll per år. Även om jag inte tycker att låten är någon typisk schlagerlåt blev jag glad för Björn och Saras skull, jag tycker att Sara sjunger riktigt bra! Min söndagskväll avslutades med en kopp te och chokladhjärtan från i tisdags:)

Nu får jag skynda mig så att jag hinner posta det här innan jag åker på mitt sista styrelsemöte. Jag är nämligen ganska säker på att jag inte vill sitta kvar i USS styrelse efter årsmötet på grund av lite olika saker. Men vi får se, någon kanske lyckas övertala mig att sitta kvar ett år till. Det här blir hur som helst mitt sista möte tillsammans med just årets styrelse. Den här veckan har varit som många andra veckor. I måndags kände jag mig väldigt trött och den här gången kan jag inte bara skylla på att jag sov dåligt utan det berodde mycket på att jag gick och la mig sent. Men med tanke på att jag har min kära i Göteborg gör jag, som ni kanske förstår, mycket för att hinna umgås så mycket som möjligt med honom när vi väl ses. Jag var och fikade på US och USS nya kansli i måndags och det var trevligt. Förutom att se de nya lokalerna träffade jag trevliga människor och åt en massa god choklad:) Igår var jag och tränade och det var roligt. Sen var det ju fettisdagen igår och jag passade på att äta en semla:) Visst är det bra att det finns dagar då vi får vara lite extra feta?:) I skolan har lektionerna flutit på som vanligt. I musikteorin har jag börjat plugga inför mitt sista musikteoriprov någonsin! Jag är väldigt säker på att jag inte kommer att läsa musikteori i framtiden. Lite ny energi fick jag som tur var när jag fick reda på att jag hade femtio av femtiotvå poäng på provet som jag gjorde för några veckor sen. Det betyder att jag bara behöver skriva ett starkt G eller i alla fall ett svagt VG på nästa prov för att få vg i kursen och det har jag bestämt mig för att klara! I vokalensemblen känns det lugnt och vi har två repetitioner kvar innan vi ska vara med under en lunchkonsert:) På naturkunskapen har vi börjat jobba med energi och i svenskan håller vi tal. Usch vilken ångest jag har inför det. Att prata inför en stor grupp är inte alls min grej och när jag hör hur bra alla andra är på att hålla sina tal och inser att jag inte ens kommer att vara hälften så bra som dem, gör det så klart bara att min ångest ökar. Jag är fullt medveten om att man inte ska jämföra sig med andra men det är lättare sagt än gjort kan jag lova. Idag insåg jag dessutom att jag nog har skrivit mitt tal på helt fel sätt och att jag kanske blir tvungen att göra om det helt och hållet, något som jag inte alls känner mig taggad inför. Ni skulle bli rädda om ni visste hur många timmar jag har lagt ner på att skriva mitt talmanus och därför ska jag inte låta er veta det. De jag har berättat det för har ärligt talat fått en mindre chock. Att man kan lägga ner många timmars arbete på något som bara tar cirka tre minuter att framföra är för mig helt obegripligt! När jag dessutom märker att jag har gjort fel och kanske måste göra om alltihop förstår ni kanske hur jobbigt det känns just nu. Det är ingen tvekan om att jag inte har någon talang för att skriva bra talmanus, jag förstår ärligt talat inte hur jag ska få till det på ett bra sätt. Idag var det många som ville hålla sina tal och jag kunde ha gjort det om det inte hade varit så att jag hade väntat till sist och klockan hade blivit så pass mycket. Det märktes tydligt att klassen ville gå och äta lunch så fort som möjligt så det var nog tur att läraren inte tvingade mig att hålla mitt tal där i sista sekunden. Läraren sa att hon hade låtit bli att tjata på mig för att hon märkte att jag inte hade varit särskilt på och jag kan bara tacka henne för att hon är så pass förstående. Jag får hålla mitt tal för en mindre grupp efter sportlovet och jag hoppas verkligen att jag klarar av det här momentet och att min lärare godkänner mig. Nu kommer min färdtjänstbil när som helst så nu måste jag gå. Ta hand om er i kylan!
/Vispen

Hej!

Nu har det gått några dagar sen jag bloggade senast och jag hinner tyvärr inte skriva mycket mer än hej:) Hoppas att ni mår bra och att ni har haft en bra start på helgen! Min vecka har varit helt okej, i skolan har jag jobbat med mitt svenskatal som jag ska framföra nästa vecka. Jag ska bland annat prata om smileysar. I naturkunskapen fick vi tillbaka provet som vi gjorde innan temaveckan, jag blev godkänd:) På ljudtekniken har vi fått lyssna på musik och jämföra olika inspelningar:) Nu har helgen hunnit börja och igårkväll var jag och åt på Jensens tillsammans med min kära Reza och mina vänner Anna och Niklas. Vi hade väldigt underhållande samtal och efter middagen hade vi en trevlig stund på Anna och Niklas rum innan vi kom i säng runt tretiden. Imorse var det bara att se glad ut och gå upp och äta frukost klockan tio. Efter det hann jag som tur var vila en stund innan det var dags att samlas på Pizza hut för att äta lunch. När vi kom dit hade de flesta andra US-arna redan kommit. Jag tycker att det var jätteroligt att träffa alla och sen är det ju alltid lika trevligt att få härliga tilltryckningar:) Johan var fin och slog mig när jag bad honom göra det, det är nämligen ett bra sätt för mig att tagga till på. Vi fick vänta ganska länge på vår mat och när den väl kom blev vi tvungna att äta fort för att hinna till uppsjungningen som Maria höll i. Direkt efter den var det dags för mig att gå in i studion för att spela in låten En gång i veckan. Jag som tycker att det är svårt att sjunga den med känsla var väldigt nervös samtidigt som jag kände mig taggad och förväntansfull, det är ju alltid roligt att sjunga i studio. Hur inspelningen blev vet jag inte än men jag får hoppas att jag åtminstone lyckades sjunga med lite inlevelse. Att sjunga kändes hur som helst väldigt roligt. Problemet med mig var dock att jag kände att jag började komma igång först när jag hade sjungit färdigt. Nu måste jag gå för att diskutera lite grejer om skivan. Ni får ha det så bra, hoppas att ni tittar på Melodifestivalen ikväll, det är enligt mig ett riktigt bra program:)
/Vispen

Hej!

Jag ville bara posta ett kort inlägg för att önska er glad alla hjärtans dag. Nu har i och för sig nästan hela dagen och kvällen gått men bättre sent än aldrig och jag hoppas att ni känner er nöjda med dagen:) Har ni firat något? Det har faktiskt jag gjort och med tanke på att det var minst fem år sedan jag firade den här dagen ordentligt kändes det väldigt roligt att äntligen ha någon att fira med i år! Man kan ju fira den här dagen på olika sätt men eftersom det här är kärlekens dag kanske ni förstår att jag ville fira den med min kära! Reza och jag har haft det väldigt fint tillsammans precis som vanligt! Vi möttes på café Gunnarssons igår eftermiddag där vi köpte två bakelser för att ha något gott att äta senare på kvällen. Reza valde en sommarbakelse med bär och jag valde en chokladbakelse. Efter det gick vi till Ringens köpcentrum där vi köpte chokladhjärtan. De var väldigt dyra men vi tyckte att det var värt att betala för att förhoppningsvis få god choklad:) Vi gick förbi Ica för att köpa vindruvor och fryst mango och tror ni inte att jag blev besviken när vi fick veta att Icabutikerna tyvärr inte får in fryst mango för tillfället? Fryst mango fanns som tur var på Hemköp och det tog en stund för oss att hitta dit och tillbaka till hotellet där vi skulle bo men som ni vet gör jag mycket för att få mango:) Igårkväll var vi och åt middag på Agra tandori, en indisk restaurang som jag verkligen kan rekommendera. Det var en ganska liten restaurang och det kändes skönt att äta där. Personalen var trevliga och det spelades indisk musik i bakgrunden som jag tycker var underhållande. Maten var väldigt god och jag lär definitivt äta indiskt snart igen. Reza åt en kycklingrätt och jag åt en vegetarisk tallrik med några olika små rätter:) Efter middagen åkte vi tillbaka till hotell Scandic Plaza där vi bodde inatt. Jag tyckte om hotellet även om det så klart inte slog Continental som numera är mitt favorithotell:) Jag känner mig verkligen nöjd med kvällen och natten. Reza terrade mig väldigt mycket precis som vanligt och även om det kan vara lite jobbigt ibland måste jag erkänna att jag tycker om det på något sätt. Livet vore mycket tråkigare utan Rezas dåliga skämt, hans imitationer av mig och hans busiga slickningar i ansiktet lite då och då:) Vi kände oss ganska sega igårkväll och därför vilade vi en hel del. När klockan slog tolv inatt och alla hjärtans dag hade börjat åt vi våra bakelser och drack Liptons persika och mangote som är en av mina favoriter:) Efter det åt vi av den frysta mangon och pratade en stund med Dosse. Innan vi gick och la oss överraskade Reza mig genom att ge mig en present. Jag hade inte köpt något till honom eftersom jag trodde att vi hade kommit överens om att inte göra det då det ju kostar en del att äta ute och bo på hotell och vi dessutom vill spara pengar så att vi kan göra roliga saker i framtiden. Så när Reza gav mig en present blev jag väldigt överraskad men det var så klart en rolig överraskning:) Oj vad kär jag kände mig när jag öppnade presenten och såg att den innehöll en ask där det låg ett fint silverarmband som påminner lite om halssmycket som jag fick i födelsedagspresent. Jag som inte brukar använda armband har tyckt att det har känts ovant att ha det runt handleden hela dagen men jag vänjer mig nog snart. Reza sa att han var glad över att ge mig armbandet och att jag kan ha på mig det och titta på det när jag saknar Reza. Reza sa att armbandet symboliserar hans känslor för mig och det tycker jag är riktigt fint:) Nu har jag alltså både ett fint halssmycke och ett armband från Reza medan han inte har fått ett enda smycke av mig. Jag ska verkligen se till att hitta något fint att ge till min kära så fort jag får pengar!

Vår natt var som sagt väldigt fin och om jag kände mig kär tidigare är det lite i jämförelse med hur jag kände inatt. De starka känslorna har hållit i sig hela dagen och jag förvånas över hur det kan vara möjligt att känna såhär starkt för en person som jag inte ens har känt ett år. Tiden går verkligen fort och nu är det snart ett halvår sen jag kysste Reza för första gången. Det tog så klart lite tid innan jag ville erkänna för mig själv att jag var kär men jag har mått mycket bättre sen jag gjorde det och sen jag vågade tala om för Reza hur jag kände. I början försökte vi ta det lugnt men nu försöker vi ses så ofta som möjligt och både Reza och jag tycker att det känns jättebra! Ingen kan veta vad som händer i framtiden och det är dumt att ta ut något i förskott. Jag kan bara säga att jag hoppas av hela eller i alla fall en stor del av mitt hjärta, att Reza och jag kommer att ha det fint tillsammans. Det känns helt underbart att jag har upptäckt vilken oerhört fin människa han är och jag trivs och känner mig trygg med honom på ett sätt som jag inte har gjort med någon annan kille eller man tidigare. Ni kanske tycker att det här låter konstigt och att jag inte vet vad jag pratar om men det är såhär jag känner. Jag är helt enkelt väldigt kär, sådär härligt nykär som många är när de precis har träffat någon och jag hoppas att förälskelsen och kärleken håller i sig och att det här så småningom utvecklas till något fint.

Jag har känt mig trött hela dagen på grund av att det inte blev särskilt mycket sömn för varken mig eller min kära inatt. Men på alla hjärtans dag måste man få fira, eller hur?:) Vi hade väldigt svårt att komma ur sängen imorse men vi hann som tur var komma ner till frukosten innan den stängde. Sen vilade vi en stund på vårt hotellrum innan det var dags för mig att åka till skolan och ha vokalensemble. Vilken tur att alla hjärtans dag var just på en tisdag i år och att tisdagar är mina skönaste skoldagar. Vokalensemblen flöt på ganska bra och jag spelade in stämmor till olika låtar som jag ska öva in tills nästa vecka. Efter skolan hann jag träffa Reza en stund innan han skulle ta flyget tillbaka till Göteborg. Vi besökte Jensens där Reza åt lunch och efter det åkte vi till Gunnarssons där vi fikade i flera timmar. Jag tycker synd om Reza som fick stå ut med mig eftersom jag kände mig trött och var lite nedstämd på grund av det. Det blev som tur var bättre den sista timmen när vi delade på ett vaniljhjärta och jag lyckades ta Rezas temugg och dricka ur den flera gånger utan att han märkte det:) Jag vet, det var inte särskilt snällt av mig att göra så men med tanke på att Reza hade terrat mig på andra sätt tyckte jag definitivt att jag kunde sno lite te av honom. Reza och jag tog farväl på det gamla vanliga stället, Continental. Min färdtjänstbil kom innan Reza behövde gå till Arlanda express men vi hann som tur var pussa lite på varandra innan jag åkte. Jag somnade nästan direkt efter att ha satt mig i taxin och sov hela vägen hem och det kändes hur skönt som helst att äntligen ha tid att sluta ögonen en stund:) Sen jag kom hem har jag pratat lite med Danne och Lovisa och nu hade jag tänkt gå och lägga mig för att orka med morgondagen. Årets alla hjärtans dag blev definitivt en lyckad och underbar dag som jag kommer att minnas länge!
/Vispen

Hej!

Hoppas att allt är bra med er! Jag har inte hunnit uppdatera bloggen de senaste dagarna eftersom jag har velat prioritera andra saker. Nu skriver jag mest för att säga hej och tala om att jag har det bra här i Göteborg:) Resan gick bra i tisdags och jag har bott hemma hos Reza sen dess. Jag hade varit i hans lägenhet tidigare men aldrig sovit där. Reza och jag har delat på en 90-säng här och även om det är lite trångt måste jag säga att det har känts bra hittills. Att sova bredvid någon som man verkligen tycker om kan inte vara mycket annat än bra och mysigt:) På dagarna har en del tid gått åt till att plugga och jobba men vi har så klart hunnit göra annat också. Jag har äntligen pratat lite med Rezas bror och hans flickvän och det kändes bra. Sen har jag pratat lite med Rezas mamma men det har varit ganska svårt eftersom hon varken förstår svenska eller engelska och bara pratar persiska. Reza har lärt mig några ord och jag lär mig mer vartefter. Även om det går ganska segt och tar tid ska jag fortsätta lära mig nya ord lite då och då. Det är ju alltid roligt att lära sig nya språk och eftersom det gör mig frustrerad att inte veta vad Reza och hans familj pratar om känner jag att det vore bra om jag åtminstone lärde mig att förstå persiska lite bättre. Sen måste jag säga att det ju skulle kännas roligare om jag kunde prata mer med Rezas familj. Jag har hört att många ser mig som en ganska tystlåten person men jag kan lova er att jag gärna pratar ibland. Det här med persiskan ska nog lösa sig i framtiden:)

Hmm, vad har vi gjort mer? Igårkväll var vi hemma hos Oja och drack te och åt glass och mariekex. Mariekexen fick mig verkligen att tänka på när jag var liten för då åt jag det väldigt ofta. Vi har så klart ätit nyttig mat också. Rezas mamma har lagat jättegod mat varje dag och jag har verkligen fastnat för persisk mat! Vi har ätit frukt, druckit många koppar te och lyssnat en del på musik. Även om jag inte har kunnat sjunga med i låtarna har musiken fått mig att må bättre. Vissa stunder har jag känt mig lite nedstämd men så kan det ju vara ibland och idag har jag faktiskt mått riktigt bra. När jag har känt mig rastlös har jag brottats med Reza eller dansat runt i hans lägenhet. Reza har varit snäll mot mig, han är verkligen en fin människa, och det har känts helt underbart att vi har kunnat ta pauser ifrån jobb och plugg lite då och då för att ge varandra en puss och en kram. Det har alltid gett mig lite ny energi och jag har lyckats skriva en hel del i min loggbok för mitt projektarbete:) Ikväll ska vi träffa några kompisar och imorgon åker jag till Skandinavium för att se genrepet av Melodifestivalen. Det ska verkligen bli trevligt att träffa några US-are igen och framförallt att se Melodifestivalen live. Sonja Aldén uppträder imorgon och med tanke på att det var över ett år sedan jag såg henne live ser jag verkligen fram emot det:) Nu måste jag skriva lite på en svenskauppgift innan jag gör mig i ordning inför kvällen.
/Vispen

Hej!

Hoppas att allt är bra med er! Det har redan hunnit bli måndag och vecka sex har börjat, tiden går verkligen fort. Jag hade tänkt posta ett kort inlägg innan jag fortsätter göra lite annat som behöver bli färdigt ikväll. Imorgon åker jag nämligen till Göteborg och det ser jag så klart fram emot. Med tanke på kylan och all snö skulle det inte förvåna mig ifall tåget ställdes in eller blev kraftigt försenat men vi får hoppas på det bästa:) Jag hade tänkt skriva om helgen som började efter en okej ljudtekniklektion i fredags. Läraren som vi brukar ha i vanliga fall var inte i skolan men vi fick träffa en annan lärare som pratade om hur mixerbord fungerar och visade ett jättestort mixerbord som skulle användas när yrkeslinjen skulle spela senare under dagen. Vi fick vara med när de soundcheckade och jag kände i alla fall att jag lärde mig några nya saker:)

Efter lektionen åkte jag till Continental där jag mötte upp Reza. Vi hade inte träffats på nio dagar och även om det inte är jättelång tid kan jag lova att jag hade hunnit sakna min kära väldigt mycket! Eftermiddagen blev lugn och vi satt mest i en soffa och tog det lugnt. Runt sextiden skulle vi åka till Almåsa. Det blev tyvärr lite stressigt och vi hade svårt att hitta till vår taxi men allt löste sig till slut och vi plus alla andra som skulle åka från centralen kom iväg med rätt taxibilar:) Under bilresan somnade jag en stund och det var skönt. Väl framme på Almåsa åt vi middag tillsammans. Maten var lika god som vanligt och till efterrätt fick vi gino:) Lite senare samlades vi och gick igenom vad som skulle hända i helgen, samt pratade om uppsökeri. Runt tiotiden fick vi göra vad vi ville och jag gick en trappa ner för att dricka te och umgås med alla trevliga människor:) Jag tryckte till några av mina kära vänner och pratade en del med bland annat Rakel, Patrik och Niklas. Det blev en ganska tidig kväll för mig eftersom jag kände mig trött och ville undvika att somna under lördagens pass. Reza och jag gick och la oss lite efter elva och vi pratade en kortare stund än vanligt innan vi sa god natt och somnade.

Jag känner mig nöjd med resten av helgen förutom med mig själv men det återkommer jag till lite längre ner. Frukosten var god och jag lyckades äta en hel del både i lördags och igår. Luncherna och middagarna var lika goda som vanligt, särskilt chokladpannacottan som vi fick till efterrätt i lördags och lasagnen som vi fick till lunch igår:) Under dagarna lyssnade vi på föreläsningar och pratade om uppsökeri och engagemang. Föreläsarna var bra, framförallt en tjej som hette Julia. Jag känner att jag lärde mig nya saker och att jag blev påmind om saker som jag har fått lära mig tidigare men som jag hade glömt bort eller inte funderat på på länge. Vi diskuterade bland annat hur vi kan göra för att engagera de som redan är medlemmar i Unga synskadade, skillnaden mellan att uttrycka sig i tal och skrift, att utnyttja allas starka sidor i en grupp, samt hur vi ska göra för att försöka värva så många nya medlemmar som möjligt. Jag tycker att det mesta var roligt och intressant. I lördags eftermiddag gick det dock väldigt dåligt för mig när vi skulle skriva ihop kortare texter eller komma på bra saker att säga. Min hjärna var helt tom på idéer och att skriva under press har aldrig varit min starka sida. Jag kände mig fruktansvärt dålig och oerhört frustrerad när jag hörde hur bra alla andra var på att prata och skriva och fick panik när det inte kom upp ett enda ord i mitt huvud. Jag kände att jag ville slänga min dator i golvet och önskade att ingen skulle se mig just då. Föreläsarna ville dessutom helst att vi skulle jobba enskilt med uppgifterna och att vi sedan skulle läsa upp dem för resten av gruppen. Jag kände att det blev jobbigare och jobbigare för varje gång det blev min tur och jag inte hade något att läsa upp för de andra. Även om det alltid var frivilligt att läsa upp vad man hade skrivit gjorde alla andra det men eftersom jag aldrig kom på något var det omöjligt för mig att göra det. Jag vet att det var flera andra som kunde komma på saker att säga under tiden de pratade och vissa av dem lyckades dessutom uttrycka sig på ett väldigt bra sätt trots att de inte hade något att anteckna på. Jag vet att man inte ska vara avundsjuk på anda men jag måste säga att jag också skulle vilja kunna göra sådant. Men jag verkar vara den enda som inte kan det och som inte har någon fantasi överhuvudtaget. Jag får ångest varje gång någon ber mig skriva något på grund av att jag aldrig har kunnat skriva. Okej, skriva kan jag ju alltid göra men att skriva texter som är roliga eller bra på något annat sätt har jag aldrig lyckats med. Det här med att uttrycka sig så att andra förstår vad man menar är ju inte det lättaste. Prata är jag ännu sämre på, så vad finns det kvar att hjälpa till med om man varken har talang för att skriva eller prata? I helgen fick vi ställa oss i olika hörn av rummet och fundera över på vilket sätt vi kan bidra till att utveckla en organisation. Jag visste verkligen inte var jag skulle ställa mig någonstans men ställde mig till slut tillsammans med dem som är nätverkare och vi som ställde oss där kom fram till att vi är bra på att hålla ihop grupper, ta kontakt med nya människor, sprida energi och höja stämningen. Jag kan inte direkt påstå att jag är bra på något av det även om jag gärna lär känna nya människor och sprider glädje. I en av fikapauserna försökte jag till exempel krama så många som möjligt både för att ge mig själv och andra lite ny energi inför nästa föreläsning. Det här med att sitta stilla längre stunder är nämligen inte heller min grej. Under söndagen, framförallt under eftermiddagen, kände jag att det var omöjligt för mig att koncentrera mig och att jag var tvungen att göra saker hela tiden. Min kära vän Rakel satt som tur var bredvid mig och jag slog och tryckte till henne väldigt mycket den sista timmen. Många störde sig på mig för att jag pratade för fort när det var min tur att prata och med tanke på att jag säkert inte sa en enda bra sak eftersom jag var jättetrött och ofokuserad, var det ju inte alls konstigt. När vi äntligen var klara för dagen sprang jag runt en ganska lång stund innan jag gick ner och fikade med de andra. I efterhand kom jag fram till att jag så klart borde ha tränat mer i helgen och det borde jag ju verkligen ha tänkt på med tanke på att jag vet hur svårt jag har att sitta stilla och koncentrera mig flera timmar i streck. Jag tränade inte en enda gång på hela helgen och gissa om jag uppskattade att springa på cross trainern imorse:) Jag kanske helt enkelt inte är rätt person för att åka och representera ett distrikt. När USS har pratat om vilka som skulle delta i helgen och vilka personer vi kunde skicka var det bara jag som hade tid att åka. Nästa gång hoppas jag dock att USS skickar minst två personer och att det då blir några som har något bättre att komma med än vad jag hade den här gången. Jag kanske skulle klara av att vara med på en sådan här helg i framtiden ifall jag rörde mer på mig under pauserna och om jag sov bättre på nätterna. Det blev väldigt lite sömn för mig i helgen och jag drömde jobbiga saker och vaknade flera gånger varje natt. Därför hade jag ju inte de bästa förutsättningarna att orka vara pigg och glad. Igår var jag nära på att bli arg på riktigt och med tanke på att det inte har hänt på flera år var det ju verkligen ett tecken på att saker och ting inte riktigt var som vanligt. Det känns ju tråkigt att jag misslyckas med det mesta just nu, skolan går sådär, showdownen har jag ju bestämt mig för att ta det lugnare med och sen har vi ju US, jag vill inte misslyckas totalt med US för om det händer vet jag inte vad jag gör. Att misslyckas i skolan och inom showdownen är en sak men om jag misslyckas med att vara en bra styrelseledamot är det ju inte bara jag utan i värsta fall ett helt distrikt som det går sämre för och det får absolut inte hända! Många av mina vänner är medlemmar i US och jag vill inte förstöra något i det som enligt mig är Sveriges bästa organisation för personer med synnedsättning! Någon gång i framtiden, när jag får en ny chans, ska jag se till att lyckas bättre för jag vill verkligen utvecklas, lära mig nya saker och bidra till att saker och ting blir bättre! Så om jag får en ny chans ska jag trycka till och ta den och då ska jag göra vad jag kan för att både jag själv och andra ska känna att det är okej att ha med mig! Att träffa alla människor som var med i helgen var verkligen helt underbart! Jag vet inte vad jag skulle göra utan mina fantastiska vänner som fanns där och gav mig en kram när jag behövde det trots att jag knappt lyckades med något på hela helgen. Jag hade extra roligt i lördags kväll när vi såg Melodifestivalen! Hade ni någon favorit? Jag tycker att både Loreen och Dead by april var värda varsin finalplats men hade gärna sett Afrodite och/eller Marie Serneholt i andra chansen istället för till exempel bidrag nummer sju som jag inte alls fastnade för. Att det gick lite sämre för The Moniker förvånade mig inte, jag tror att många hade förväntat sig att få höra en låt som var lik "Oh my god" som Daniel tävlade med förra året.

Igårkväll åkte Reza och jag till restaurang La familia där vi mötte upp min kära familj, min mormor Lia och mina kusiner Elsa och Matilda. På restaurangen åt vi en massa god italiensk mat och umgicks. Jag åt pasta med skaldjur till huvudrätt och mangosorbet till efterrätt. Reza hade aldrig träffat någon i min familj tidigare bortsett från Nina som han har ätit lunch med en gång i tiden. Men med tanke på att det var nästan tio år sedan och Reza som sagt inte hade träffat någon av de andra tyckte jag verkligen att det var på tiden att han fick äta middag med oss igårkväll:) Efter middagen åkte Reza till centralen för att hinna med ett tåg till Göteborg och det är klart att det kändes jobbigt att säga hej då till honom fastän vi ses redan imorgon. När jag kom hem en stund senare tog jag det lugnt och varvade ner någon timme innan jag gick och la mig. Jag kan lova er att jag sov gott inatt...

Idag är det ju måndag och alla som går i trean på Kulturama har projektvecka då det är tänkt att vi ska jobba med våra projektarbeten. Jag har en del kvar att göra och ska skriva en hel del under de här dagarna. Eftersom jag dessutom ligger efter i några andra ämnen ska jag se till att jobba ikapp så mycket som möjligt den här veckan så att jag förhoppningsvis får minst godkänt i alla ämnen i vår:) Idag åkte jag till skolan för att göra naturkunskapsprovet som de andra gjorde förra veckan. Eftersom jag hade pluggat ganska mycket kände jag mig inte särskilt nervös. Men när jag väl satt där med provet var det så klart några frågor där jag inte skrev särskilt mycket och jag måste erkänna att jag kände mig osäker på ganska många frågor. Men men, vi får se hur det går och om jag skulle få IG på något behöver jag som tur är endast komplettera det och alltså inte göra om hela provet, vilket så klart känns skönt!

Ikväll har jag varit och firat min kära vän Johnnie som fyller femtio år! Johnnie hade inte fått reda på att han skulle bli firad och blev väldigt överraskad när många av hans vänner plötsligt började sjunga för honom då han kom till en lokal där han trodde att det bara skulle vara två personer:) Förutom att Johnnie fick träffa både gamla och nya vänner fick han dessutom presenter, smörgåstårta och en jättefin prinsesstårta. Om jag blir femtio år hoppas jag att det finns någon som vill överraska mig på ett liknande sätt för håller ni inte med mig om att roliga överraskningar är bland det bästa som finns?! Jag hoppas att Johnnie kände sig nöjd med kvällen, det såg som tur är ut som att han hade trevligt och han verkade uppskatta att jag kom fram, gav honom en kram och pratade en stund med honom innan jag åkte hem. Resten av min kväll har gått åt till att packa färdigt allt inför morgondagen, prata en stund i telefon, säga hej då till Nina som jag inte kommer att träffa på ett tag eftersom hon åker till Nya Zeeland på torsdag, sjunga och skriva det här. Idag har jag alltså hunnit träna, sjunga, umgås med trevligt folk och därmed gjort vad jag kan för att ha de bästa förutsättningarna att klara av att vara trevlig mot Reza, hans mamma, Oja och alla andra som jag kommer att träffa den här veckan. Ni får ta hand om er så ska jag försöka få något vettigt gjort samtidigt som jag förhoppningsvis kommer att ha några trevliga, roliga och händelserika dagar i Göteborg!
/Vispen

Hej!

Hoppas att allt är bra med er! Tänk att vi redan är inne i februari månad. Tiden går verkligen fort och det känns som att vintern har satt igång på allvar. I helgen ska det tydligen bli uppåt tjugo minusgrader plus att jag har hört att det ska snöa en hel del. Är det någon mer än jag som längtar tills det är vår?

Jag kom precis hem från en showdownträning som faktiskt kändes bättre än förväntat. Som jag skrev för ungefär en vecka sen har jag bestämt mig för att ta det lugnare med showdownen ett tag framöver för att förhoppningsvis få tillbaka motivationen och viljan att kämpa hårdare i framtiden. Jag kommer så klart att träna lite då och då men jag kommer att lägga det på en lagom hög nivå för att inte riskera att känna press. Nu vill jag enbart träna för tränandets skull tills jag känner mig redo att satsa igen. Idag tränade vi en hel del på att serva och för att göra det lite roligare tävlade vi mot varandra. Jag kom långt efter de andra spelarna och även om jag störde mig på det kändes det helt okej och jag deppade inte någon längre stund:) Idag kände jag dock att min tävlingsinstinkt i alla fall inte är helt borta för oj vad jag störde mig när det gick dåligt... Vi tränade på attack-försvar också och även det kändes helt okej trots att det inte alltid gick bra för mig. Träningen fick mig åtminstone att må lite bättre och jag kände mig trött efteråt, vilket så klart var ett stort plus. Sen var det roligt att träffa alla andra igen, särskilt Daniel för honom hade jag inte pratat ordentligt med på flera månader. Han var rolig, terrade mig precis som vanligt och fick mig att skratta flera gånger.

Undrar om det finns något mer som jag kan berätta för er. Den här veckan har varit ganska lugn och det har inte hänt särskilt mycket. I tisdags hade jag i och för sig ganska roligt. Nina som har jobbat med USS ungdomsgård i flera år har tyvärr bestämt sig för att sluta på grund av att hon har fått jobb på arbetsförmedlingen. Vi ville så klart hinna säga hej då till henne. USS ungdomsledare och styrelse träffades först på kansliet där vi umgicks och åt prinsesstårta. Grädde och marsipan är inte min grej men jag måste faktiskt säga att jag tyckte att tårtan var ganska god. Senare på kvällen åkte de flesta av oss till ungdomsgården där vi fortsatte att ha det bra tillsammans. Ida och jag gick dock vilse på väg dit och det var mindre trevligt eftersom det var kallt och halt ute men vi kom som tur var rätt till slut:) Jag tror att alla uppskattade tisdagens gårdskväll. Vi utsåg två personer som ska vara med och tävla i en talangjakt om några månader. Det blev Lukas som ska framföra en låt på piano och Kim som ska sjunga. Alla som tävlade om finalplatser var duktiga men jag tycker verkligen att det blev två värdiga finalister. Det kändes extra roligt att höra kim, hon hade verkligen utvecklats sen jag hörde henne senast! Jag tyckte dessutom väldigt mycket om låten som kim sjöng, ni kan lyssna på låten här: Kvällen avslutades med att vi åt tårtor som några hade fixat under kvällen. Jag behövde plugga och hann inte hjälpa till särskilt mycket men jag vispade i alla fall grädden. Jag är ju Vispen så det är klart att det var ett perfekt jobb för mig:) Det var mango på en av tårtorna och det gillade jag så klart. De flesta av er kanske redan visste att mango är min favoritfrukt:) Att vi åt tårta för att Nina ska sluta kändes så klart tråkigt men jag är säker på att vi kommer att ses fler gånger:)

Skolveckan har varit ganska lugn. Allt rullar på som vanligt förutom i naturkunskapen där jag missade ett prov igår på grund av att skolans nätverk krånglade och läraren inte hade möjlighet att lägga över provet på ett usb-minne. Vilken tur att det är temavecka nästa vecka så att jag förhoppningsvis hinner göra provet då. Även kvällarna har varit lugna den här veckan förutom i tisdags då jag ju var på ungdomsgården. Från och med imorgon kommer det som tur är börja hända mer i mitt liv. I helgen ska jag åka på en uppsökeriutbildning med Unga synskadade. Det ska verkligen bli roligt och jag tror och hoppas att jag kommer få lära mig något nytt. Imorgon får jag dessutom träffa min stora kärlek igen och oj vad jag har längtat! På söndag kväll blir det middag med familjen och min mormor Lia och även det ska bli trevligt. Jag saknar min älskade mormor! På måndag ska jag förmodligen skriva prov i naturkunskap och även om jag inte ser fram emot det kanske måndagen har något annat trevligt att bjuda på, man vet ju aldrig:) Nästa vecka är det som sagt temavecka, vilket innebär att vi som går i trean får jobba med våra projektarbeten. Eftersom vi inte behöver vara i skolan och jobba åker jag till Göteborg på tisdag och jag ser verkligen fram emot att få fina stunder tillsammans med Reza, Oja och förhoppningsvis några till:) Även om jag kommer behöva plugga en del på dagarna kommer jag förhoppningsvis hinna ha roligt på kvällarna. Vi får se när jag hinner blogga nästa gång men ni får lova att ta hand om er tills dess. Försök att utnyttja varje ny dag på bästa möjliga sätt, det kommer jag att göra:)
/Vispen