Vispen Sjob

Hej!

Hoppas att allt är bra med er! Det har redan hunnit bli måndag och vecka sex har börjat, tiden går verkligen fort. Jag hade tänkt posta ett kort inlägg innan jag fortsätter göra lite annat som behöver bli färdigt ikväll. Imorgon åker jag nämligen till Göteborg och det ser jag så klart fram emot. Med tanke på kylan och all snö skulle det inte förvåna mig ifall tåget ställdes in eller blev kraftigt försenat men vi får hoppas på det bästa:) Jag hade tänkt skriva om helgen som började efter en okej ljudtekniklektion i fredags. Läraren som vi brukar ha i vanliga fall var inte i skolan men vi fick träffa en annan lärare som pratade om hur mixerbord fungerar och visade ett jättestort mixerbord som skulle användas när yrkeslinjen skulle spela senare under dagen. Vi fick vara med när de soundcheckade och jag kände i alla fall att jag lärde mig några nya saker:)

Efter lektionen åkte jag till Continental där jag mötte upp Reza. Vi hade inte träffats på nio dagar och även om det inte är jättelång tid kan jag lova att jag hade hunnit sakna min kära väldigt mycket! Eftermiddagen blev lugn och vi satt mest i en soffa och tog det lugnt. Runt sextiden skulle vi åka till Almåsa. Det blev tyvärr lite stressigt och vi hade svårt att hitta till vår taxi men allt löste sig till slut och vi plus alla andra som skulle åka från centralen kom iväg med rätt taxibilar:) Under bilresan somnade jag en stund och det var skönt. Väl framme på Almåsa åt vi middag tillsammans. Maten var lika god som vanligt och till efterrätt fick vi gino:) Lite senare samlades vi och gick igenom vad som skulle hända i helgen, samt pratade om uppsökeri. Runt tiotiden fick vi göra vad vi ville och jag gick en trappa ner för att dricka te och umgås med alla trevliga människor:) Jag tryckte till några av mina kära vänner och pratade en del med bland annat Rakel, Patrik och Niklas. Det blev en ganska tidig kväll för mig eftersom jag kände mig trött och ville undvika att somna under lördagens pass. Reza och jag gick och la oss lite efter elva och vi pratade en kortare stund än vanligt innan vi sa god natt och somnade.

Jag känner mig nöjd med resten av helgen förutom med mig själv men det återkommer jag till lite längre ner. Frukosten var god och jag lyckades äta en hel del både i lördags och igår. Luncherna och middagarna var lika goda som vanligt, särskilt chokladpannacottan som vi fick till efterrätt i lördags och lasagnen som vi fick till lunch igår:) Under dagarna lyssnade vi på föreläsningar och pratade om uppsökeri och engagemang. Föreläsarna var bra, framförallt en tjej som hette Julia. Jag känner att jag lärde mig nya saker och att jag blev påmind om saker som jag har fått lära mig tidigare men som jag hade glömt bort eller inte funderat på på länge. Vi diskuterade bland annat hur vi kan göra för att engagera de som redan är medlemmar i Unga synskadade, skillnaden mellan att uttrycka sig i tal och skrift, att utnyttja allas starka sidor i en grupp, samt hur vi ska göra för att försöka värva så många nya medlemmar som möjligt. Jag tycker att det mesta var roligt och intressant. I lördags eftermiddag gick det dock väldigt dåligt för mig när vi skulle skriva ihop kortare texter eller komma på bra saker att säga. Min hjärna var helt tom på idéer och att skriva under press har aldrig varit min starka sida. Jag kände mig fruktansvärt dålig och oerhört frustrerad när jag hörde hur bra alla andra var på att prata och skriva och fick panik när det inte kom upp ett enda ord i mitt huvud. Jag kände att jag ville slänga min dator i golvet och önskade att ingen skulle se mig just då. Föreläsarna ville dessutom helst att vi skulle jobba enskilt med uppgifterna och att vi sedan skulle läsa upp dem för resten av gruppen. Jag kände att det blev jobbigare och jobbigare för varje gång det blev min tur och jag inte hade något att läsa upp för de andra. Även om det alltid var frivilligt att läsa upp vad man hade skrivit gjorde alla andra det men eftersom jag aldrig kom på något var det omöjligt för mig att göra det. Jag vet att det var flera andra som kunde komma på saker att säga under tiden de pratade och vissa av dem lyckades dessutom uttrycka sig på ett väldigt bra sätt trots att de inte hade något att anteckna på. Jag vet att man inte ska vara avundsjuk på anda men jag måste säga att jag också skulle vilja kunna göra sådant. Men jag verkar vara den enda som inte kan det och som inte har någon fantasi överhuvudtaget. Jag får ångest varje gång någon ber mig skriva något på grund av att jag aldrig har kunnat skriva. Okej, skriva kan jag ju alltid göra men att skriva texter som är roliga eller bra på något annat sätt har jag aldrig lyckats med. Det här med att uttrycka sig så att andra förstår vad man menar är ju inte det lättaste. Prata är jag ännu sämre på, så vad finns det kvar att hjälpa till med om man varken har talang för att skriva eller prata? I helgen fick vi ställa oss i olika hörn av rummet och fundera över på vilket sätt vi kan bidra till att utveckla en organisation. Jag visste verkligen inte var jag skulle ställa mig någonstans men ställde mig till slut tillsammans med dem som är nätverkare och vi som ställde oss där kom fram till att vi är bra på att hålla ihop grupper, ta kontakt med nya människor, sprida energi och höja stämningen. Jag kan inte direkt påstå att jag är bra på något av det även om jag gärna lär känna nya människor och sprider glädje. I en av fikapauserna försökte jag till exempel krama så många som möjligt både för att ge mig själv och andra lite ny energi inför nästa föreläsning. Det här med att sitta stilla längre stunder är nämligen inte heller min grej. Under söndagen, framförallt under eftermiddagen, kände jag att det var omöjligt för mig att koncentrera mig och att jag var tvungen att göra saker hela tiden. Min kära vän Rakel satt som tur var bredvid mig och jag slog och tryckte till henne väldigt mycket den sista timmen. Många störde sig på mig för att jag pratade för fort när det var min tur att prata och med tanke på att jag säkert inte sa en enda bra sak eftersom jag var jättetrött och ofokuserad, var det ju inte alls konstigt. När vi äntligen var klara för dagen sprang jag runt en ganska lång stund innan jag gick ner och fikade med de andra. I efterhand kom jag fram till att jag så klart borde ha tränat mer i helgen och det borde jag ju verkligen ha tänkt på med tanke på att jag vet hur svårt jag har att sitta stilla och koncentrera mig flera timmar i streck. Jag tränade inte en enda gång på hela helgen och gissa om jag uppskattade att springa på cross trainern imorse:) Jag kanske helt enkelt inte är rätt person för att åka och representera ett distrikt. När USS har pratat om vilka som skulle delta i helgen och vilka personer vi kunde skicka var det bara jag som hade tid att åka. Nästa gång hoppas jag dock att USS skickar minst två personer och att det då blir några som har något bättre att komma med än vad jag hade den här gången. Jag kanske skulle klara av att vara med på en sådan här helg i framtiden ifall jag rörde mer på mig under pauserna och om jag sov bättre på nätterna. Det blev väldigt lite sömn för mig i helgen och jag drömde jobbiga saker och vaknade flera gånger varje natt. Därför hade jag ju inte de bästa förutsättningarna att orka vara pigg och glad. Igår var jag nära på att bli arg på riktigt och med tanke på att det inte har hänt på flera år var det ju verkligen ett tecken på att saker och ting inte riktigt var som vanligt. Det känns ju tråkigt att jag misslyckas med det mesta just nu, skolan går sådär, showdownen har jag ju bestämt mig för att ta det lugnare med och sen har vi ju US, jag vill inte misslyckas totalt med US för om det händer vet jag inte vad jag gör. Att misslyckas i skolan och inom showdownen är en sak men om jag misslyckas med att vara en bra styrelseledamot är det ju inte bara jag utan i värsta fall ett helt distrikt som det går sämre för och det får absolut inte hända! Många av mina vänner är medlemmar i US och jag vill inte förstöra något i det som enligt mig är Sveriges bästa organisation för personer med synnedsättning! Någon gång i framtiden, när jag får en ny chans, ska jag se till att lyckas bättre för jag vill verkligen utvecklas, lära mig nya saker och bidra till att saker och ting blir bättre! Så om jag får en ny chans ska jag trycka till och ta den och då ska jag göra vad jag kan för att både jag själv och andra ska känna att det är okej att ha med mig! Att träffa alla människor som var med i helgen var verkligen helt underbart! Jag vet inte vad jag skulle göra utan mina fantastiska vänner som fanns där och gav mig en kram när jag behövde det trots att jag knappt lyckades med något på hela helgen. Jag hade extra roligt i lördags kväll när vi såg Melodifestivalen! Hade ni någon favorit? Jag tycker att både Loreen och Dead by april var värda varsin finalplats men hade gärna sett Afrodite och/eller Marie Serneholt i andra chansen istället för till exempel bidrag nummer sju som jag inte alls fastnade för. Att det gick lite sämre för The Moniker förvånade mig inte, jag tror att många hade förväntat sig att få höra en låt som var lik "Oh my god" som Daniel tävlade med förra året.

Igårkväll åkte Reza och jag till restaurang La familia där vi mötte upp min kära familj, min mormor Lia och mina kusiner Elsa och Matilda. På restaurangen åt vi en massa god italiensk mat och umgicks. Jag åt pasta med skaldjur till huvudrätt och mangosorbet till efterrätt. Reza hade aldrig träffat någon i min familj tidigare bortsett från Nina som han har ätit lunch med en gång i tiden. Men med tanke på att det var nästan tio år sedan och Reza som sagt inte hade träffat någon av de andra tyckte jag verkligen att det var på tiden att han fick äta middag med oss igårkväll:) Efter middagen åkte Reza till centralen för att hinna med ett tåg till Göteborg och det är klart att det kändes jobbigt att säga hej då till honom fastän vi ses redan imorgon. När jag kom hem en stund senare tog jag det lugnt och varvade ner någon timme innan jag gick och la mig. Jag kan lova er att jag sov gott inatt...

Idag är det ju måndag och alla som går i trean på Kulturama har projektvecka då det är tänkt att vi ska jobba med våra projektarbeten. Jag har en del kvar att göra och ska skriva en hel del under de här dagarna. Eftersom jag dessutom ligger efter i några andra ämnen ska jag se till att jobba ikapp så mycket som möjligt den här veckan så att jag förhoppningsvis får minst godkänt i alla ämnen i vår:) Idag åkte jag till skolan för att göra naturkunskapsprovet som de andra gjorde förra veckan. Eftersom jag hade pluggat ganska mycket kände jag mig inte särskilt nervös. Men när jag väl satt där med provet var det så klart några frågor där jag inte skrev särskilt mycket och jag måste erkänna att jag kände mig osäker på ganska många frågor. Men men, vi får se hur det går och om jag skulle få IG på något behöver jag som tur är endast komplettera det och alltså inte göra om hela provet, vilket så klart känns skönt!

Ikväll har jag varit och firat min kära vän Johnnie som fyller femtio år! Johnnie hade inte fått reda på att han skulle bli firad och blev väldigt överraskad när många av hans vänner plötsligt började sjunga för honom då han kom till en lokal där han trodde att det bara skulle vara två personer:) Förutom att Johnnie fick träffa både gamla och nya vänner fick han dessutom presenter, smörgåstårta och en jättefin prinsesstårta. Om jag blir femtio år hoppas jag att det finns någon som vill överraska mig på ett liknande sätt för håller ni inte med mig om att roliga överraskningar är bland det bästa som finns?! Jag hoppas att Johnnie kände sig nöjd med kvällen, det såg som tur är ut som att han hade trevligt och han verkade uppskatta att jag kom fram, gav honom en kram och pratade en stund med honom innan jag åkte hem. Resten av min kväll har gått åt till att packa färdigt allt inför morgondagen, prata en stund i telefon, säga hej då till Nina som jag inte kommer att träffa på ett tag eftersom hon åker till Nya Zeeland på torsdag, sjunga och skriva det här. Idag har jag alltså hunnit träna, sjunga, umgås med trevligt folk och därmed gjort vad jag kan för att ha de bästa förutsättningarna att klara av att vara trevlig mot Reza, hans mamma, Oja och alla andra som jag kommer att träffa den här veckan. Ni får ta hand om er så ska jag försöka få något vettigt gjort samtidigt som jag förhoppningsvis kommer att ha några trevliga, roliga och händelserika dagar i Göteborg!
/Vispen