Vispen Sjob

Hej!

 

OBS! Förvänta er inget välstrukturerat eller välskrivet inlägg. Jag är hungrig, trött och känner mig lite splittrad. Men men, jag skriver framförallt för min egen skull ikväll. Hur mår ni? Jag vill börja med att skriva tack, tack för att ni fortfarande tittar in här lite då och då och läser mina inlägg. Jag menar, många av er har ju kommenterat det här med att jag luktat morfar de senaste dagarna. Att ni såg just de få raderna visar ju verkligen att ni läser och bryr er och det tycker jag är fint! Med tanke på att det inte, i alla fall inte vad jag har kunnat se, finns något forum för att diskutera gubblukt, åtminstone inte sådan som jag verkar lida av, kände jag att jag ville skriva om det. Som några av er skriver kan gubblukten så klart bero på att jag känt mig krasslig. En jobbig sak är dock att jag mår mycket bättre nu men att gubblukten tydligen fortfarande sitter i. Men men, det är inte alla kvinnor och tjejer som får äran att lukta morfar och jag ska försöka se det positivt istället för att störa mig:) När gubbsingen terrar mig och kallar mig morfar terrar jag honom genom att gå långsammare än vanligt:)

 

Dagarna och tiden går. Jag lever men stör mig bland annat på att jag har stora sömnsvårigheter. Inatt kunde jag knappt sova överhuvudtaget och tidigare nätter har jag drömt mardrömmar och vaknat med hjärtklappning, vilket verkligen inte varit någon härlig upplevelse. I helgen hade jag som tur var desto roligare. Då var jag på en tjejhelg som Forum för kvinnor och funktionshinder(FQ) ordnat. Min kära vän Dosse var ansvarig, hon var busig och gjorde ett bra jobb. Under helgen fick vi lyssna på olika föreläsningar. Jag tycker att de var intressanta men att de kunde ha kortats ner en hel del. De som föreläste kunde definitivt ha anpassat sig mer till sin publik och gjort något för att få oss att "vakna till" ibland. Att många tröttnade efter en stund gick inte att undgå, i alla fall inte när folk började gäspa och viska saker till varandra. Hur svårt hade det då varit för föreläsarna att försöka fatta sig kort eller kanske ställa någon fråga till oss? När man föreläser gör man väl inte bara det för pengarna? Men nej, framförallt en kvinna verkade inte känna av stämningen eller också pratade hon bara för att hon var tvungen. Jag tycker att sådant där kan märkas väldigt tydligt. I skolan var det lätt att märka vilka lärare som verkligen försökte göra ett bra jobb och som brydde sig om sina elever. Jag gillade en av föreläsningarna som handlade om jämställdhet. Då fick vi vara med i samtalet och det var roligt att höra andras åsikter och inte bara föreläsarens. Resten av föreläsningarna var som sagt helt okej men tyvärr inte mer än så. Sådant där kan ju bara bli bättre nästa gång och jag har bestämt mig för att gå med i kvinnoorganisationen. På kvällen hade de bjudit in en komiker och det var tydligen fler än jag som inte gillade hennes humor. Tjejen som satt bredvid mig sa att hon bara skämdes och sen kunde jag endast höra att komikern fick med sig publiken två gånger på en halvtimme. Nej, det var alltså inte godkänt... En rolig helg hade jag ändå tack vare alla fina människor som jag träffade där! Det var både gamla och nyfunna vänner. På grund av det intensiva programmet fick vi tyvärr inte särskilt mycket tid till att umgås, vilket var synd. Det är ju därför jag och många andra åker på aktiviteter. Men den lilla tid vi fick tillsammans var guld värd och jag hoppas att jag får träffa alla igen någon gång i framtiden. Vi hade nämligen väldigt roligt. På kvällen diskuterade vi bland annat queer, homosexualitet och rakning. Det var väldigt underhållande. Jag fick även lite information om en hemsida, couchsurfing.org, där folk lägger upp profiler och erbjuder människor en sovplats. Ja, jag hade ingen aning om att det fanns något sådant men tycker att idén är rolig och jättebra. Nu vet jag ju att man ska vara försiktig som tjej och allt det där men om jag reste med en kompis skulle jag definitivt kunna tänka mig att testa att sova över hos någon. Varför inte? Och ja, man måste så klart skriva till den man vill sova hos först och se om och när personen vill och har möjlighet att ta emot en. En tjej berättade att hon fått nya vänner på det här sättet och jag vet andra i min ålder som övernattat hemma hos folk de inte känt tidigare.

 

Att träffa människor med olika former av funktionsnedsättningar var dessutom väldigt lärorikt. Maten var god även om portionerna gärna hade fått vara lite större. Sen blev det tåg hem på söndagen då jag mest sov. Igår och idag har jag varit på kursen. Vi ska försöka få tag på min handläggare på arbetsförmedlingen för att se om jag kan få gå kvar på kursen lite längre. Den skulle ju ha slutat den sista januari men nu är det bestämt att den kommer att fortsätta tills en ny kurs startar, vilket jag tycker är bra eftersom det förhoppningsvis innebär att jag har någonstans att ta vägen om dagarna:) Ifall en ny kurs startar i Stockholm så småningom får vi se om jag flyttar tillbaka dit eller om jag stannar här i Göteborg. Det beror på om jag hittar boende här eller får boende i Stockholm. Nej mina vänner, nu är jag hungrig och ska trycka till och äta något innan jag hoppar in i duschen.

/Vispen