Vispen Sjob

Hej!

 

Hoppas att allt är bra med er! Jag vet att det är den sjätte januari och att ett nytt år redan har börjat. Men bättre sent än aldrig. Här kommer en kort sammanfattning av år 2012. På grund av att jag fortfarande mår sådär orkar jag helt enkelt inte skriva lika långt som jag brukar göra i vanliga fall. Även om det här året, framförallt de sista månaderna, känts ganska tunga och sega, finns det vissa saker som jag tycker är värda att minnas.

 

År 2012 började på Åland. Åh vad kär jag var då, eller borde jag skriva förälskad? Ja, kanske för då hade jag knappt lärt känna min kära gubbsing. Jag minns det hur som helst som om det var igår. Reza och jag hade ätit en jättegod middag, suttit och pratat i flera timmar och haft det väldigt mysigt och bra. Vid tolvslaget tittade vi på fyrverkerier, kysstes och skålade i champagne. När jag skriver låter det varken romantiskt eller speciellt men jag lovar att det är något som jag sent kommer att glömma. Då kände jag mig lycklig och glad över att ett nytt år börjat. Efter besöket på Åland fick Reza sin födelsedagspresent, ett dygn på Yasuragi spa. Eftersom jag redan då visste att han ställer höga krav och att det krävs en hel del för att han ska bli nöjd, oroade jag mig för att han inte skulle uppskatta presenten. Men det gjorde han som tur var och vi hade väldigt fint, badade i varma källor både inom och utomhus, åt en god fyrarättersmiddag, drack te och åt lite sötsaker som jag beställt till rummet, hade en fin natt, åt en jättegod frukost då jag bland annat åt en massa sushi, satt och pratade i sköna vilstolar samtidigt som vi lyssnade på lugn musik, åt frukt och bäst av allt, fick bra kvalitetstid tillsammans. Jag tror definitivt att man behöver unna sig sådant där ibland.

 

Några dagar senare började jag min sista termin på Kulturama gymnasium. Jag såg fram emot studenten redan då och kände mig skoltrött i stort sett hela terminen. Vilken tur att det fanns saker som gjorde att allt kändes lite roligare. Jag var bland annat på kampanjhelg med Unga synskadade, på showdowntävling i Finland och såg så klart alltid fram emot dagarna då jag fick umgås med gubbsingen. Att han bodde i Göteborg och jag i Stockholm var väldigt jobbigt.

 

I februari tillbringade jag ännu en helg med medlemmar i Unga synskadade. Reza fick vara med under en släktmiddag och träffa min familj för första gången och några dagar efter det firade jag min kära vän Johnnie som fyllde femtio. Oj, när jag läser rubrikerna på de inlägg jag skrev i februari ser jag att jag hann göra en massa saker då. Jag var i Göteborg, firade alla hjärtans dag med gubbsingen, var på mitt sista styrelsemöte med Unga synskadade Stockholm, började följa melodifestivalen och spelade in US-skivan. Att sjunga i studio var väldigt roligt! Helt plötsligt var det sportlov då jag mest tog det lugnt. Jag träffade Adam och Sarah och klippte av mycket av mitt hår som fortfarande var ganska långt men som nu är väldigt mycket kortare.

 

Den första mars bestämde vi oss för att göra det officiellt, att Reza och jag var ett par. Oj, som jag hade väntat på att Reza skulle bestämma sig för vad han ville och kände. Jag hade känt mig säker på vad jag ville i nästan ett halvår. Därför kändes det oerhört skönt att äntligen kunna säga att vi var ett par. Senare samma månad blev Reza och jag nekade att gå ombord på ett av Tallink Siljas fartyg, vilket vi så klart störde oss något enormt på. Vi anmälde händelsen till diskrimineringsombudsmannen men eftersom det tyvärr inte finns någon lag som säger att allt ska vara tillgängligt kunde man inte göra något åt problemet. Resten av mars var lugnt. Jag pluggade en hel del och tillbringade lite tid med gubbsingen och några andra av mina kära vänner.

 

April började med att jag var på träningsläger med resten av landslaget. Sen blev det påsk då jag firade med familj och släkt. På påskafton var vi som vanligt hemma hos Björn, åt en massa sill och ägg och letade påskägg i skogen:) Någon vecka efter det tävlade jag i SM i showdown och blev svensk mästarinna för tredje året i rad:) I år hoppas jag att vi får se en annan vinnare. I slutet av april var jag på US-helg i Jönköping.

 

Vad hände i maj då? Jag såg så klart fram emot studenten, började planera inför studentfirande och kände mig som ni säkert förstår väldigt glad och förväntansfull. Jag tävlade i Haninge open, vilket var roligt, framförallt att träffa alla spelare. Sen träffade jag US valberedning och firade Björn som fyllde år. Ännu en bit av mitt hår klipptes av och jag trivdes inte alls med den stora förändringen. Nu har jag börjat vänja mig lite men måste säga att jag ångrar att jag klippte mig. Sverige och Loreen vann Eurovision song contest och jag minns att många var glada den kvällen:)

 

Juni var en bra månad på många sätt. Unga synskadade släppte sin nya skiva "Listen to US" och jag minns att jag verkligen hade roligt på releasefesten, framförallt på kvällen då vi åt middag på Camarina och alla framförde sina låtar:) Studentdagen var nära och det var mycket som behövde planeras och handlas. Veckan innan studenten hade jag alltså en hel del att göra. I skolan hade allt som tur var lugnat ner sig, vilket kändes skönt och jag minns att mina sista dagar på Kulturama kändes helt okej. Den enda jag saknade var min dåvarande assistent Jonas som tyvärr slutat redan i maj på grund av att han fått ett annat jobb. De betyg som jag känner mig mest nöjd med förra året är VG i klassisk sång och MVG i musikteori och vokalensemble. Innan jag själv tog studenten hann mina kusiner Jakob och Matilda göra det och det firades så klart på olika sätt. Sista helgen innan studenten handlade jag det sista, träffade min kära mormor Lia och deltog lite på ett träningsläger i showdown.

 

Sen var den äntligen här, den tolfte juni och studentdagen! Den kan ni läsa om i ett inlägg som postades den fjortonde juni. Dagen var bra från början till slut. Jag hade en fin morgon, en bra avslutning på gymnasiet, en rolig timme på studentflaket och en underbar studentfest på kvällen med de människor som betyder mest för mig! Oj oj oj mina vänner, det är en dag som jag alltid kommer att minnas! Undrar om jag någonsin kommer att få uppleva något lika roligt och stort igen, den som lever får se.

 

Senare i juni tog jag det lugnt, skrev in mig på arbetsförmedlingen och firade midsommar med min kära. Vi var på Almåsa där vi åt jättegod mat, träffade roligt folk, dansade runt midsommarstången och hade en fin natt. I slutet av månaden träffade jag Karro och Johanna, var några dagar hos Björn och såg årets första Allsång på Skansen där bland annat Laleh sjöng låten Some die young. Varje gång jag hör den tänker jag på gubbsingen:)

 

Okej, jag har hunnit bli väldigt trött sen jag började skriva det här och tänkte därför snabbt gå igenom de största händelserna under det senaste halvåret. Jag tillbringade en hel del tid i Göteborg i somras. Förutom att umgås mycket med gubbsingen träffade jag även Dosse och Ponkidonk som jag lärt känna mycket bättre på sista tiden. Åh, tack för att ni finns underbara människor! Sen gick jag en kort matlagningskurs på syncentralen där jag fick laga lite allt möjligt, både mat och bakverk. En kväll var jag på konsert med Anna Ternheim och Melissa Horn. Sen besökte jag Skansen två gånger, vilket var väldigt roligt. En av gångerna fick jag träffa Måns igen och han gjorde mig hur lycklig som helst! Vilken tur att jag frågade vem som satte sig bredvid mig där på bänken. Om jag inte gjort det hade jag ju missat Måns helt och hållet. Att få krama om honom var verkligen helt underbart och jag hoppas att jag träffar honom någon gång under år 2013 och att vi hinner prata lite då!

 

Eftersom jag skulle tävla i EM blev det en hel del träning också. Jag kände mig inte riktigt i form men hade så klart bestämt mig för att göra mitt bästa under tävlingen. EM spelades i Milano och jag upplevde dagarna som trevliga och ganska intensiva. Min placering blev inte den bästa men killarna placerade sig desto bättre. Claudio kom tvåa och Zebben etta!

 

I slutet av månaden åkte jag på en av de roligaste och bästa resorna någonsin. Lia, Nina, gubbsingen och jag åkte på kryssning med Royal caribbean. Lia gav mig resan i studentpresent och det var en av de bästa presenter jag någonsin fått! Vi hade en fantastisk vecka med väldigt bra service, god mat och roliga aktiviteter. Det mesta fungerade jättebra och jag hoppas på att få åka på en liknande resa i framtiden. I slutet av sommaren träffade jag bland annat Rakel, Ronja och Sandra:) Sen besökte jag Göteborg igen och det var lika trevligt som vanligt.

 

Vad har hänt i höst då? Jag har stört mig på arbetsförmedlingen, varit trött på att ingenting händer, sökt jobb utan framgång, mått dåligt(psykiskt), känt mig stressad och rastlös, varit på en arbetsintervju, deltagit på en höstkurs med Unga synskadade väst, varit sjuk, flyttat hemifrån, från Stockholm till Göteborg där jag går en arbets och studieförberedande kurs(jag trivs ganska bra och hoppas att kursen ska hjälpa mig att nå målet att få jobb eller praktik), tillbringat tid med vänner, umgåtts extra mycket med gubbsingen, Dosse och Ponkidonk, besökt Trollhättan och tävlat i svenska cupen, haft en underbar dag med Niklas som fick mig att må väldigt bra, så småningom firat min födelsedag, handlat julklappar, varit på julbord med några av deltagarna på kursen, bakat pepparkakor och julgodis, firat jul med familj, släkt och vänner, gett bort och fått fina julklappar(de som jag kommer att ha mest nytta av är matlådorna, kläderna, mixern, ugnsformen, iphonen och den tunga rockringen), tittat på Kalle Ankas jul och stört mig på de bortklippta scenerna, umgåtts med nära och kära, ätit en massa julmat och avslutat året på Åland.

 

Tänka sig att jag levt ännu ett år och att jag hunnit fylla tjugoett! År 2011 satte jag upp några mål som jag hoppades kunna nå förra året. Ett av dem var att finna kärleken. Med tanke på att jag blev tillsammans med Reza anser jag att jag nått målet. Om Reza och jag kommer att leva ihop resten av våra liv vet vi inte och mycket känns fortfarande ovisst och komplicerat. Men ingenting är ju omöjligt, vi får se vad som händer och hur allt blir. Jag har hur som helst haft väldigt roligt med gubbsingen i år.

 

Ett annat mål var att ta studenten med minst godkänt i alla ämnen. Jag fick godkänt i 2500 poäng men blev tvungen att hoppa av ljudtekniken, vilket var synd. Inom målet om studenten hade jag en önskan om att ha en rolig studentfest, vilket jag definitivt hade! Jag hoppades att jag skulle ha några planer till hösten. Det hade jag ju tyvärr inte och jag har fortfarande varken hittat praktik eller jobb. Innan året är slut har jag som mål att ha jobbat i minst en månad och praktiserat på minst två ställen.

 

Ytterligare ett mål jag hade var att flytta hemifrån under årets gång och det har jag ju gjort. Det är ju en bit mellan Stockholm och Göteborg och jag känner mig stolt över att jag genomförde flytten. Att hitta något eget är ju svårt och det har jag inte lyckats med. Men jag känner mig nöjd med att bo hos någon tills jag bestämt mig för vad jag vill i livet. Nu vet jag ju inte ens hur länge jag stannar i Göteborg utan det beror på om kursen fortsätter, om jag hittar praktik eller jobb här och om jag har någonstans att bo.

 

Mitt mål om att åka till Vietnam har jag tyvärr inte uppnått. När året är slut hoppas jag att jag antingen har besökt landet eller att jag åtminstone bestämt datum för en resa och bokat den. Jag känner verkligen att det är dags att åka dit snart, se landet, besöka sjukhuset där jag föddes, prata med några av människorna som bor där, äta vietnamesisk mat och helt enkelt känna stämningen.

 

Mina sista mål med år 2012 var att sjunga mer, hjälpa människor på olika sätt, samt hålla kontakten med nära och kära. Även om jag tyvärr inte hittat någon kör att sjunga i har jag sjungit mer hemma förra året än vad jag gjorde år 2011, vilket känns bra:) Jag fick ju dessutom sjunga på US-skivan plus att jag sjöng i vokalensemble under vårterminen. Det här med att hjälpa andra människor har det varit lite dåligt med men det är klart att det funnits tillfällen då jag gjort det. Jag tycker att jag hört av och träffat nära och kära relativt ofta under årets gång. De flesta bor ju i Stockholm och det händer så klart att jag saknar dem ibland. Men fastän det kan dröja mellan gångerna då vi ses känner jag inte att kontakten mellan oss är sämre nu än tidigare.

 

Förutom att vissa mål får stå kvar sen förra året vill jag lägga till några nya. Eftersom det blev ganska dåligt med träning förra året har jag som mål att träna minst en gång i veckan i år. Det kanske låter lite men med tanke på att jag vill nå målet känns det bra att skriva minst en gång i veckan. Sen skulle det ju inte skada om jag tränar oftare än så:) Att hitta någon form av fritidsaktivitet hade varit roligt och innan året är slut hoppas jag att jag hittat en sport, någonting som har med musik att göra eller någon annan aktivitet där jag deltar minst en gång i veckan. Sist men inte minst hoppas jag att jag, när året är slut, känner mig lite säkrare på vad jag vill utbilda mig till i framtiden. Än så länge vet jag ju bara att jag vill plugga vidare så småningom men har ingen aning om vilken utbildning jag skulle vilja komma in på. Hmm, jag tror att det var allt. Med de orden önskar jag er ett fortsatt bra 2013!

/Vispen