Vispen Sjob

Hej!

Nu har det redan hunnit bli fredag kväll och jag har äntligen hittat ett tillfälle att blogga:) Jag vill börja med att tacka för ert stöd. Det betyder mer än vad jag kan förklara i ord, verkligen!
Och vet ni vad, det har äntligen börjat hända saker. Om det beror på att jag skrev till media eller helt enkelt på att min handläggare hade lite tid över vet jag inte. Jag har hur som helst fått ett beslut på att få gå den arbets och studieförberedande kursen här i Göteborg från och med nästa onsdag:) Beslutet hade tydligen redan fattats i onsdags eftermiddag, när jag låg i sängen och kände mig krasslig. Den goda nyheten nådde mig alltså först igår morse. Nu mår jag bättre och ska se till att fixa lite saker, samt försöka få tillbaka lite av den energi jag haft tidigare. För jag vill verkligen ändra på min livssituation, skaffa mig ett jobb, slutföra en utbildning och så småningom få ett jobb där jag kan göra nytta. Något annat alternativ finns inte. Min önskan är att ha ett jobb som är utvecklande både för mig och andra människor. Jag har, enda sen jag var liten och började gå hos kuratorn på skolan, funderat på att utbilda mig till socionom. Vi får se om det blir det jag bestämmer mig för i slutändan.

Vägen till framgång är inte lätt men jag tänker kämpa, om jag så måste äta nudlar varenda dag!

Tack ännu en gång för ert stöd. Jag vet, precis som ni, att det är många fler än jag som gör mycket för att få hjälp och stöd av till exempel arbetsförmedlingen och att det går segt på sina håll. Jag är fullt medveten om att jag, som haft dagar då jag i princip bara legat i sängen och deppat utan att orka söka ett enda jobb, inte borde säga det här. Men det blir tyvärr inte bättre av att själv bära på all ilska, frustration och besvikelse som man bland annat kan känna när man inte får den hjälp och stöd man förväntat sig. Att prata med sina nära och kära och ha någon att gråta ut hos kan hjälpa väldigt mycket för stunden. Men för att verkligen förändra saker tror jag att det krävs att vi pratar ut och skriver vad vi är med om. Jag kan lova er att jag inte hade orkat skriva ner min upplevelse om det inte var för att min pojkvän i princip tvingade mig att göra det. Och när jag väl satt där och skrev kände jag mig så pass less och arg att jag flera gågner var nära på att radera texten utan att slutföra den. För varför skulle jag skriva och skicka in något? Att arbetsförmedlingen tyvärr inte fungerar som många önskar är ju ingen nyhet. Och vad skulle människor runtomrking mig tycka och tänka? Skulle de be mig sluta klaga och tycka att jag skrivit texten i onödan? Men nej, jag har fått bra respons från nära och kära och till och med från media. Därför hoppas jag att fler som inte är nöjda med sin livssituation eller vad det nu kan vara som skulle kunna bli bättre, skriver om det så att myndigheter i samhället förhoppningsvis fungerar bättre i framtiden. Ert jobb kan, precis som det gjorde för mig, löna sig i slutändan, både för er själva och andra.

Jag har faktiskt känt mig piggare sen jag fick besked om att jag får gå kursen. Igår var dock en väldigt lugn dag då jag mest var hemma och vilade. På kvällen umgicks jag med Dosse och Ponkidonk. Vi drack en massa te och pratade, precis som vanligt. När jag kom hem några timmar senare hjälpte jag gubbsingen med olika saker innan jag gick och la mig. Imorse försov vi oss, vilket var mindre trevligt. Början av den här dagen vill jag helst radera ur hjärnan. Eftermiddagen blev desto trevligare. Då terrade jag Dosse en stund på hennes jobb och när hon jobbat färdigt åkte vi in till stan och fikade. Efter det fortsatte vi till bio Roy och filmfestivalen BLICK. Under festivalen som pågår hela helgen, får man möjlighet att se flera syntolkade filmer, vilket jag så klart tycker är jätteroligt och bra.

Gubbsingen skulle hålla tal och öppna festivalen och eftersom vi ville höra honom fick vi springa för att hinna till bion i tid. Det visade sig att det var fler som var sena och vi hann både hälsa på folk, trycka till vissa av dem och köpa festivalpass innan Reza höll sitt tal. Jag måste erkänna att jag tycker att han lät lite gubbig ibland men med tanke på att han är gubbsing var det ju inte särskilt konstigt:) Reza sa hur som helst bra saker och efter att han hade pratat såg vi en kort film som jag tyvärr tycker hade ett tråkigt slut. Jag kommer hur som helst definitivt att besöka biografen igen imorgon eller på söndag för att se en eller kanske till och med flera andra filmer. Ifall ni befinner er i eller i närheten av Göteborg tycker jag så klart att ni också ska göra det för det är ju inte varje dag man har möjlighet att se syntolkad film på bio:) Ni kan förresten läsa mer om festivalen här:

http://blick.axacoevent.com/sv/

Ikväll har jag äntligen lyckats hitta en varmare jacka. Det tog dock en ganska lång stund och jag var inne i minst tre affärer innan jag hittade en jacka som kändes okej. Jackan kändes i och för sig inte helt perfekt men hade ett bättre pris än de flesta andra jackor jag fastnat för sen jag kom hit för några veckor sen och Med tanke på att jag kan byta till min vinterjacka när jag kommer hem om mindre än en månad, var det priset som fick bestämma den här gången. Nu är jag hemma och har ätit middag, samt pratat med några kompisar. Jag ska se vad gubbsingen håller på med och ta en dusch innan det blir alltför sent. Ta hand om både er själva och varandra och ha en trevlig helg!

/Vispen