Vispen Sjob

Hej!

Rubriken säger ju allt, i helgen är det träningsläger. Förutom att det är till för landslaget är det även till för personer som vill testa och lära sig mer om showdown:) Jag tycker verkligen att det ska bli roligt och hoppas att jag och resten av landslagsspelarna ska kunna lära de nya spelarna något och att vi får de att vilja börja eller fortsätta träna showdown även efter helgen. Eftersom lägret inte har börjat än tänkte jag berätta lite om hur veckan har varit hittills. Jag hade förmodligen tyckt om den om det inte hade varit så att jag hela tiden tänker på och saknar en viss person. Att sakna kan ju vara bra ibland men nu börjar jag nästan bli rädd för att jag är beroende av människan. Det skulle kunna jämföras med vilket annat beroende som helst, till exempel socker. Om man äter det för ofta blir man beroende och vill ha mer. När man inte får det blir man nedstämd och känner att man skulle kunna göra väldigt mycket för att få det. Den jobbiga skillnaden här är att man ju ganska lätt kan få tag på socker medan det som ni säkert förstår är mycket svårare att träffa en person som bor många mil bort. Personen som har framkallat den här känslan hos mig åker snart iväg i en hel vecka. Jag har som tur är en del att göra nästa vecka och jag får helt enkelt lov att klara mig på något sätt. Eftersom det inte är bra att vara för beroende av något eller någon är det nog bara bra att jag inte pratar med personen på ett tag. Jag lär ju bli desto gladare när han kommer hem igen:)

I måndags och tisdags hade vi studiedagar och därför satt jag hemma och pluggade istället för att vara i skolan. Jag måste erkänna att jag inte alls saknade musikteorin medan jag tycker att det var tråkigt att inte få ha någon vokalensemble den här veckan. Igår rullade lektionerna på som vanligt och idag har jag haft projektarbete och klassisk sång. Till min stora lättnad sa min handledare att han tyckte att min projektplan såg bra ut och att jag bara behövde ändra på några småsaker. Det kändes riktigt skönt att höra och nu är det bara för mig att sätta igång och jobba:) Lektionen i klassisk sång var lika rolig och givande som vanligt. Jag är fortfarande lite rädd för att göra fel när jag försöker göra olika övningar och har svårt at acceptera att jag är nybörjare i klassisk sång. Det är ju inte direkt en musikstil som jag har lyssnat mycket på och jag som är alt och inte sopran har svårt att sjunga de höga tonerna. Min huvudklang behöver definitivt bli starkare och det är den jag försöker jobba mest med just nu. Det går segt och ibland känner jag bara att jag vill ge upp. Läraren sa åtminstone att hon tycker att jag har utvecklats sen jag började med klassisk sång för några veckor sen, vilket ju är bra men jag blir ändå trött på mig själv för att saker och ting tar sådan tid.

Förutom att jag har varit i skolan har jag även varit på den kära ungdomsgården. Vi pratade lite om att åka kommunalt och jag kom fram till att jag inte är den enda som är rädd för att ramla ner på spåret när jag går omkring på tunnelbaneperrongerna. Sen gjorde vi varma mackor som jag tycker blev ganska goda. Många av mina fina vänner var på gården i tisdags och jag blev glad av att få träffa lite folk efter att ha suttit hemma i två dagar.

Idag åkte jag en av de längsta taxiresorna på länge. Taxichauffören hämtade mig i god tid och jag tänkte att jag lätt skulle hinna åka hem och vara hemma minst två timmar innan jag skulle åka till syncentralen. Taxichauffören förklarade att vi skulle hämta upp en annan person och eftersom jag är van vid att det är samåkning var det inget som förvånade mig. Däremot blev jag förvånad över att taxichauffören inte hittade adressen där personen skulle hämtas. Chauffören hittade rätt gata men körde förbi numret han skulle till ett antal gånger trots att personen han skulle hämta tydligen hade stått utanför och försökt stoppa taxin. När personen äntligen hade satt sig i bilen åkte vi vidare för att lämna av mig. Problemet var bara att taxichauffören inte hittade min adress trots att han hade både GPS och kartbok. Ingen har någonsin haft något större problem att hitta hem till mig. Den här taxichauffören försökte verkligen med allt. En person försökte guidea honom via telefon, flera pekade ut i kartboken hur han skulle köra och GPS-en visade hur han skulle köra. När vi hade åkt runt i samma område i ungefär en timme fick Personen som skulle lämnas av efter mig plötsligt panik eftersom han inte hade tagit sin medicin som låg hemma. Personen förklarade att han kände att det snart skulle kunna gå riktigt illa om han inte fick komma hem och där satt vi i taxin med en förvirrad chaufför som började bli mer och mer stressad för varje minut som gick. När folk förklarade hur chauffören skulle köra lät det som att han förstod men när han sedan började köra verkade han vara för stressad för att köra efter de instruktioner han hade fått. Det slutade med att chauffören bestämde sig för att åka och lämna av den andra personen, vilket alltså gjorde att jag fick åka med till nästa adress som låg ungefär en kvart bort för att sedan åka tillbaka samma väg. Chauffören försökte hitta min adress ytterligare en stund men eftersom han inte lyckades med det bad jag honom att åtminstone köra mig till syncentralen eftersom jag hade en tid att passa. Dit kom jag till slut och jag hann till och med sitta och vänta en stund innan jag hade möte med två personer. Idag gick jag nämligen från att tillhöra barn och ungdomsteamet till att tillhöra vuxenteamet. Egentligen skulle jag tillhöra ungdomsteamet tills jag var tjugo år men nu fick jag byta tidigare eftersom vi kom fram till att det var smidigast. Idag hade jag alltså möte med Margareta som jag har träffat regelbundet i över sju år och en kvinna som hette Catarina som jobbar på vuxenteamet. Även om jag tycker att det kändes lite tråkigt att säga hej då till Margareta hoppas och tror jag samtidigt att det kommer att kännas bra med Catarina.

Ikväll har jag tittat på Idol och så klart hejat lite extra på Roshanak som ju tyvärr inte gick vidare ikväll. Vi får hålla tummarna för att hon får ett wild card imorgon:) Nu ska jag göra något annat än att sitta här. Hoppas att ni får en trevlig helg!
/Vispen