Vispen Sjob

Hej!

Nu skriver jag lite om vad jag har gjort sen jag bloggade senast. I lördags kväll var ju Karros fest. Hon flyttade för ett tag sen och jag hade inte varit i deras nya hus tidigare men det var ett stort och fint hus. När jag kom dit träffade jag för första gången hennes pojkvän, vi har pratat ett antal gånger men faktiskt aldrig träffats förutom på RM för många år sen. Det var i alla fall trevligt och vi pratade lite medan vi väntade på att alla skulle komma, jag var bland de första. Några personer i min ålder plus ganska många vuxna var där. Jag hade träffat en del av dem innan och det kändes roligt att gå runt och hälsa på alla. Karros lillasyster Ellinor var där och det var särskilt roligt att träffa henne igen, sist jag såg henne var hon bara några månader gammal men nu är hon lite mer än två år och kan redan prata bra. I och för sig vet jag inte hur bra barn brkuar kunna prata i den åldern men hon kunde med lite hjälp säga hela meningar. Efter att alla hade kommit skålade och sjöng vi för Karro och därefter åt vi middag. Karros mamma hade gjort chili con carne som alla verkade tycka om. Efter middagen öppnade Karro alla presenter, hon fick en massa fina saker som till exempel en ny absolute musicskiva, kläder och smycken. Jag var den som gav den mest udda presenten, en telefon som såg ut som en hamburgare. Haha jag vet att det var väldigt skumt men Karro älskar telefoner och det var därför jag tänkte att telefonen passade henne. Tidigare hade jag inte sett telefoner som har annorlunda former men där vi var i fredags hade de lite olika sorter. Alla hade väldigt roligt åt min present, jag vet inte om de tyckte att den var konstig eller bra men Karro verkade i alla fall gilla den och det var huvudsaken:)

Efterrätten var verkligen jättegod, två tårtor som Karros mamma hde bakat. Båda tårtorna liknade kladdkaka till smaken, den ena smakade bara choklad och den andra smakade mint. Min favorit var chokladtårtan, minten var också hur god som helst men jag har alltid föredragit chklad framför mint. Minttårtan smakade väldigt mycket choklad också så det var bra. De flesta åkte hem efter fikat men jag och några andra stannade kvar en stund till. Karro och jag lyssnade på musik och sjöng och det fick mig att tänka tillbaka på tidigare år. Karro och jag brukar alltid sjunga när vi träffas men innan i lördags var det ett bra tag sen så det kändes verkligen roligt, hoppas att vi kan ses snart igen:)

Efter festen åkte jag till Björn och det var roligt att träffa honom eftersom det hade gått över en månad sen sist. Tänk om jag hade närmare till skolan från Björn, i så fall hade jag bott lika mycket hos mina föräldrar. Gårdagen var väldigt lugn och det enda jag orkade göra var att läsa lite i Lord of the flies. En skön sak var i alla fall att man ställde tillbaka klockan en timme. Det är ganska typiskt, jag märker alltid när jag förlorar en timme medan jag inte märker någonting alls när jag får tillbaka den. Igår eftermiddag hjälpte jag Irre att gröpa ur en pumpa, snart är det ju Halloween. Vi gjorde soppa av pumpans innehåll och den blev god, jag tror inte att jag hade ätit pumpasoppa innan. Under middagen läste Björn upp konstiga namn på svampar. När jag var liten tyckte jag om när Björn läste för mig ur olika svampböcker. Det som jag tyckte var intressant var att höra om alla giftiga svampar och vad som händer om man äter dem, alla ätliga svampar var tråkiga. Min favoritsvamp som jag pratade mest om hette toppig giftspindling, jag vet inte varför jag fastnade för just den men jag tyckte om namnet. En anledning till varför jag varken tycker om att ta på eller äta svamp nu kanske är att jag har hört för mycket om giftiga svampar. Nu klarar jag i och för sig av att äta svamp men det är verkligen ingenting som jag tycker om. Det känns så konstigt när man tuggar på svamp, vilken svamp det än är. Dessutom tycker jag verkligen inte om lukten av svamp och varje gång jag håller i en svamp får jag lätt panik. Jag förstår inte att det inte är fler som också tycker att svampar känns obehagliga att ta på, de är ju hur slämmiga och äckliga som helst. När jag var liten älskade jag tydligen svamp och åt champinjoner varje dag. Efter ett tag ville jag inte äta det längre, jag kanske föråt mig.

Imorse skulle jag gå upp tidigt för att träna vägen från skolan till showdownträningen. Att hitta till tvärbanan går ganska bra nu, skönt att tvärbanan och bussen stannar på ungefär samma ställe. Vägen från bussen till träningen känns däremot ganska svår, det beror förmodligen mycket på att jag har svårt för att lära in nya vägar, vem som helst skulle lära sig att hitta snabbare än jag. Men om jag tränar kanske fem gånger till kommer jag säkert att klara det. Under eftermiddagen skrev jag en del på läsloggarna till boken Therese Raquin. Nu vill jag verkligen göra klart det så fort som möjligt för att sedan slippa boken. Tyvärr har jag jättelångt kvar plus att jag inte riktigt förstår hur en läslogg ska skrivas. Fastän vi har skrivit det tidigare har jag aldrig riktigt förstått hur man gör och vad det är man ska få med, det beror ju i och för sig på men ändå. Det snurrar runt i huvudet av allt, fabel, motiv och tema och en massa annat, svenska är verkligen så svårt och jobbigt, jag förstår inte hur man kan vara bra på det... Skriva känns jättesvårt, särskilt när man ska försöka tvinga fram någonting som ändå inte blir bra hur mycket man än anstränger sig. Om man hade fått välja bok själv kanske man hade känt sig mer motiverad, jag vet inte.

Träningen var i alla fall rolig, idag tränade vi mycket på att spela snabbt och det behöver jag bli bättre på. När jag stressar händer det ofta att jag råkar göra självmål, när jag väl lyckas skjuta snabbt hamnar bollen oftast inte där jag har tänkt och när jag skjuter snabbt hinner jag knappt tänka hur jag ska skjuta för att bollen ska hamna på det ställe jag vill. Tur att det finns saker att träna på i alla fall för det vore ju tråkigt annars. Nu ska jag se ifall någon rolig är inne på msn, jag behöver någon att prata med.
/Vispen