Vispen Sjob

Hej!

Nu är det änligen helg igen vilket känns skönt även om jag kommer behöva plugga mycket. Jag ser i alla fall fram emot nästa helg, om en vecka vid den här tiden sitter jag förhoppningsvis i Växjö och laddar inför den första tävlingen i Sverigecupen! Åh, vad jag längtar dit, ni förstår inte hur mycket showdown betyder för mig just nu. Kommunen beslutade att jag får ta med mig en ledsagare dit, det blir Ellen i min klass eftersom Rebecka tyvärr inte kan följa med. Ellen och jag brukar alltid ha roligt så det ska bli roligt att ta med henne till en tävling, hon har sagt att hon vill veta vad det är för sport jag håller på med:)

Gårdagen började med att jag åkte för att se någon typ av föreställning. Den började med att man såg en film och därefter fick man stå eller gå omkring i ett rum. De som gjorde föreställningen sa att man gärna fick gå runt för att få olika vinklar av det man såg och lite sånt. Tyvärr tycker jag att det man såg var bland det tråkigaste jag någonsin har sett, även de flesta andra i min klass höll med mig om det. Det enda man såg var några som dansade långsamt, någon som viskade en text och någon som pratade lite på filmen. Texten handlade verkligen inte om någonting, det kändes bara som att man hörde meningar som inte hörde ihop. En mening som sades några gånger innehll orden hemlösa hundra. De sa att man skulle få höra musik, det man hörde var bara en enda ton i kanske fem minuter, tonen blev starkare och starkare hela tiden och till slut fick man ont i öronen. Efter föreställningen fick olika personer spela teater och prata om hur de hade tänkt när de gjorde allt, många verkade ha svårt att veta vad de skulle säga. Men en kille i min klass var verkligen bra på att improvisera och han använde bra ord och allting, det verkade alla tycka.

Vi fick nästan springa för att hinna tillbaka till skolan innan ensemblen skulle börja. Jag hann knappt äta och kom ungefär fem minuter försent till lektionen. Hoppas att läraren inte gav mig sen ankomst, lunch borde man ju ha rätt till, föreställningen slutade nästan en halvtimme senare än vad det stod så ja. Läraren brukar själv komma försent lite då och då och han har själv sagt att det blir stressigt att äta ibland, då borde han förstå mig som annars aldrig brukar vara sen. Igår var han besviken över att alla som vanligt inte kom till lektionen, det är ofta tre personer som antingn inte kommer överhuvudtaget eller också alltid är minst tio minuter sena. Nu ska vi äntligen försöka göra någonting åt det, en kille som sällan kommer är sångare och honom klarar vi oss utan, någon pianist behöver vi inte heller eftersom läraren kan spela piano. Bassist är däremot ett måste så vi ska försöka hitta någon som kan vara det. Hela ensemblen drabbas ju när det är folk som inte kommer och som dessutom inte verkar ha tränat på det man går igenom, dessa tre personer har fått hur många chanser som helst nu så därför tycker inte jag att det är mer än rätt att de inte får vara med på julkonserten. Vi fortsatte i alla fall att spela Owner of a lonely heart och det blir jag som ska sjunga den, hur jag ska komma upp till de höga tonerna har jag ingen aning om, det är klart att man kan pressa rösten men jag tror ärligt talat inte att jag klarar av att sjunga de högsta tonerna. Jag gör mitt bästa och kommer tycka synd om er som kommer och tittar, ingen jag känner behöver göra det.

Sånglektionen gick inte lika bra som jag hade hoppats för jag kom verkligen inte alls upp högt och min röst låter inte det minsta klassisk. Intervallträningen är nog det som går bäst även om jag är väldigt osäker, särskilt när man ska sjunga intervall nedåt eftersom jag bara har tränat på att sjunga uppåt. Sången som jag ska sjunga handlar om en gosse som plockar en ros, rosen vill inte bli tagen men det blir den ändå till slut, en ganska dålig text enligt mig.

Igårkväll hände inte särskilt mycket förutom att jag pluggade och sjöng. Den här dagen började med engelska då vi skulle ta ut egna glosor från böckerna vi läser. Det var svårt att ta ut ord från en talbok eftersom man varken kunde pausa eller se hur de olika orden stavades. Efter ganska lång tid hade jag i alla fall fått ihop femton ord som jag inte kunde innan, i och för sig var det inte jättesvårt med tanke på att jag är dålig på engelska och det finns en massa ord som jag behöver kunna. På onsdag ska vi förhöras på de ord vi har valt och jag hoppas att jag klarar det, analysen är ju viktigast i det här momentet men ordprovet räknas ju in i betyget.

Spanskan kändes som vanligt ganska stressig på grund av att läraren alltid går igenom allt väldigt fort. Det är i alla fall bättre än en lärare som jobbar med saker för länge så att man inte hinner gå igenom det som ingår i kursen. Idag märkte jag att ett kapitel vi läste i boken inte innehöll samma ord i min bok som för de andra. Vet ni hur jobbigt det kändes, nu när jag ändå har en bok? Därför får jag be Jonas skriva ut allt i fortsättningen så att jag slipper läsa texter med färre ord och så vidare.

Efter skolan hämtade Rebecka mig och vi åkte in till stan. Ellen och Julia gjorde oss sällskap en bit och det var trevligt, jag kände mig extra glad under eftermiddagen så de fick stå ut med att jag pratade väldigt mycket och skrattade åt ingenting, ni som känner mig vet hur jag kan vara ibland, förlåt kära vänner men jag är bara mig själv. Många skulle nog tycka att jag är jobbig ibland och vissa har sagt att de tycker att det är stor skillnad på hur jag är när jag är i skolan och på andra ställen. I skolan är jag oftast väldigt tyst och pratar bara ibland men när jag är med folk jag känner kan jag prata hur mycket som helst. Jag vet faktiskt inte vad det beror på men skolan är ju en ganska deprimerande plats oftast, där är jag alltid stressad och har hur mycket som helst att tänka på.

På stan letade jag efter en födelsedagspresent till Nina som fyller år nästa vecka. Det tog lång tid innan jag till slut hittade en ganska tråkig sak men vad ska man göra? Att köpa presenter till föräldar är bland det värsta som finns, man vill ju ha en present att ge bort men sen känns det samtidigt som att de har allt och som att det man köper ändå inte kommer användas och uppskattas. Jag testade lite olika kläder idag också men hittade ingenting som passade, så kan det ju vara ibland. Vi var inne i två roliga hälsokostafffärer där jag hittade en massa saker som jag aldrig hade sett tidigare, bland annat olika sorters kakor och godis. Haha, jag vet, jag är lite speciell. Nu dröjer det länge innan jag träffar Rebecka nästa gång men vi kanske gör det nästnästa vecka, det skulle passa mig för då har jag ändå ingenting att se fram emot. Då ska vi börja titta på julklappar till folk, jag vet att det kommer ta mig flera gånger att köpa det till folk för jag har otrolit svårt för sånt och vet många som jag vill köpa till i år.

Nu är jag hemma hos Björn, taxichauffören som körde mig förstod ovanligt snabbt hur man hittade hit:) Vi har hunnit äta middag och titta på Postkodslotteriet och Idol. Det var ju lite kul att en kändis var med i Postkodslotteriet, Amys mamma verkar vara väldigt lik Amy tycker jag. Sen var alla bra i Idol också! Calle börjar bli riktigt bra plus att jag börjar tycka om Tove mer och mer, hon var ju verkligen jätteduktig på att spela piano! Nu ska jag gå och se vem som åker ut och därefter titta på eftersnack, jag skriver mer någon annan dag. Hoppas ni får en trevlig helg!
/Vispen