Vispen Sjob

Hej!

Nu tänker jag mycket på morgondagen och sommaren men det är svårt att se en sommar framför sig med tanke på hur vädret har varit den senaste veckan. Vad jag har märkt har det bara varit två riktigt varma dagar än så länge, vissa dagar när det har varit sol har det inte varit lika varmt. Men det känns verkligen som att jag behöver sol för att inse att det är sommar. Idag har det faktiskt inte hänt någonting alls och därför har jag ingenting intressant att berätta. Jag har letat talböcker och läst om böcker som jag tror kan vara intressanta, några stycken har jag hittat i alla fall. Huddinge bibliotek har däremot inte svarat trots att jag har ringt flera gånger idag, nu börjar det bli bråttom men det ska säkert gå bra säger vi:) Tänk, om tio dagar sitter jag där i England. Tio dagar är inte alls lång tid, tio dygn är åttahundrasextiofyra tusen sekunder, inte ens en miljon sekunder. När jag är där ska jag skriva dagbok som jag sen lägger upp här på bloggen, jag ska i alla fall lägga upp en del av den. Att klara mig utan internet i fjorton dagar känns länge men det ska säkert gå bra, det tråkiga är bara att det är dyrt att ringa någon plus att jag utan internet dessutom inte ens kan maila eller ha kontakt med någon på det sättet. Min mobil finns ju men att sms-a kostar hur mycket som helst. Jag får prata engelska med en gammal tant och en farbror, det blir säkert bra träning men det hade varit roligare att gå i en vanlig klass med ungdomar. Jag åker till England för att bli bätttre på att prata och förstå engelska för att sedan kunna få ett bra betyg i engelska b. Sedan är det ju bra att kunna något mer språk än svenska men att bara få vara med två vuxna hela tiden känns inte som det roligaste sättet att utvecklas på. Några har berättat för mig om språkresor och det som är roligt enligt de är att man får träffa och lära känna personer i sin ålder men att det är tråkigt att gå i skolan och ha lektioner. Därför ser jag inte direkt fram emot resan, vad får jag ut för roligt av den? Det negativa jag har hört är att en del knappt har fått någon mat, att de har konstiga mattider i England och att de äter konstiga rätter. För mig är det nog tur att jag inte äter kött med tanke på att de brukar äta konstiga kötträtter och att de äter djur som vi inte äter i Sverige. Tänk om jag inte klarar av att äta någonting som de lagar men till slut skulle jag säkert klara av det för när man är riktigt hungrig klarar man ju av att äta väldigt mycket. Sen kan man ju inte ens dricka vattnet i England, eller de som bor där klarar ju av det men inte jag och alla andra som inte bor i England. Enligt många har jag ändå lätt att äta saker och jag vet de som är mer kräsna med mat än jag, hoppas på det bästa, seriöst.

Under eftermiddagen har jag pratat med Adam, vi planerar hans födelsedagsfest för fullt. Vi blir runt sex personer om alla kommer och det är ju lagom. Sen åt vi mat från Mc donalds till middag, när de kom hem med maten hade vi fått fel sallader. När de åkte tillbaka dit och klagade fick vi i alla fall tillbaka pengarna:) Konstiga människor finns det många av och vi diskuterade det, jag vet vissa som träffar på hur konstiga människor som helst och andra som slipper det helt och hållet. Jag har nog tur i jämförelse med andra synskadade men jag har råkat ut för att folk varken tror att jag kan höra eller prata bara för att jag är blind. Nu har jag ingenting mer att skriva men imorgon händer det mer, då är det skolavslutning plus att finalen av Talang visas klockan åtta. Låten som Rebecka spelade upp för mig igår heter förresten I will remember you och det är Sarah Mclachlan som sjunger den, även om hon inte är jättebra tycker jag mycket om låttexten och melodin.
/Vispen