Tisdag, tränat vägar
Gårdagen var ju ganska seg men idag har det faktiskt hänt mer. Bara för att jag skrev att jag sover bättre på loven sov jag sämre inatt, när man skriver att saker går bra går de helt plötsligt mycket sämre. Jag trodde att jag skulle träffa syncentralsmänniskan klockan elva och gick upp tidigt i onödan, det visade sig att vi skulle ses klockan ett. Det var på torsdag vi skulle träffas klockan elva men den tiden tog vi bort eftersom jag inte ska vara hos Adam då. Då kommer jag dessutom mest packa och förbereda mig inför England och därför känns det skönt att inte behöva träna vägar den dagen. Vi tränade både vägen från bussen till Adam och från Adam till bussen, det var två olika vägar. Jag spelade in en av vägarna på min milestone så att jag kan gå den någon gång snart. Det gick ganska bra idag tycker jag även om en av vägarna var svår i början. Vi gick runt i nästan en och en halvtimme vilket säkert gav resultat. När jag kom in igen åt jag äppelpaj som var helt okej, dock inte den bästa jag har ätit. Egentligen tycker jag att äpplena är godast och inte degen så egentligen skulle jag bara kunna värma äpplen i ugnen. Äpplen tycker jag inte om annars men när de är värmda är de goda:) Sen började jag läsa boken Twilight eller Om jag kunde drömma som den heter på svenska. Många har ju läst den och tycker om den väldigt mycket och därför var det verkligen på tiden att jag började läsa den idag. Nu är jag på kapitel sex och tycker att boken hittills är väldigt bra och spännande, jag kanske kommer vara fast snart som många andra. Men jag har hört att filmen är mycket sämre än boken och så brukar det ju vara ganska ofta. Jag får ta och se den någon dag ändå för jag brukar ha ganska lätt att tycka om filmer. De mailade från biblioteket och skrev att de skulle skicka böcker idag vilket måste betyda att de förmodligen kommer imorgon eller på torsdag, det är ju hur bra som helst, hoppas bara att de skickade bra böcker.
Lite senare ringde en person och pratade med mig om showdown, jag blev erbjuden en plats i VM. Än så länge har jag inte riktigt bestämt om jag ska tacka ja eller nej, om jag tackar ja innebär det att jag måste träna kondition och showdown innan, kondition kan jag ju träna men showdown blir svårare. Synd att jag inte bor som jag gjorde innan, då hade jag ju ett showdownbord i källaren, dessutom behöver jag ju någon att träna med. På sista träningen pratade vi ju i och för sig om att träna under sommaren också och det borde jag ju kunna göra i så fall. VM vore roligt men i så fall ska jag ansöka om mer tid för ledsagning också kanske. Det är några dagar då man ska träna innan VM börjar och träningen och VM är tillsammans sex dagar. Jag tror att jag kommer ha många timmar över med tanke på att jag på sommaren får åtta timmar i veckan och många av timmarna kommer jag inte använda, två veckor är jag ju i Egnland, en vecka i Sundsvall, andra dagar hos vänner plus att Rebecka säkert är borta några dagar. VM är i alla fall i Sverige nära Stockholm vilket känns skönt men som sagt vet jag inte hur jag vill göra än men jag tackar kanske ja. Men jag är ju inte ens bra, eller jag tror inte att jag skulle komma på en bra plats i VM. Det är roligt att tävla i alla fall:) Hmm, min konditon är inte bra ju men att träna är ju aldrig försent kanske, till de jag ska bo hos i England har jag skrivit att jag bland annat tycker om att träna. Men jag skulle bara behöva ledsagare ibland, det skulle kännas bra att ha det, i alla fall under själva tävlingen.
Adam och jag åkte hem till mig innan middagen, vi missade en buss plus att nästa buss var inställd, inte alls roligt. Sen fick vi vänta på en annan buss i över en halvtimme, den gick jätteskumma tider, även om Huddinge ligger närmare Stockholm än Nykvarn ligger det ändå ganska jobbigt om man ska åka dit från Stockholm.
Nu ska jag fortsätta läsa Twilight hade jag tänkt.
/Vispen
Hej Vispen! Tack för dina snälla ord i söndagens blogg! Jag tyckte nästan lite synd om dig när du skulle skriva den dagen för du kände säkert att nu måste jag skriva något snällt om Kerstin. Nu sitter den tanten och undrar om hon ska få G eller VG för sin middag. Men jag blev jätteglad för dina ord, det ska du veta. Du hade märkt precis varenda sak som jag försökte göra för just dej. För jag tyckte faktiskt att du var hedersgästen den kvällen. De andra tre har ju varit hos mig så många gånger, men det var första gången du var här. Du är en så rar och fin människa,Vispen.Det är verkligen roligt att prata med dig.
När det gäller det du skrev igår om att du hela terminen är stressad och bara längtar efter att få ta det lugnt - och sen nästan omedelbart blir rastlös när du väl får ta det lugnt, det tror jag är något många kan känna igen. Jag minns själv alla år när jag skrev artiklar och satt här och stressade för att få dem färdiga och inte kunde tänka mig något härligare än att bli fri och få slippa alltihop. Men när man sen blir pensionär, då märker man att den totala friheten inte alls är idealet.Man måste hitta en balans, varva aktivitet och vila. Det är ju när de lediga dagarna står i kontrast till de väldigt aktiva som ledigheten känns skön.
En annan sak som är intressant tycker jag är att det finns två helt olika sorters passivitet. Det finns dagar när man absolut inte gör nånting, bara släntrar runt och nyper ett blad här och ett där på sina krukväxter - men känner en intensiv harmoni och rofylldhet. Det finns andra dagar när sysslolösheten bara känns som en stor tomhet. Jag har kommit fram till att det är när man bär på en känsla, en stämning inombords som allt känns så bra. Och det är just ofta när man strax innan den här lediga dagen har uträttat något lite mer aktivt.
Ja, det här var bara lite funderingar apropå dina bloggar. Vi hörs igen, Vispen! Men nu åker du ju snart till England så det kanske dröjer lite.
Hej från Kerstin
Hej Vispen! Tack för dina snälla ord i söndagens blogg! Jag tyckte nästan lite synd om dig när du skulle skriva den dagen för du kände säkert att nu måste jag skriva något snällt om Kerstin. Nu sitter den tanten och undrar om hon ska få G eller VG för sin middag. Men jag blev jätteglad för dina ord, det ska du veta. Du hade märkt precis varenda sak som jag försökte göra för just dej. För jag tyckte faktiskt att du var hedersgästen den kvällen. De andra tre har ju varit hos mig så många gånger, men det var första gången du var här. Du är en så rar och fin människa,Vispen.Det är verkligen roligt att prata med dig.
När det gäller det du skrev igår om att du hela terminen är stressad och bara längtar efter att få ta det lugnt - och sen nästan omedelbart blir rastlös när du väl får ta det lugnt, det tror jag är något många kan känna igen. Jag minns själv alla år när jag skrev artiklar och satt här och stressade för att få dem färdiga och inte kunde tänka mig något härligare än att bli fri och få slippa alltihop. Men när man sen blir pensionär, då märker man att den totala friheten inte alls är idealet.Man måste hitta en balans, varva aktivitet och vila. Det är ju när de lediga dagarna står i kontrast till de väldigt aktiva som ledigheten känns skön.
En annan sak som är intressant tycker jag är att det finns två helt olika sorters passivitet. Det finns dagar när man absolut inte gör nånting, bara släntrar runt och nyper ett blad här och ett där på sina krukväxter - men känner en intensiv harmoni och rofylldhet. Det finns andra dagar när sysslolösheten bara känns som en stor tomhet. Jag har kommit fram till att det är när man bär på en känsla, en stämning inombords som allt känns så bra. Och det är just ofta när man strax innan den här lediga dagen har uträttat något lite mer aktivt.
Ja, det här var bara lite funderingar apropå dina bloggar. Vi hörs igen, Vispen! Men nu åker du ju snart till England så det kanske dröjer lite.
Hej från Kerstin
VM! Det är ju asbra ju! Tacka ja! Visst att du kanske inte är världens bästa, men vadå, kul att tävla ändå och VM är ju inte direkt litet heller =)
