Vispen Sjob

Hej hej!

Idag åt jag sushi till middag, det var ett tag sen jag åt det och det är ju så gott! Jag tog en vegetarisk sushi utan lax och räkor. Lax gillar inte jag men räkor gillar jag så det var synd att jag inte fick det.
Lovisa är hos Björn, min pappa nu för hon skulle på någon fest imorgon, trevligt för henne! Men hon hade glömt presenten här och det var ju mindre bra.
Jag ska ju vara med en kompis imorgon och jag sover där så imorgon skriver jag ingen blogg. Jag och hon kanske ska gå på bio imorgon och sen gå och äta någonstans, det blir roligt. Bio tycker jag kanske inte om så mycket för det finns inte så många filmer som jag gillar, sen behöver jag ju helst få bra syntolkning. Men i vissa filmer så pratar de väldigt mycket och då förstår jag vad som händer utan att någon behöver förklara det för mig.
Nu pratar jag i telefon med Adam, det blir nog nästan sista gången innan han åker. Jag saknar honom redan!
Idag har jag bara varit hemma och tagit det lugnt. På bilddagboken så fick jag en kommentar av en som har tittat på min youtubevideo. Hon skrev att jag sjöng jättebra och önskade mig lycka till med sjungandet! Sorry att jag skriver varje gång jag får en kommentar men jag blir så glad för det!
Det var länge sen som någon var taskig mot mig eller skrev något taskigt till mig nu faktiskt. Men nu kanske någon kommer att vara det snart bara för att jag skrev sådär.

Men idag så skulle jag lägga in en bild på bilddagboken på klassen, en kompis skickade den till mig. Men jag råkade lägga ut en bild på mig och Adam istället. En kille kommenterade bilden och skrev "vilken stor klass!. Jag som trodde att killen menade att vi var många i klassen skrev då ja, jag vet, det var en bild på båda klasserna, vi var ungefär femtio stycken. Senare ringde min syrra mig och förklarade att jag hade råkat lägga ut fel bild. Då förstod jag det roliga, killen menade ju att det var skumt att det bara var två personer på bilden. Då är man ju en väldigt stor klass, inte.
Nu har jag i alla fall tagit bort bilden och lagt in den rätta bilden istället!

Ibland önskar jag att jag kunde se och det är en sak som jag tycker är så tråkig! Jag skulle så gärna vilja kunna ta bilder själv! Jag kan inte se på gamla bilder från när jag eller mina kompisar var små och så kan jag inte ta några egna bilder när jag är utomlands eller någon annanstans. Jag måste be någon om hjälp varje gång, det känns lite jobbigt! Men jag kan ju spela in och lyssna på filmer med ljud i alla fall. Men det är synd att jag inte kan se bilder som folk lägger u på bilddagboken och så. Det finns de som lägger in bilder varje dag, min syrra är en av dem. Men nu bloggar jag och då kan jag och andra i alla fall läsa vad jag gör varje dag. Men de flesta tycker att bilder är mycket roligare än att sitta och läsa en tråkig text. Det är ju helt sant! En bild kan ju säga mer än tusen ord brukar folk säga. Jag är helt säker på att jag skulle tycka om bilder om jag kunde se men nu när jag är blind så har jag inte lärt mig att tycka om det än. Ibland så tycker jag att det känns tråkigt när andra sitter och tittar på bilder. Även om de förklarar bilderna jättebra så får de säkert en annan bild än jag när de ser bilderna.

Jag kan inte gå på stan när jag känner för det, seende kan bara ta bussen och åka någonstans om de känner för det någon dag. Jag klarar inte av det själv än i alla fall och jag kommer nog aldrig kunna åka och shoppa kläder själv. När synskadade handlar mat så brukar de flesta jag känner inte gå själva i affären, de ringer en stund innan de kommer och så får någon gå runt i affären med dem. Om de ska handla annat så gör dem det med en kompis eller med en ledsagare. Men om personen man ska gå med blir sjuk så står man där och kan inte göra någonting. Jag har varit med om det många gånger. När jag har bestämt att jag ska göra någonting som bara är en gång om året och kanske aldrig mer så har jag inte kunnat göra det på grund av att en person blir sjuk eller inte kan just den dagen. När det har hänt så har jag bara gråtit! Ibland orkar jag bara inte känns det som!
Färdtjänst kan man ju såklart beställa men om jag åker till en adress där jag aldrig har varit innan så klarar jag mig inte själv där, om jag nu inte skulle fråga människor som gick förbi om vägen och om hjälp hela tiden. Men jag vågar inte ta den risken för om inga människor går förbi eller om ingen har tid att hjälpa mig så står jag där, hur kul är det?
Sedan kan ju färdtjänsten komma mer än en timme sent ibland. Det har jag varit med om ett antal gånger. Ändå så finns det vissa som är avundsjuka på mig för att jag åker färdtjänst. De förstår nog inte riktigt hur det är för mig men jag har ibland svårt att förstå varför människor är avundsjuka på mig.
Men som jag har skrivit förut så är det så jobbigt att behöva vara beroende av andra människor!

Jag ska sluta skriva nu, måste packa lite tills imorgon.
/Vispen