Vispen Sjob

Hej!

Nu känner i alla fall jag att det är höst. Det har börjat bli mycket kallare ute och sen har det regnat flera dagar i rad. Vädret har verkligen varit växlande, ibland har det varit ganska varmt medan det i nästa sekund har regnat. Jag har som tur är inte märkt att folk har börjat tappa ork, motivation och blivit smådeprimerade ännu, något som ju brukar hända på vintern när det är mörkt och kallt. Men det är ju inte vinter än så det beror nog på det:) Den här veckan har börjat helt okej. Jag har dock inte tränat showdown en enda gång men det ska jag förhoppningsvis göra imorgon. På musikteorin har jag fått en jättejobbig och svår läxa tills nästa vecka. Enligt läraren kommer jag kunna klara att få MVG om jag pluggar på och gör de uppgifter jag får och eftersom det krävs mycket för att få ett högt betyg är det ju bara att kämpa på. Jag skulle ha haft klassisk sång igår men läraren dök aldrig upp. Om nu eleverna ska respektera lärarna, komma i tid till lektionerna och så vidare, tycker jag absolut att lärarna också ska göra det. En lärare borde åtminstone meddela om han/hon av någon anledning inte kan komma till en lektion. Menmen, vi är bara människor och allt kan ju inte vara på topp jämt. Något som gjorde mig väldigt glad igår var att jag hade vokalensemble! I år sjunger alla som har valt vokalensemble A och B i en och samma kör eftersom det hade blivit två väldigt små grupper annars. Det är tyvärr bara en kille som är med i kören men det ska nog gå bra ändå. Vi har Linda som lärare, vilket jag tycker är väldigt bra, roligt och trevligt! Igår började vi med några olika låtar, bland annat Higher, Länge leve livet och en låt som jag verkligen tycker om som jag tror heter Down in the river to pray. Trots att det var vår första lektion igår tycker jag att det redan då lät bra när vi sjöng tillsammans och vokalensemble är utan tvekan det ämne som jag kommer se fram emot mest framöver!

Igårkväll öppnade ungdomsgården för första gången efter sommaren! När jag kom dit lite efter sex var det redan många som hade kommit och framåt sju var vi över tjugo personer, vilket så klart var jätteroligt! Många kom dit för första gången, jag träffade några som jag aldrig hade träffat tidigare och pratade desstuom med människor som jag inte hade träffat på evigheter! Caroline och Rakel var ungdomsledare för första gången och jag tycker att det verkade som att de hade roligt och som att det gick bra för dem! Igår var det rörelse och danstema. Jag testade men eftersom jag inte tycker att det var något för mig, det gick för långsamt, hängde jag en stund med Ronja, Hannah, Fredrik och Sara tills de andra hade dansat färdigt. Vi avslutade kvällen med att fika, äta en massa bullar och kakor och så klart prata en massa. Adam kom förbi en stund och det var trevligt att träffa honom igen:)

Det är ungefär det som har hänt i mitt liv. Jag har förresten lyssnat på nya numret av Optimal som jag verkligen tyckte om tack vare Jakobs fantastiska inledning och Niklas repotage om medlemsforum. Ni kan lyssna på tidningen här:
http://www.ungasyn.se/viewpage.php?page=3152
Jag bloggar igen någon annan dag, ni får ta hand om er tills dess!
/Vispen

Hej!

Hoppas att ni mår bra och att ni har haft en trevlig vecka. Jag känner mig väldigt trött för tillfället och därför blir det ett kort inlägg ikväll. Det har hänt en hel del trevliga saker i mitt liv den här veckan. Något som känns riktigt skönt är att jag har börjat komma igång med träningen igen efter att ha haft en ganska lugn sommar. Den här veckan har jag tränat showdown tre gånger och dessutom hunnit träna både kondition och styrka. Det känns som sagt riktigt bra och jag ska försöka träna mycket nu inför en tävling i Holland, European top twelve samt eventuellt svenska cupen och en trippeltävling i Litauen. Själva träningarna har gått helt okej. Min kondition är sämre än någonsin just nu och den måste verkligen förbättras i höst. Sen är det ju aldrig fel att träna styrka lite då och då, jag behöver bli starkare för att kunna ge mina motståndare tillräckligt hårt motstånd. Inom showdownen försöker jag träna lite extra på några särskilda slag och även om det känns väldigt segt tror och hoppas jag att det går framåt. I fredags kunde man förresten läsa en artikel om showdown i tidningen Magasin Haninge. Om ni vill läsa artikeln kan ni klicka på den här länken:
http://www.magasinhaninge.se/index.php/blindtennis
Jag tycker att det står en hel del bra information om showdown men stör mig på att de har med mitt namn i artikeln. Det står som tur är att jag kallas Vispen och sen är jag glad över att de faktiskt skrev att jag vill hitta en pojkvän för det vill jag ju:)

I torsdags hade jag inga lektioner. Än så länge vet jag inte exakt hur schemat kommer att se ut men det vore ju skönt om de lägger alla lektioner de andra dagarna. I så fall skulle jag kunna plugga hemma på torsdagar och hinna fokusera mycket på projektarbetet. Nästa vecka har jag den första lektionen i projektarbete då jag ska träffa läraren som kommer att hjälpa mig och många andra i år. Tills dess måste jag komma på vad jag vill göra eller åtminstone ha någon idé. I fredags hade jag naturkunskap med artistmusikertvåorna. Jag blev väldigt förvånad eftersom jag trodde att jag skulle ha naturkunskap med treorna men jag får helt enkelt hoppas att jag kommer att trivas med tvårona. Det blev en lugn första lektion, alla fick böcker och kursplan, läraren presenterade sig och sen körde vi en namnlek. Jag hade lite svårt att hänga med eftersom alla skulle göra en rörelse efter att man hade sagt sitt namn och jag inte såg vad de andra gjorde. En sak som var bra var i alla fall att jag fick höra alla prata lite när de sa andras och sina egna namn:) Mycket mer än så har inte hänt i skolan men nästa vecka ser jag fram emot att få börja med vokalensemble, klassisk sång, projektarbete och ljudteknik:)

På min fritid har jag hunnit göra en hel del sen jag bloggade senast. Förutom att jag har tränat har jag även varit på SIF-s årsmöte. SIF är alltså klubben jag brukar träna med och som jag även tävlar för när jag inte representerar landslaget. Årsmötet gick relativt fort och jag blev nöjd med alla beslut som togs. Efter årsmötet åt vi middag på China station och jag hade en rolig kväll med många trevliga och sociala människor:)

Igår åkte jag till Tyresö för att träffa mina kära vänner Ida och Rebecka. Det var trevligt att träffa dem igen för det var nästan två månader sen sist! Rebecka och Ida visade mig huset där de kommer att bo i åtminstone ett år och även om jag föredrar lägenheter tycker jag att det verkar vara ett helt okej ställe:) När vi hade ätit lite åkte vi till en second hand-butik där vi kollade runt en stund. Jag hittade ingenting men både Rebecka och Ida hittade lite grejer som de köpte. Vi åkte sedan vidare till Tyresö centrum där vi kollade runt i några affärer innan vi köpte frukt och glass som vi satte oss och åt ute på en gräsmatta, det var trevligt:)

Senare under eftermiddagen åkte jag in till Söder där de firade Marie och släppte en skiva i hennes ära. Marie skulle ha fyllt femtio år igår och därför släpptes en skiva med låtar som Marie har sjungit in tidigare år. Jag tycker att det blev en väldigt fin kväll. Vi fick lyssna på några av låtarna på skivan, jag tyckte verkligen om det jag hörde och ska absolut köpa den. Många människor hade kommit för att höra musiken och så klart för att fira Marie. Jag hann tänka mycket på henne igårkväll och även om Marie och jag inte kände varandra särskilt väl kommer jag alltid att minnas henne för Marie var enligt mig en väldigt glad, trevlig och positiv person! Jag tycker som sagt att det blev en väldigt fin kväll igår och jag träffade en massa härliga människor att trycka till och prata med! Förutom att Ulf och Johan var där träffade jag även Maria som jobbar som sånglärare i skolan, Åsa som jag också känner via Kulturama, Peter och hans flickvän Therese, Wendela, Rebekah, Anders, Christoffer Oja, Alireza, Nicholas och många andra. Vi firade i källaren på den grekiska restaurangen Faros. Jag åt en vegetarisk tallrik som jag tycker var god och de andra som jag pratade med verkade även dem vara nöjda med sin mat:) Jag satt kvar och pratade och skrattade med folk tills restaurangen skulle stänga klockan tolv. Eftersom jag inte hade beställt någon färdtjänst och inte orkade stå ensam ute och vänta på en bil i en timme fick jag följa med några andra som skulle gå eller åka vidare till andra ställen. Jag tycker att det var riktigt skönt att gå omkring på Söder sådär sent på kvällen, dels för att jag hade suttit i den där källaren i åtta timmar och dels för att jag tyckte om stämningen. Alla verkade vara glada och jag kände mig inte trött någonstans! Alireza och jag sa hej då till de andra utanför ett hotell där han skulle sova. Det tog en stund att komma in på hotellet eftersom många stod i kö utanför. Vi hann i alla fall göra allt möjligt innan jag åkte hem. Jag kom fram till att det var något fel på Alireza men att han hade en hjärna som verkade fungera väldigt bra:) Min hjärna var däremot segare och jag hade beslutsångest flera gånger igårkväll. Vi köpte en massa dricka och frukt i hotellets reception, ringde och hade en rolig diskussion med en kvinna, väntade på en taxi som aldrig kom, pratade om en massa saker, tryckte till och hade helt enkelt väldigt trevligt! När jag kom hem och la mig i sängen somnade jag direkt.

När jag vaknade igen var klockan ungefär tre på eftermiddagen och jag fick bråttom att gå upp. Jag hann äta någon sorts frukost, kolla facebook och träna lite på synthen innan det var dags att åka iväg igen. Nu skulle jag åka för att fira min fantastiska mormor Lia som fyller år idag! Efter att ha suttit i en störande bilkö, hämtat upp Lia och åkt bil ytterligare en stund kom vi fram till en kinesisk restaurang där vi skulle äta. På restaurangen träffade vi min kusin Matilda och hennes föräldrar Olle och Eva. Jag tycker att vi hade en ganska trevlig kväll men var inte särskilt förtjust i maten. Det finns många kinesiska restauranger i Stockholm men jag kan lova er att kvalitén på maten kan variera väldigt mycket. Efter middagen åkte vi hem till Lia för att dricka kaffe och äta tårta. Jag hade trevligare där än på restaurangen. Lia verkade vara nöjd med kvällen och det är ju huvudsaken eftersom det ju var hon som fyllde år:) Lovisa och jag fick förresten välja varsin sten att ha runt halsen. Jag valde en hjärtformad genomskinlig sten som jag satte på samma halsband som sköldpaddan med grön jade-stenen:) Nu är jag hemma igen och ska snart sova för att orka med morgondagen. Nästa vecka händer det mycket i skolan men när det gäller min fritid har jag ingenting inplanerat. Något ska jag i alla fall försöka hitta på. Om du råkar vara i Stockholm i helgen, har tid och vill ses får du gärna säga till.
/Vispen

Hej!

I måndags började en ny vecka och jag tror att de flesta grundskolor och gymnasium nu har välkomnat sina elever och påbörjat höstterminen. Att hösten är på väg tycker jag märks tydligt, dels för att alla antingen börjar plugga eller jobba och dels för att det har börjat bli kallare ute. Än så länge använder jag fortfarande min sommarjacka men snart måste jag leta reda på min höstjacka samt byta till ett par varmare skor. Den här veckan har känts som en helt vanlig skolvecka. Det enda som har känts annorlunda är att jag inte längre har alla ämnen med en och samma klass utan att jag nu läser de ämnen jag har sparat från tidigare år med olika klasser. Svenska B läser jag till exempel med en dans och musikalklass. Den första lektionen i svenska kändes helt okej, Karin, vår lärare, hade tydligen inte fått reda på att hon skulle ha mig i svenska i år och därför hade hon inte gett min assistent några papper att scanna in. Karin läste i alla fall upp två korta texter för oss som de andra sedan skulle klistra ihop och försöka göra till en sammanhängande text. Jag satt och lyssnade medan de andra jobbade och tog det ganska lugnt. Idag hade vi svenska igen och då började vi se filmen Hamlet. Eftersom den var på engelska och min engelska inte är den bästa hade jag svårt att hänga med. Jag tyckte dessutom att många röster liknade varandra och det gjorde det inte direkt lättare för mig att förstå vad som hände. Med tanke på att Karin pratade med mig i måndags och sa att hon inte krävde att jag skulle sitta med på lektionen vet jag egentligen inte varför jag ändå valde att åka till skolan och frivilligt se filmen. När jag kom till lektionen idag, vikarien startade filmen och Jonas direkt sa att det här var exakt samma film som jag tyckte var svår att förstå för två år sen, gjorde det mig inte direkt glad. Jag fick åtminstone närvaro för att jag kom till lektionen och det känns bra eftersom jag inte tycker om att få frånvaro i onödan. Jonas syntolkade lite under filmen och jag hann hitta en text på nätet där jag kunde läsa lite om filmen. Vi får hoppas att det lilla jag läste räcker för att jag ska kunna hänga med i diskussionen nästa vecka.

Även om vi har börjat följa det ordinarie schemat den här veckan är det vissa lektioner som inte sätter igång förrän nästa vecka. Därför har jag hittills haft en väldigt lugn vecka. Något som däremot inte var särskilt lugnt och skönt var musikteorin. Precis som jag trodde fick jag en massa svåra uppgifter av Micke hela lektionen. Det var lite skillnad om man jämför med de andra som jag vet brukar få en ganska skön första lektion då man mest repeterar saker som man gick igenom innan sommarlovet. Micke sa att eleverna brukar få tävla mot varandra på hans lektioner men eftersom det bara var han och jag på vår lektion och jag inte ville tävla mot honom, ni förstår säkert varför, körde vi helt enkelt på i boken. Tills nästa vecka ska jag försöka läsa lite i den och vi får se hur mycket jag kommer förstå. Det är ju länge sen jag såg punktnoter senast. Förutom att jag bara ska läsa ska jag även lära mig några ackord på piano som jag ska kunna spela i flera olika tonarter. När Micke frågade om jag spelar något instrument och jag sa att jag inte gör det sa han att han bestämde att jag från och med nu skulle börja spela piano. Jag läser ju bara musikteori, jag tror inte att det står att man ska lära sig något instrument utan att man endast behöver kunna allt teoretiskt. Aja, eftersom jag inte har särskilt många ämnen i år och jag ändå råkar ha en synth hemma ska jag försöka träna lite på de där ackorden ibland.

Igår tränade jag och det kändes helt okej. Jag vann över Christoffer två gånger i rad och det kändes riktigt bra med tanke på att han vann över mig flera gånger i rad för några veckor sedan. Krister vann dock över mig igår och även om det dels berodde på att han helt enkelt är bättre än jag fortfarande berodde det även på att han psykade mig. Han vet precis vad han ska säga för att jag ska släppa in flera enkla mål. Jag förstår inte varför min hjärna blir påverkad så fort någon till exempel säger att han eller hon ska vinna och göra mål på mig. Det fungerar åtminstone nittio gånger av hundra och jag stör mig verkligen på det! Sen stör jag mig på att jag är tjej och på att det enligt vissa ska falla sig naturligt att jag ska förlora över killarna. Jag ska verkligen försöka göra allt, fortsätta träna för att om något år eller så faktiskt kunna vinna över dem. Problemet är ju att killarna också tränar och jag stör mig oerhört mycket på att de tyvärr har mer muskler än tjejer och att träningen verkar ge resultat snabbare för dem än för mig, vad är det för rättvisa egentligen?! Därför ska jag satsa på att bli bättre tekniskt så att jag ändå kan göra några fina mål i framtiden. Ikväll tränar jag igen och idag kommer Anders till Stockholm också och det ska verkligen bli roligt att träffa honom igen!

Senare ikväll ska jag förmodligen titta på True talent som ju hade säsongsstart igår. Jag blev verkligen glad när jag såg min lärare Dimitri. Med tanke på att han lär ut sång är det kanske inte särskilt konstigt att han sjunger så pass bra som han faktiskt gör men jag blev ändå imponerad! Jag tror nämligen inte att det är många sånglärare som är lika duktiga som Dimitri. Även om man är duktig tekniskt behöver ju inte det betyda att man har en röst som många skulle fastna för. Något som jag tycker är riktigt bra med True talent är att juryn inte ser den som sjunger utan att de bara bedömer personens röst och inte dess utseende. Nu ska jag gå och göra mig i ordning inför kvällens träning!
/Vispen

Hej!

Igår var det lördag igen och inte vilken lördag som helst. USS skulle nämligen åka till Gröna lund, något som vi brukar göra varje år. Jag hade lagt det stora kuvertet med allas inträdesbiljetter, matkuponger och åkband i hallen för att inte glömma bort att ta med mig det när jag åkte iväg igår morse. Ändå var jag nära på att glömma kurvertet men jag hade tur och kom på det precis innan jag gick utanför dörren:)

Några stod redan och väntade vid Gröna lunds huvudingång när jag kom dit runt kvart i tolv. Jag hann hälsa på de flesta och fick några härliga kramar. Min kusin Matilda var för första gången med som ledsagare igår. Eftersom vi alltid brukade vara på grönan när vi var små och Matilda var den enda som vågade åka de snabbaste attraktionerna med mig, tyckte jag att det passade bra att ha med henne. Igår hann vi tyvärr inte prata särskilt mycket med varandra men Matilda sa efteråt att hon hade roligt, vilket ju var bra. Hur hon var som ledsagare vet jag dock inte och jag vet heller inte hur det gick för Belinda som även hon var med och ledsagade för första gången. För Linus och Johanna vet jag däremot att det gick bra, åtminstone när jag gick med dem:)

När alla hade kommit delade vi in oss i grupper. Efter att ha konstaterat att de flesta verkade vilja åka allt var det inte särskilt svårt för mig att hitta en grupp. Jag gick tillsammans med Linn, Hannah, Lukas, Mathias och Linus. Vi började med att åka popexpressen som fortfarande är en av mina favoritattraktioner:) Eftersom det regnade igår var det inte särskilt många som hade orkat ta sig till grönan, något som jag tyckte var skönt. Köerna var alltså korta och ifall det hände att någon kö var lite längre kunde vi gå in bakvägen. Jag vet att det kanske kan kännas orättvist att man får göra det som synskadad men med tanke på att det finns många saker som vi inte kan göra här i livet tycker jag faktiskt om den regeln plus att det kan kännas ganska skönt att slippa stå i de där köerna ibland. Det händer att folk trängs och ibland har folk så pass bråttom att komma fram i kön att de inte ser sig för. Senast igår var det någon som trampade jättehågt på min fot plus att jag fick en hård knuff i ryggen för att jag inte gick framåt i kön tillräckligt fort. Då hade inte ens ledsagaren hunnit se att vi skulle gå framåt och därför tycker jag att det var ganska störande, menmen, jag ska inte klaga. Popexpressen var som sagt det första vi åkte igår. Under åkturen spelade de en låt av Aqua som jag lyssnade mycket på när jag var liten:) Linus och jag satt bredvid varandra och jag tror att Linus hade minst lika roligt som jag. Vi skrattade, skrek och hade helt enkelt väldigt roligt. Efter att ha åkt popexpressen åkte vi en massa andra attraktioner, bland annat Jetline, Katapulten och Twister. När vi åkte Twister fick vi sitta kvar tre gånger i rad och det var helt underbart:) Jag tyckte verkligen om att åka allt och blev barn på nytt eller vad man ska säga. Jag kan lova er att jag fortfarande tycker om att åka allt fastän jag har varit vuxen i snart två år! Till och med lustiga huset känns roligt att gå igenom fortfarande, särskilt de roliga trapporna som man måste gå uppför för att komma in.

Klockan halv tre samlades vi på samma ställe som tidigare år, nämligen vid hamburgerrestaurangen som ligger nära slänggungorna. Eftersom jag inte orkade leta reda på något ställe där de hade roligare mat åt jag en vegetarisk hamburgare till lunch. Efter lunchen bytte jag grupp eftersom jag inte orkade åka Insane. Attraktionen hade krånglat i stort sett hela dagen och jag tyckte att jag ville göra annat än att stå och vänta på att den skulle börja fungera. Därför bytte jag grupp och gick med Sara, Fredrik, Maria, Ronja och Johanna resten av dagen:) Eftermiddagen var lika rolig som förmiddagen. Sara, Maria och jag åkte fritt fall. Jag tycker att det kändes skönt att komma högt upp i luften och njöt av det snabba fallet ner på marken:) En sak som jag dock tycker är tråkigt med just fritt fall är att man endast faller en gång på hela åkturen. Under eftermiddagen hann vi även åka Rockjet, Popexpressen, blå tåget, Twister och kanske något mer innan det var dags att åka hem. De flesta av ledsagarna skulle inte stanna kvar längre och jag kände inte för att stanna på grund av regnet. En trevlig dag hade jag i alla fall och jag hoppas verkligen att alla andra som var där hade minst lika roligt som jag!

Gissa vad jag har gjort idag, det är inte särskilt svårt eftersom jag gör det i princip varenda söndag. Jag har varit hemma och gjort ingenting hela dagen. Även om det har varit skönt har det samtidigt känts ganska tråkigt. Ikväll har jag i alla fall lagat middag tillsammans med Nina. Vi gjorde en sådan där bön och linsgryta som Jakob och jag gjorde tidigare i somras. Imorgon börjar en ny vecka och jag tror att pluggandet kommer sätta igång på allvar redan imorgon. Den första lektionen är musikteori B med Micke och jag är säker på att det inte kommer att bli någon lätt kurs. I tvåan bestämde jag mig för att spara den för att det är så pass mycket som man måste lära sig. Med tanke på att jag kommer ha enskilda lektioner med Micke i år vet jag att han kommer att köra hårt med mig. När jag har haft honom tidigare år har han varit hård och pressat in en massa information i mitt huvud varenda minut och jag är säker på att han kommer göra det även i år. På något sätt ska jag i alla fall se till att klara kursen och jag har som mål att nå högre än G i alla ämnen jag läser i år. Efter musikteorin har jag svenska B med en lärare som jag vet är hård när det gäller att sätta betyg. Vi får se hur det går för mig som aldrig har varit bra på att skriva, uttrycka mig på ett bra sätt och dra slutsatser. Nog för att jag har hört att jag stavar helt okej men det här med att skriva saker på beställning har aldrig varit min grej. Jag känner stress och ångest redan innan kurserna ens har börjat. I år läser jag dessutom naturkunskap, ett ämne som jag aldrig har tyckt om. Jag förstår inte hur man kan tycka om kemi och att lära sig en massa formler, varför det är nödvänligt att alla ska veta en massa saker om naturen och hur man frivilligt kan välja att läsa naturkunskap B, något som ganska många i min klass gjorde förra året. Jag ska som tur är bara läsa naturkunskap A men tycker ändå att bara det känns för mycket. Sen får vi ju inte glömma projektarbetet som snart ska påbörjas. Ännu ett bevis på att jag måste vara en av jordens trögaste människor är att jag inte har kommit på vad jag vill göra trots att jag började fundera för över två år sedan. Skulle någon kunna säga vad det är för fel på mig? Nu ska jag sluta klaga och istället göra något roligare. Ha det bra tills jag bloggar nästa gång!
/Vispen

Hej!

Nu när jag ändå bara sitter hemma och har tråkigt tänkte jag att jag lika gärna kan skriva några rader här. Hoppas att ni mår bra och att ni har fått trycka till en eller flera personer på sista tiden, det kan man ju aldrig göra för ofta:) Trots att Sven åkte hem i onsdags har jag faktiskt fått ganska många kramar både igår och idag. Vissa kramar har varit bättre än andra men så är det ju alltid.

De senaste två dagarna har jag försökt göra så mycket som möjligt för att slippa tänka en massa och jag måste säga att jag tycker att det har gått riktigt bra! Igår åkte jag till skolan för att vara med på inriktningslunchen. Det var tänkt att alla inriktningar skulle äta för sig för att man på det sättet skulle lära känna andra som går samma inriktning som en själv. Jag, som fortfarande tillhör inriktningen artistmusiker, satte mig i ett klassrum tillsammans med en massa sångare och instrumentalister. Vi delades in i olika lag och fick göra ett musikquiz tillsammans. Jag visste knappt svaret på en enda fråga och mitt lag kom varken etta eller tvåa men det kändes ändå helt okej. Dock hann jag knappt prata med någon igår eftersom jag inte var i skolan särskilt länge och eftersom vissa verkar tycka att det är svårt att ta kontakt med mig. Jag har hört att folk inte riktigt vet vad de ska prata om med mig. Jag kan till viss del förstå de som tycker det samtidigt som jag inte tycker att det borde vara svårare för folk att ta kontakt med mig som att ta kontakt med vilken annan elev som helst. Okej, jag är blind men jag kan ju fortfarande prata, dock tycker jag att det kan vara svårt att diskutera saker som till exempel utseende, något som alla verkar prata om de första dagarna. Det kan jag förstå eftersom de ständigt ser nya ansikten i koridorerna. Jag hoppas dock att allt sådant lugnar ner sig snart så att jag får lättare att hänga med i diskussionerna. Än så länge har jag i princip bara sagt hej till folk. Några har faktiskt kommit fram och hälsat på mig efter att jag pratade lite med klassen i onsdags och sa att jag gärna ville att folk skulle prata med mig så att jag kan lära mig att känna igen deras röster:) Vi får se hur det går nästa vecka när vi börjar följa våra ordinarie scheman.

Igårkväll var det äntligen dags för höstens första styrelsemöte! Jag missade ju det senaste mötet på grund av studentskivan men var först på kansliet igår. Nina var så klart redan där men ingen annan Uss-are dök upp förrän klockan var över fem. En sak som gjorde mig både överraskad och glad var när jag plötsligt fick syn på några från riksstyrelsen som satt och hade möte i ett rum på kansliet. Jag fick härliga tilltryckningar av bland annat Emma, Oja, Alireza och Jakob:) Johan kom för att vara med på mötet igår och jag fick en kram av honom också:) Ronja och Jeanett hade köpt mat från tacobar och alla verkade gilla den! Trots att tre personer i styrelsen saknades igår tycker jag att mötet kändes ganska bra. När vi gick igenom punkten tidigare aktiviteter blev jag återigen glad av att prata om kramen med Måns och när vi diskuterade kommande aktiviteter bestämde vi bland annat att jag ska vara med och planera USS julfest. Vem jag ska planera med får vi se men jag ska försöka ragga upp någon så snart som möjligt:)

Idag var det skola igen och jag åkte dit för att se showerna som främst var tänkta för de nya ettorna. Alla inriktningar visade upp sig på något sätt. Arrist och musikerklasserna spelade några låtar, dans och musikal visade en film från när de uppträdde i våras, filmeleverna visade en film, fotoeleverna visade ett bildspel, teatereleverna spelade upp en kort pjäs, de som går konst och design visade klädesplagg som de hade designat, några singer/songwriterelever spelade en låt som någon i klassen hade skrivit och storband och jazzeleverna spelade en låt. Jag tycker att det var roligt att se alla, särskilt artistmusiker, singer/songwriter och musikalelevernas uppträdanden. Efter lunchen hann jag se lite av den andra showen innan Jonas och jag åkte till Gubbängen. Jag skulle möta upp några kompisar där och eftersom Jonas bor i närheten kunde vi ju lika gärna åka dit tillsammans istället för att jag skulle behöva vänta på färdtjänsten. När vi väl var framme och stod utanför restaurangen där jag trodde att mina vänner skulle sitta, såg jag att jag hade ett missat samtal från Ronja. När jag ringde upp henne visade det sig att hon trodde att mina vänner inte längre var kvar på restaurangen för att hon hade bestämt att hon skulle möta upp en av dem på ett annat ställe. Eftersom jag inte hade någon lust att stå och vänta på en färdtjänstbil vid restaurangen följde jag med Jonas hem. Vi hann dock knappt kliva in i hans lägenhet förrän en av mina vänner ringde upp mig för att säga att de visst var kvar på restaurangen. Därför var det bara för Jonas och mig att gå tillbaka dit, det gjorde dock ingenting eftersom han inte alls bodde långt därifrån. Jag hoppas dock att jag får komma till hans lägenhet någon annan gång för som ni vet tycker jag ju om att vara hemma hos folk och sen älskar jag ju lägenheter:)

På restaurangen väntade en stor del av US riksstyrelse. De ska nämligen ha sin kick off här i Stockholm och därför var det vissa som jag tror var tidiga hit idag. Förutom att jag träffade Emma, Jakob och Alireza som ju kom till Stockholm redan igår, träffade jag även Fredrik, Sandra och Cissi! Jag blev verkligen glad över att se alla men hann knappt säga hej till dem förrän vi skulle åka åt olika håll. Alireza och jag hade dock bestämt oss för att ses innan han skulle åka hem och vi åkte till Skanstull. När vi var framme gick vi in på ett kaffé som jag har för mig heter Gunnarssons. På vägen dit hade jag dock väldigt roligt eftersom Alireza kommenterade en massa saker på ett väldigt roligt sätt, särskilt när vi gick förbi två personer som stod och hånglade:) På Gunnarsonns satt vi och fikade i cirka fyra timmar! ronja och Hannah kom och joinade oss efter en stund. Jag hade verkligen en trevlig eftermiddag/kväll och blev glad av alla underhållande och knäppa diskussioner. Med Hannah, Ronja och Alireza är det omöjligt att ha tråkigt, jag tror åtminstone inte att någon skulle ha tråkigt en längre stund om de fick chansen att umgås med dessa underbara människor. Tiden gick och fyra timmar tillsammans gick hur fort som helst. Klockan halv åtta skulle Alireza åka till sitt tåg, Hannah och Ronja åka hem till Ronja och jag åka hem till mig eftersom jag inte hade några andra planer. Vi hoppas så klart på att kunna ses snart igen!

Sen jag kom hem har jag ätit middag och dessutom fått veta av Nina att jag faktiskt fick tillbaka pengar efter att ha deklarerat. Ja, det här med att deklarera har jag inte särskilt stor koll på än. Det behöver man ju nämligen inte göra när man är under arton, jag har åtminstone sluppit det. Nu när jag har blivit myndig börjar de här småjobbiga sakerna märkas mer och mer, som till exempel att deklarera, bestämma sig för vad man vill göra i framtiden, flytta och så vidare. Att få tillbaka pengar tycker jag dock känns bra för det kunde ju lika gärna ha varit tvärtom och att behöva betala pengar är ju inte lika trevligt. Med tanke på att jag knappt hade några pengar kvar på kontot för tillfället var det här mer än välkommet:) Nu ska jag sjunga en stund innan jag går och lägger mig. Imorgon vill jag nämligen vara pigg för då går USS på Gröna lund! Ha en trevlig helg!
/Vispen

Hej!

Den senaste veckan har verkligen gått fort. Sven har ju varit här och jag tycker verkligen att vi har haft trevligt tillsammans. Jag vill, av olika anledningar, inte vara alltför privat när jag skriver om vad vi har gjort men några saker kan jag i alla fall berätta:) I måndags var vi och åt på en grekisk restaurang. Jag fick lite panik när vi blev avsläppta vid fel ingång men när vi väl hade fått hjälp att hitta dit vi skulle gick allt bra. Maten var jättegod, vi fick bra service och hann dessutom diskutera både trevliga och mindre trevliga saker medan vi åt:) När vi kom hem senare på kvällen pratade vi en stund med Nina och Danne innan vi sedan gick och la oss i mitt rum för att se en film. Även om jag kunde känna att jag inte direkt var fokuserad på vad som hände på filmen tycker jag att det var riktigt trevligt:) Igår tog vi det ganska lugnt. På eftermiddagen åkte vi och tränade, vilket både var roligt och tråkigt. Det som var tråkigt var att Sven återigen vann över mig. Han gjorde som vanligt mål när det stod nio-nio, något som har hänt hur många gånger som helst vid det här laget. Träningen var rolig för att jag kände mig trött efteråt och för att jag verkligen känner att jag ansträngde mig, dock inte hela tiden men för det mesta. Igårkväll såg jag sommarens sista Allsång på Skansen. Jag kommer verkligen sakna att se Måns på tv en gång i veckan. Nästa år hoppas jag i alla fall att vi får se honom som programledare för allsången igen! När programmet var slut satt jag vid datorn en stund innan Sven och jag gick och la oss.

Imorse kan jag lova er att jag kände mig allt annat än glad när alarmet på mobilen ringde. För det första tyckte jag att det kändes jobbigt att behöva börja skolan igen och jag kunde och kan fortfarande inte förstå hur cirka tio veckor kunde kännas som högst fem. För det andra tyckte jag att det kändes jobbigt att behöva stiga ur sängen när den var så skön och för det tredje tyckte jag att det var oerhört tråkigt att Sven snart skulle åka tillbaka till Holland. Ur sängen kom jag hur som helst till slut och jag hann faktiskt både duscha och äta frukost innan det var dags att åka till skolan. Sven var hur snäll som helst imorse. Trots att han var trött och inte hade behövt gå upp bara för att jag behövde göra det, gjorde han i ordning frukost till mig. Han satt till och med bredvid mig och höll mig sällskap medan jag åt.

Hur var skoldagen då? Jo, den var faktiskt helt okej. Den började med att alla samlades i den kära multihallen. Rektorn skulle ha börjat prata klockan tio men det blev, som alltid på Kulturama, en försening på ungefär en kvart innan någonting hände:) Av rektorn hälsades vi välkomna till det nya läsåret, samt fick lite information om några saker som har förändrats sen i våras. Det var dock inga stora nyheter och därför gick rektorns lilla tal relativt fort. Alla klasser blev sedan uppropade och fick veta var de skulle möta sina kontaktlärare. Min klass fick dock springa upp och ner för trapporna flera gånger innan någon visste var vi skulle samlas, det var alltså ytterligare ett teckan på att vi var tillbaka på Kulturama:) Klassen som jag kommer att tillhöra i år har Maria och Dimitri som kontaktlärare. Med tanke på att jag har pratat en del med dem tidigare tycker jag att det känns tryggt och bra:) Även den nya klassen verkar vara helt okej. Idag har jag dock knappt haft möjlighet att prata med någon men det ska jag försöka göra imorgon när vi tydligen kommer att äta lunch tillsammans. Jag har som tur är pratat med några i klassen tidigare, bland annat Nea, rut, Roshanak, Mattias och Jimmy. Därför är ju i alla fall inte alla namn och röster främmande för mig:) Med tanke på att jag bara kommer att ha vissa ämnen tillsammans med klassen får vi se hur bra jag lär känna alla. Det känns hur som helst roligt att faktiskt få tillhöra en klass även i år:) När Maria hade ropat upp oss, kollat ifall våra hemadresser stämmer, gett oss information om vad som kommer att hända den här veckan, då vi inte kommer att följa det ordinarie schemat, samt delat ut skåpsnummer och busskort till de som skulle få det, var det lunch. Jag satt med några tjejer i den nya klassen. Eftersom de verkade ha fullt upp med att prata med varandra sa jag inte särskilt mycket till dem. Trots att jag har blivit bättre på att ta kontakt med nya människor sen jag började på gymnasiet kan jag fortfarande känna att det är svårt ibland. Ännu svårare är det ju dessutom om människorna som sitter bredvid en redan känner varandra väldigt bra och de pratar om sådant som man inte har särskilt stor koll på. Efter lunchen satt jag och hade tråkigt i några timmar. Jonas underhöll mig i alla fall och det var förresten trevligt att träffa honom igen efter sommarlovet:) Jag hann ringa ett viktigt samtal och titta lite på schemat medan jag väntade på att tiden skulle gå. Vissa lektioner har inte lagts in i schemat än men med lite tur tror jag faktiskt att dagarna kan bli helt okej och att jag inte behöver ha alltför många håltimmar:) Klockan tre skulle klassen fotograferas men eftersom även det blev försenat och jag redan hade beställt färdtjänst hann jag inte vara med när fotot togs. Det kändes surt med tanke på att jag hade suttit och väntat i flera timmar bara för att få vara med på klassfotot. Menmen, det är ju inte mycket att göra åt det nu.

När jag kom hem hann Sven och jag äta lite innan Nina kom hem från jobbet. Vi åkte sedan till Arlanda för att lämna Sven. Jag höll hans hand under hela bilresan. När vi väl var framme på Arlanda och Sven hade checkat in sitt bagage hann vi fika innan assistansen kom för att möta upp Sven utanför säkerhetskontrollen. Jag kände som vanligt att det kändes jobbigt och tråkigt att säga hej då. Fastän jag vet att jag kommer att träffa Sven igen känns det jobbigt att veta att vi inte kan ses särskilt ofta på grund av att vi bor så pass långt ifrån varandra. Även om det händer att vi ses på vissa tävlingar tycker jag inte att det är samma sak som att ses privat. På tävlingar när man måste vara fokuserad på sina matcher, alltid vara utvilad, klara pressen och så vidare, känner i alla fall jag att nästan all min energi går åt till det. Ändå tycker jag så klart att det är bättre att ses på tävlingar än att inte ses alls och därför ser jag fram emot nästa internationella tävling som är i oktober. Då får jag åka till Holland och eftersom jag tyckte om att vara där för två år sen och det den gången faktiskt var första gången jag åkte utomlands med landslaget tycker jag verkligen att det ska bli roligt att åka dit igen!

Nu sitter jag i mitt rum och jag tycker redan att det känns tomt utan Sven. Han är och kommer alltid att vara speciell för mig! Nu finns det inte längre någon som jag kan terrorisera när jag har tråkigt eller känner att jag behöver någon att prata med. Inatt och även kommande nätter är jag säker på att det kommer kännas konstigt och tomt när jag inte längre kan höra någon andas nära mig. Det kommer inte att finnas någon som pratar med mig, kramar mig och som säger fina saker till mig innan jag somnar om kvällarna. Jag kommer helt enkelt sakna allt oerhört mycket, även sådant som jag kunde störa mig på, som till exempel att bli trött eller irriterad på att alltid ha någon nära mig, att alltid behöva prata engelska och att ha någon att vara arg på. Som ni kanske ser är jag riktigt nöjd med den här veckan. För en vecka sedan kände jag mig osäker på vissa saker. Men under den här veckan tycker jag att Sven och jag har kommit närmare varandra igen och jag hoppas av hela mitt hjärta att vi alltid kommer att ha en nära relation! Nu ska jag försöka sova eftersom jag har ont i huvudet. Jag önskar er en fortsatt trevlig vecka!
/Vispen

Hej!

I övermorgon börjar jag mitt allra sista år på gymnasiet. Jag har försökt förbereda allt så gott som möjligt. Den nya datorn är inlämnad på syncentralen och står och väntar på att få alla program installerade, jag har försökt vända tillbaka dygnet och dessutom vilat extra mycket de senaste dagarna:) Under kommande år kommer jag ha tid att fundera på vad jag vill göra när jag har tagit studenten. Nästa sommar gör jag det faktiskt på riktigt och då kommer jag förmodligen känna precis samma känsla som många i min klass gjorde i år, att jag inte vet vad jag vill, borde eller ska göra sen. Jag känner att framtiden inte är långt borta och jag undrar verkligen vad den kommer att bjuda på. Som det ser ut nu har jag ingen aning om vad jag vill göra. Nästa sommar hoppas jag på att hitta ett sommarjobb men efter det vet jag inte om jg vill fortsätta jobba eller om jag vill börja plugga direkt. En del av mig vill göra som några andra i min klass ska göra i år, nämligen plugga på en folkhögskola i ett år. Det skulle jag i så fall bara göra för skojs skull, för att enbart få hålla på med musik ett år och för att dessutom lära mig att bo själv. Jag vet att det kanske inte direkt kommer att hjälpa mig att få lättare att söka jobb i framtiden men jag skulle som sagt åtminstone lära mig att ta hand om mig själv samtidigt som det förhoppningsvis skulle ge mig nya vänner. Flytta hemifrån är något som jag har funderat på ganska länge och jag känner faktiskt att jag börjar känna mig mogen att flytta snart. Däremot skulle jag tycka att det var skönt att först gå på en folkhögskola där jag kan bo själv och samtidigt ha andra människor omrking mig. Ensamhet har jag aldrig tyckt om och därför tror jag verkligen att jag skulle trivas med att i alla fall till en början alltid känna att jag kan prata med andra människor om jag stöter på några probelm eller helt enkelt vill ha någon att prata med. Ytterligare en möjlighet som finns är ju att plugga utomlands ett år. Jag skulle inte ha någonting emot att utveckla min engelska eller kanske till och med åka och plugga spanska. Det finns verkligen många möjligheter och jag får helt enkelt se vad som händer. Tiden går alldeles för fort och det finns så många saker som jag skulle vilja göra innan det är försent. Jobba kommer man ju ändå göra tills man är sextiofem medan det ju mest är yngre personer som pluggar på folkhögskolor eller åker utomlands för att bli bättre på något språk.

De senaste dagarna har jag som sagt mest tagit det lugnt. I lördags var dock de flesta i huset stressade och vi hade massor att göra inför festen och firandet av Björn och Maria. Jag fick bland annat hjälpa till med maten. Eftersom jag inte ville hålla på med köttet fick jag skala ägg och skära en massa grönsaker. Sen blåste jag upp ballonger och knöt fast dem i snören. Eftersom vi hade köpt hundra ballonger tog det ganska lång tid. Senare på eftermiddagen började det droppa in folk och jag kände igen de flesta. Mina kusiner Berthine, Jakob och Mårten var där, samt en massa vuxna, bland annat Dick och Märta. Varken Kajsa eller Andrea kunde komma, vilket jag tycker var synd. Dick och Märta berättade i alla fall om när de var I Kina och Vietnam tidigare i somras. Eftersom de var väldigt nöjda med resan har jag bestämt mig för att börja spara pengar så att jag kan åka till Vietnam snart. Jag är ju trots allt snart tjugo år och har inte ens varit i Vietnam en enda gång sen jag blev adopterad. Jag vill besöka sjukhuset där mina föräldrar hämtade mig, äta vietnamesisk mat, känna in stämningen, se den vietnamesiska kulturen och så vidare. Mina föräldrar har sagt att vi ska åka till Vietnam ett antal gånger men sen har det känts som att det har lagts på hyllan. Andra saker har prioriterats framför en Vietnamresa, något som jag tycker är synd. Jag hoppas verkligen att det blir av innan jag blir alltför gammal. Landet utvecklas ju och om tio år kommer det förmodligen vara mer utvecklat och därmed inte se likadant ut som det gjorde för cirka tjugo år sen när jag föddes. En annan sak som jag vill göra är ju att söka efter min biologiska mamma eftersom jag vill veta om hon lever och gärna ta reda på varför hon bestämde sig för att inte behålla mig.

Vi drack välkomstdrinkar. Det fanns både en med alkhol och en alkoholfri. Jag drack bara den alkoholfria eftersom jag inte kände för att bli påverkad på något sätt. Resten av kvällen pratade jag med en massa folk och åt. Till middag åt jag soppa och paj. De som inte var vegetarianer åt kött och potatis. Efter middagen var det dags för efterrätt som bestod av olika sorters kakor, pajer och tårta. Det fanns en tårta som det stod Maria på och en som det stod Björn på. På tårtorna var det frukt och grädde. Jag åt en bit av Mariatårtan och sen testade jag Björntårtan igårkväll. Trots att jag inte är särskilt förtjust i grädde tyckte jag om båda tårtorna:) Under fikastunden ställde vi oss upp och sjöng för Maria och Björn. Lite senare sjöng Lovisa, Jakob och jag medan Mårten spelade gitarr och vi sjöng de gamla vanliga låtarna som mårten alltid brukar spela. Framåt tolvtiden var det mat igen, Janssons frästelse som jag älskar! Jag satt ute tills klockan var över två på natten och vid den tiden var det fortfarande många som satt och pratade och de flesta verkade vara hur pigga som helst. Vissa lät smått berusade men jag tycker som tur var att alla verkade ha kontroll över hur mycket de drack:) När jag gick och la mig hade varken Björn eller Maria öppnat särskilt många presenter. Förutom att de fick en massa blommor fick de bland annat övernattning någonstans, minns inte var, presentkort på en restaurang samt på ett brunchställe:) En trevlig kväll hade jag verkligen och alla verkade vara nöjda med festen! Vädret var ju dessutom helt okej! Det enda jag kan klaga på är alla myggor, jag fick ett antal myggbett den kvällen, menmen:)

Igår verkade det som att alla var trötta efter allt firande. Sven och jag vaknade inte förrän runt tolvtiden och vi låg och drog oss ganska länge innan vi släpade oss upp för att äta frukost. Okej, det här med att vända tillbaka dygnet gällde inte just igår:) Hela gårdagen blev väldigt lugn, precis som så många andra söndagar i mitt liv. Vi åt rester från festen, Sven och jag spelade monopol, uno och något annat spel. Jag förlorade och blev på väldigt dåligt humör eftersom jag tyckte att jag hade slösat bort flera timmar på ingenting. Spel som bara avgörs genom att man har tur har aldrig varit min grej. Skicklighet spelar kanske in litegrann men om båda vet exakt hur man ska spela för att det ska gå så bra som möjligt och man bara väntar på att få de rätta korten eller det rätta numret på tärningen anser jag inte att sådana spel har något med skicklighet att göra. Igårkväll åkte vi till Huddinge och här har vi varit sen dess:)

Idag fick vi sällskap av Nina vid frukostbordet. En sak som jag kommer tycka om med att börja skolan igen är att jag kommer få äta riktig mat till lunch. Jag är oerhört trött på att äta smörgåsar och yogurth varenda dag! Något som jag vill göra oftare är att börja laga min egen mat så att jag åtminstone kan laga några rätter när jag flyttar hemifrån. I sommar har det dock gått dåligt med det eftersom det av olika anledningar knappt har blivit av. Den enda gången jag har lagat mat som jag är riktigt nöjd med och som jag tycker blev riktigt god är när jag var med Jakob:) Vi lagade mat i princip varenda dag när jag var där och jag tyckte verkligen om att göra det tillsammans med honom. Att laga mat till sig själv tycker jag däremot inte är lika roligt och att dessutom behöva laga maten helt själv är inte heller något som jag ser fram emot. Men eftersom jag tycker att god mat kan göra en hel dag tycker jag absolut att det är värt att lägga ner tid på matlagning.

Nu under eftermiddagen har jag ringt några samtal angående Gröna lund på lördag. Uss ska nämligen åka dit och Ronja och jag är ansvariga för aktiviteten. Nu ser det faktiskt ut som att vi har gjort det mesta, vilket jag tycker känns skönt eftersom jag har känt mig lite stressad och orolig över att något väldigt viktigt skulle gå fel. För någon timme sen var jag på posten och hämtade ut ett paket som vi beställde för några dagar sen. Det gick faktiskt bättre än vad jag trodde att det skulle göra. När det var min tur hann jag inte ens förklara för kvinnan framför mig vad jag ville förrän hon tog emot pappret jag höll i handen. Efter det gick allt snabbt, jag visade min legitimation, betalade med mitt kort och fick sedan ett kvitto och ett kuvert med åkband, matkuponger och entrébiljetter. För paketet betalade jag över åttatusen kronor. Även om det inte var mina pengar tycker jag att det kändes stort att betala så pass mycket pengar på en och samma gång! Det dyraste jag har köpt tidigare har nog inte ens kostar fyratusen kronor. Nu ska jag börja göra mig i ordning inför ikväll. Då ska Sven och jag åka och äta på en grekisk restaurang. På onsdag åker Sven tillbaka till Holland, vilket alltså betyder att vi bara har två kvällar kvar tillsammans. De vill vi så klart ska bli så trevliga som möjligt, så när vi kommer hem ikväll ska vi se någon bra film innan vi går och lägger oss. Imorgon ska vi träffa en kompis, träna och därefter äta middag med familjen. Hoppas att alla får en trevlig kväll!
/Vispen

Hej!

Hoppas att allt är bra med er! Jag saknar de som var med på US medlemsforum och hoppas att jag får träffa alla så snart som möjligt! Dagarna gick fort och jag hade verkligen roligt. Förutom att jag träffade några av mina vänner lärde jag känna en del nya människor. Jag hann dessutom prata med några som jag hade träffat tidigare men som jag då knappt hade pratat med:) En kille har sedan i tisdags kväll kallat mig sin lilla sångfågel, något som jag både tycker är smickrande och roligt:) Med tanke på att det är många som har gett mig fina kommentarer efter att jag sjöng i tisdags har jag börjat känna att det är ännu roligare att sjunga:) Eftersom några av er bloggläsare har bett mig att lägga upp någonting där jag sjunger kan jag förresten tala om att jag kommer finnas på webben åtminstone några dagar till vare sig jag vill det eller inte. Öppen scen spelades nämligen in och jag kan verkligen rekomendera er att lyssna på alla härliga framträdanden. Jag kan lova er att jag kommer att göra det flera gången för att minnas den härliga stämningen! Här är länken där ni ska gå in om ni har lite tid över någon dag och vill bli underhållna:
http://bambuser.com/channel/ungasynskadade/broadcast/1887076

Sen i onsdags har det egentligen inte hänt särskilt mycket. Tågresan mellan Malmö och Stockholm gick bra. Folk gick av på lite olika ställen och jag hann trycka till de flesta innan de gick av:) När tåget stannade i Stockholm, bara cirka en kvart senare än beräknat, tryckte jag till stockholmarna innan jag därefter fick hjälp av Jocke att hitta Nina och Sven. Nina var nämligen snäll och mötte upp Sven vid Arlanda express eftersom han kom ganska mycket tidagare än jag och eftersom vi dessutom förmodligen skulle ha haft svårt att hitta varandra. Jag blev glad över att träffa både Nina och Sven igen men eftersom jag kände mig både hungrig och trött sa jag inte särskilt mycket när vi en stund senare satt på en restaurang och åt middag. Resten av kvällen tog vi det lugnt. Vi drack en kopp te och satt och nördade oss framför våra datorer innan vi gick och la oss.

Igår ringde Christoffer upp mig och frågade om jag ville träna. Eftersom det var jättelänge sen jag träffade Christoffer ville jag göra det och jag tog så klart med mig Sven till träningen. Vi spelade några matcher mot varandra och jag förlorade alla. Det var inte kul någonstans och jag störde mig verkligen på att det gick så dåligt för mig! Jag kände nämligen att jag gjorde mitt bästa. Koncentrationen kunde i och för sig ha varit bättre men förutom det tryckte jag verkligen till bollen, försökte tänka på variation och så vidare. Himla showdown, ibland blir jag verkligen trött på det! Jag har i alla fall lovat Sven att åtminstone träna med honom en gång till innan han åker hem, så det får jag helt enkelt göra. Efter träningen åkte vi till björn och här ska vi stanna hela helgen. Idag har vi hjälpt till och förberett några saker inför morgondagens stora fest. Då ska vi nämligen fira att både Björn och hans flickvän Maria har fyllt femtio år i år. Vi blir cirka femtio personer och jag hoppas på fint väder och bra stämning! Nej, nu lämnar jag bloggen för den här gången för nu ska jag se veckans avsnitt av Allsång på Skansen innan jag går och lägger mig.
/Vispen

Hej!

Jag lovade ju er att posta ett inlägg om medlemsforum så här kommer det:)
Eftersom jag inte kommer in på det trådlösa nätverket här i Malmö har jag skrivit om dessa dagar i ett dokument istället. Här kommer en sammanfattning av vad jag har haft för mig de senaste dagarna:) I fredags tog jag det väldigt lugnt. Jag packade allt inför Malmö, vilket tog sin tid eftersom man behövde ha med sig en hel del. På kvällen sjöng jag lite, pratade med några av mina vänner på skype, samt chattade.

Igår var det dags att åka till Malmö för att vara med på US medlemsforum. Jag var tvungen att gå upp redan klockan sex för att hinna göra mig i ordning. Med tanke på att jag hade vänt på dygnet kändes det väldigt jobbigt att gå upp så pass tidigt men jag måste faktiskt säga att det gick förvånadsvärt bra:) Jag åkte till Stockholm central där jag mötte upp Linus, Micke, Dolly, Jennifer och Ronja och vi gick tillsammans till tåget som skulle ta oss till Malmö. Något som jag tycker var lite synd var att vi satt ganska utspritt, vilket därmed gjorde att jag inte hade någon att prata med under den långa resan. Det kändes stundtals väldigt segt att sitta på en plats i flera timmar. Jag lyckades som tur var sova i åtminstone någon timme och resten av tiden lyssnade jag på musik, åt min matsäck och tänkte en massa.

Vi kom så småningom fram till Malmö station. Där mötte vi upp några Us-are som hade kommit dit med andra tåg samt några ledsagare. Jag tycker att det var jätteroligt att träffa alla:) Det fanns människor som jag inte hade pratat med på flera år. Efter att alla hade ropats upp tog vi en buss till folkhögskolan där vi skulle bo under de här dagarna. Under bussresan satt jag bredvid Jon och det var trevligt att prata med honom. Väl framme på folkhögskolan träffade vi ännu fler trevliga människor som redan kom hit i fredags. Några personer hjälpte till att dela ut rumsnycklar, jag delar rum med Ronja och med tanke på att vi känner varandra väldigt bra tror jag att det ska gå bra. Vi gick till våra rum och lämnade våra saker där innan vi sedan gick till huset där vi kommer att vara under de här dagarna. De som ville fick fika och vi fick dessutom träffa kökspersonalen som jag tycker verkade vara både roliga och trevliga:)

En stund senare samlades vi i en stor sal där medlemsforums årsmöte kommer att vara. Mötet började igår eftermiddag och beräknas hålla på fram till lunch iomorgon. Igår tog vi en del beslut tillsammans och diskuterade även två paragrafer samt några motioner i utskott. Jag måste säga att jag blev överraskad över hur roligt och intressant jag tycker att det vi har diskuterat faktiskt är. Det kanske beror på att det här handlar om Unga synskadade som är en organisaton som jag verkligen tycker är bra och eftersom jag dessutom vill jobba för att den ska bli ännu bättre! Trots att jag kände mig väldigt trött tycker jag att tiden gick fort och jag somnade inte en enda gång:) Jag hann prata med en massa trevliga människor igår, både under middagen och igårkväll efter att vi hade diskuterat det vi behövde gå igenom. Kvällen kunde ha slutat riktigt bra om det inte hade varit så att jag skulle spilla yogurth över mina byxor igår natt. Jag som tyvärr bara hade packat ner ett par extrabyxor på grund av att det inte fick plats några fler i väskan, fick panik och ställde mig i duschen för att försöka tvätta bort fläckrna. Nu hänger byxkorna på tork och jag håller tummarna för att fläckrna inte ska synas när byxorna har torkat.

Imorse var jag tvungen att vakna redan klockan halv sju. Trots att jag inte somnade förrän ungefär halv tre inatt och fastän jag vaknade flera gånger under natten kände jag mig ändå ganska pigg. Nu har jag dock börjat känna av tröttheten och jag misstänker att jag kommer somna flera gånger under dagen. Min kompis som sitter bredvid mig sitter faktiskt och sover, vilket i alla fall visar att jag inte är den enda som är trött:) Nu har jag inget mer att skriva. Jag vill dock avsluta med att skriva att jag trivs riktigt bra här. Det finns många fina killar och en av dem har redan gjort min dag:) Maten är fantastiskt god och kökspersonalen är som sagt trevliga, något som enligt mig är ett stort plus!
/Vispen

Hej!

Idag är det måndag och jag sitter för tillfället och väntar på att årsmötet ska fortsätta. Det är tänkt att hela årsmötet ska vara avslutat vid lunch men som det ser ut just nu kommer det förmodligen ta mycket längre tid. Som jag skrev igår tyckte jag verkligen att det som diskuterades var väldigt intrressant och att allt flöt på riktigt bra. Trots att vi låg efter i tiden under början av lördagen lyckades vi faktiskt göra allt vi skulle. Med tanke på att vi lyckades vara snabba i lördags kanske det händer även idag, vem vet?:) Jag tycker att det mesta gick bra igår förmiddag och allt tog ungefär lika lång tid som beräknat. Under eftermiddagen tog däremot saker och ting mycket längre tid. Utskottsarbetet verkade gå bra för alla men när vi sedan satt och skulle diskutera och ta beslut om några av de paragrafer vi diskuterat i utskotten var det mycket som tog oerhört lång tid. Vi pratade bland annat om rökning, om vi skulle behöva utforma en tobakspolicy och sedan om ifall det skulle finnas några regler för rökare som är under arton år. Enbart diskussionen om rökning tog över en timme och efter det pratade vi om vilka som ska kunna bli medlemmar i US, hur mycket man får se och så vidare. Även det tog lång tid, det var flera som upprepade sig och alltså sa samma eller liknande saker flera gånger. Dessutom verkade det som att vissa inte riktigt var säkra på vad de skulle säga och som att de inte hade börjat tänka på det förrän de stod framme vid mikrofonen och skulle prata. När vi till och med blev tvungna att ha en omröstning om ifall vi skulle ha en ny omröstning om en sak som vi redan hade tagit beslut om tidigare tycker jag absolut att det blev för mycket. Jag fick ont i huvudet av att höra alla diskussioner samtidigt som jag tycker att det fanns vissa som faktiskt sa riktigt bra saker. Det kändes dock skönt när det var dags att äta middag. Jag blev mycket gladare när jag väl fick äta och efter middagen fick jag många riktigt bra tilltryckingar:) Innan efterrätten delades ut pratade jag med Johan. Jag måste säga att jag blir glad varenda gång jag hör hans röst. Det är helt sjukt hur mycket en enda människa kan påverka en:) Jag tror att folk märkte på mig hur glad jag blev av att prata med Johan och när Jonas plötsligt sa att jag hade honom som idol och jag sa ja, svarade Johan att jag var hans idol! Efterrätten kom och jag tyckte att allt smakade helt underbart, till och med marrängerna och lakritssåsen som jag i vanliga fall inte skulle ha tyckt om:)

En stund senare delades inklussionspriset ut. I år var det Synliga som fick det! Några av medlemmarna i bandet var på plats och när de väl hade fått priseet spelade de några låtar. Johan spelade gitarr samt sjöng lite på två av låtarna. Jag som inte hade hört Synliga live på jag vet inte hur länge, tyckte att det var hur roligt som helst att höra dem! Synliga var, enligt mig, helt fantastiska och jag jublade och applåderade jättemycket! Efter den lilla konserten gick jag fram till Johan för att visa min glädje och tacksamhet. Jag sträckte automatiskt ut armarna och kramade Johan. Han kramde tillbaka och det var helt underbart!

Resten av kvällen var trevlig och vi röstade bland annat på vilka låtar som skulle vara med på US nya skiva som förhoppningsvis kommer att spelas in i höst. Vi vet ännu inte vilka låtar som kommer att vara med på skivan men det visar sig:) Efter omröstningen gick jag och la mig och jag somnade med ett leende på läpparna:) Nu börjar dagens möte så jag skriver mer imorgon!

/Vispen

Hej!

Nu sitter jag på tåget på väg tillbaka till Stockholm. Jag har verkligen haft några fantastiska dagar i Malmö! Alla jag har pratat med har varit hur trevliga som helst och jag har trivts jättebra på folkhögskolan där vi har bott. Jag är alltså riktigt nöjd med de senaste dagarna. I måndags tog mötet längre tid än beräknat, det var dock inte det roligaste men så kan det ju vara när det är många som vill säga vad de tycker. I måndags eftermiddag valde jag att gå på en workshop som handlade om teatersport. Det var roligt och intressant. Micke höll i workshopen vilket var trevligt, honom hade jag träffat tidigare. Min vän Jocke höll ett föredrag om att resa utomlands i måndags också där jag lärde mig lite nya saker:) På kvällen avslutade vi mötet. Vi valde in nya personer till riksstyrelsen samt ersättare och valberedning. Jag röstades in i valberedningen tillsammans med Ronja, Lisa och Mathias.

Igår kunde man välja att vara med på olika workshops igen:) På förmiddagen var det en workshop som handlade om arbetsmarknad och om hur man söker jobb. Jag kände mig ganska trött på att lyssna på en massa människor och valde därför att vara på en uteaktivitet istället. Vi som valde att vara ute gjorde olika saker. Först gick vi på en promenad och jag tycker att det var riktigt skönt att röra på sig efter att ha suttit på möten i flera dagar. När vi kom in från promenaden spelade vi pingis. Jag testade att serva och att ta emot bollar som sköts emot mig. Det var svårt men jag tror absolut att det går att lära sig. Jag gav upp pingisspelandet ganska fort och satte mig istället i en soffa tillsammans med några trevliga människor. Johan spelade gitarr medan några sjöng. Eftersom jag kände mig rastlös bad jag Alex att trycka till lite. Det tog lång tid att få henne att göra det men när hon väl kom igång kittlade hon mig och vi hade väldigt roligt:) Alireza var lika rolig som vanligt och vi hann prata en hel del:)

Igår eftermiddag var det workshops igen men det var ganska många som inte kände för att gå på någon av dem. Niklas, Ronja och jag satt och spelade piano och sjöng. Niklas både sjöng och spelade gudomligt bra! Eftersom vi skulle ha öppen scen senare på kvällen och många ville bli kompade av någon sa Niklas att det var okej för honom att spela på deras låtar. Därför spelade vi bland annat låtarna Kärleken är, Det vackraste, Till en ängel och en blueslåt som Ronja ville sjunga. Jag visste inte riktigt hur jag ville göra men eftersom många ville att jag skulle sjunga tränade vi i alla fall lite på Till en ängel. Eftermiddagen gick fort och så småningom var det dags för den sista middagen där vi åt en sorts svamp som jag faktiskt tycker var helt okej:) De som lagade maten var riktigt bra på det. Efterrätten var god och efter det var det dags för öppen scen. Jag tittade på några av de andras uppträdanden och tycker att alla var jätteduktiga. Vi röstade på vilken ljudlogga US ska ha. Det fanns tre att välja mellan. Jag tycker att nummer ett var bäst men nummer tre fick överlägset flest röster. På den tredje ljudloggan lät jag lite skum men det får jag lov att leva med. Om inte så lång tid lär jag väl vänja mig vid att höra ljudloggan:) Några spelade teater på öppen scen, både improvisationsteater och korta pjäser som de hade hunnit träna lite på. När Lisa sjöng låten Kärleken är började jag gråta. Jag har gråtit ganska ofta på sista tiden och det känns både bra och jobbigt. När Lisa hade sjungit hade jag hunnit bli väldigt nervös inför att sjunga och visste inte hur jag skulle göra. En del av mig ville göra det medan en del av mig inte ville det eftersom jag inte ville misslyckas inför mina vänner. Att sjunga för personer man känner är enligt mig mycket värre än att sjunga för personer man inte känner. Efter att Rakel hade tröstat mig och Micke hade kommit fram till mig flera gånger och sagt jättefina saker bestämde jag mig för att sjunga. När jag stod där visste jag inte riktigt vad jag skulle säga och eftersom jag var så pass nervös minns jag varken vad jag sa eller hur det kändes att sjunga. Orden och tonerna kom ut ur min mun utan att jag kunde kontrollera hur de skulle låta. När öppen scen var slut var det faktiskt ganska många som kom fram till mig, kramade mig och sa att de tyckte att jag hade sjungit bra. Det kändes verkligen roligt att höra och det var till och med människor som jag vet brukar vara ärliga och som själva håller på med musik:) Jag satt och pratade med en massa trevliga människor innan jag gick och la mig runt tvåtien.

Trots att jag gick och la mig ganska tidigt igår natt kände jag mig väldigt trött när jag vaknade klockan sju imorse. Att sova fem timmar på en natt är dock inte särskilt mycket och de tidigare nätterna har jag inte sovit mycket mer än så. Det ska bli oerhört skönt att förhoppningsvis sova mycket de kommande nätterna. Imorse var det bara att packa väskorna, äta frukost och därefter ta bussen in till Malmö. Vi skulle nämligen testa olika handikappidrotter. Eftersom allt tog längre tid än beräknat hann vi bara testa svå sporter, mattcurling och att köra rullstol runt koner. Det där med rullstolarna kanske inte direkt var någon sport men jag tycker att det var helt okej ändå:) Mitt lag var dock inte det roligaste. Ingen verkade vara taggad och det var inte särskilt många som kommenterade det som hände. Alex förklarade i alla fall hur de andra lagen spelade ibland och även om mitt lag förlorade de flesta av våra mattcurlingsmatcher överlevde jag förmiddagen:)

Efter lunchen var det dags att åka till Malmös tågstation och nu sitter jag som sagt på tåget. Tågresan tillbaka till Stockholm har varit mycket trevligare än resan till Malmö då jag satt helt ensam med en massa främmande människor. Nu har jag hunnit prata mycket med Johan, M-l och Ronja. Sen har jag hunnit säga hej då till de flesta vilket känns bra. Hittills är det Patrik som har gett mig den bästa kramen. Under de här dagarna har jag upptäckt att han är riktigt bra på att kramas. Nu ska jag packa ner datorn och ägna de sista minuterna av den här resan åt att prata med de som sitter närmast mig:) Jag vill avsluta med att återigen skriva att jag verkligen är nöjd med de senaste dagarna. Om ni vill lyssna på lite av vad vi pratade om på medlemsforum, bland annat mötet och konserten med Synliga kan ni gå in på:
Http://www.ungasynskadade.se
Där ska ni kunna hitta allt, jag har inte varit inne och kollat själv än men det lär inte vara särskilt svårt. Ni får ta hand om er! Jag kan tyvärr inte lova er bra uppdatering den kommande veckan eftersom Sven kommer vara hos mig men vi får se.

/Vispen

Hej!

Jag skrev det här inlägget igårkväll men eftersom det aldrig postades kommer det nu istället:)
Hoppas att alla mår bra och att ni har varit lediga den här veckan när det har varit fint vänder och allting. Mitt sommarlov börjar närma sig sitt slut och om jag ska vara ärlig ser jag inte alls fram emot att börja skolan igen. Som tur är har jag i alla fall tolv lediga dagar kvar från och med imorgon och det känns skönt:) Hur dessa tolv dagar kommer att bli återstår att se men jag hoppas verkligen att jag ska hinna skratta, ha roligt och trycka till!

De senaste dagarna känner jag mig faktiskt ganska nöjd med. I tisdags åkte jag och tränade vilket var trevligt. Jag förlorade dock även den här gången, något som var mindre trevligt. Men med tanke på att jag spelade mycket bättre efter att ha tränat en del teknik kändes det ändå helt okej. Det är när jag ser att all träning ger resultat som jag känner att det är värt att fortsätta träna och kämpa. När jag kom hem från träningen hann jag se lite av Allsång på skansen. Jag kom tyvärr hem försent för att höra Måns sjunga men jag har så klart sett programmet på Svtplay och att då äntligen få höra Måns sjunga gjorde mig verkligen glad. Jag drömmer fortfarande om honom ibland trots att jag vet att jag inte borde göra det. Men sina drömmar kan man ju inte styra över så det är som det är. Nu är det bara två program kvar av allsången den här sommaren och jag vill inte ens tänka på hur mycket jag kommer sakna att se Måns varenda vecka. Okej, nu ska jag sluta tråka ut er med mitt tjat om Måns och istället berätta för er om gårdagen:)

Igår förmiddag ringde Rebecka och vi pratade en stund. Det var väldigt trevligt att höra hennes kära djuva stämma igen:) Efter det åkte jag återigen för att leta efter en ny resväska och den här gången gick det faktiskt bättre än i måndags! Vi var inne i en affär där det var något billigare och jag hittade en väska för endast tusen kronor som jag köpte. Även om den ser ganska tråkig ut hoppas jag att den kommer att hålla i minst ett år.

Igårkväll var jag bjuden på middag hemma hos Adam, något som jag verkligen uppskattade. Adam var i London förra veckan och jag fick en liten present av honom igår, nämligen en tröja som man kan känna att det står London och något mer på som jag för tillfället inte kommer ihåg. Jag blev hur som helst jätteglad för tröjan eftersom jag hade en tröja från England tidigare som tyvärr slängdes på grund av att den gick sönder. Nu kommer jag vara oerhört rädd om tröjan jag har fått av Adam. Något som jag däremot inte har varit alltför rädd om är nallen som jag fick av honom för många år sedan. Precis när jag hade fått den ville jag  ha med mig den var jag än skulle sova och tog därför med mig den överallt. Nu är den lite sliten men den ligger fortfarande på en hylla bredvid min säng. Halsbandet jag har fått av Adam har jag haft runt halsen sen jag fick det och det är nog över fem år nu. Jag har endast tagit av mig halsbandet två gånger på dessa år och det har därför blivit väldigt speciellt för mig. Nu har jag även börjat bära halsbandet med sköldpaddan som jag fick i studentpresent, dels för att jag fick det av min kära mor, dels för att det är från Vietnam och har en jadesten i sig, mitt vietnamesiska namn betyder ju grön jade och så klart också för att jag tycker om det:)

Att vara hos Adam igårkväll var som sagt trevligt. De hade även bjudit dit andra gäster, bland annat en familj från Ungern, en från Finland, Adams barndomskompis Robert, hans bror Philip och deras föräldrar. Som alltid när Adams familj bjuder på middag blev det mycket att äta. Jag åt jättegod lax, de andra åt kött och till efterrätt åt vi ost och kex, glass, ostkaka och prinsesstårta. Gissa om jag var mätt efteråt. Förutom att jag kände mig mätt kände jag mig också väldigt trött. Jag älskar verkligen att träffa andra människor men igår kände jag mig trött hela dagen, vilket gjorde att jag inte orkade vara särskilt social. Att höra alla prata oavbrutet och inte bara på svenska utan även på engelska och polska, samt kanske ytterligare något språk lite då och då, fick mig att känna mig ännu tröttare och jag var nära på att somna flera gånger. Efter att alla gäster hade åkt hem orkade jag i alla fall vara en stund med Adam. vi lyssnade på musik, sjöng, såg allsången och pratade en del innan vi, efter att ha tittat på klockan, bestämde oss för att sova.

Trots att Adam har en säng som nästan är en och en halv meter bred tyckte jag att det var trångt att sova bredvid honom inatt. För några år sedan sov vi alltid bredvid varandra och då älskade jag att ligga nära honom och trängas. Då kunde vi dessutom utan problem ligga i en säng som var nittio centimeter bred och jag minns även en gång när vi var på kryssning och vi absolut ville sova bredvid varandra i en sådan där jättesmal säng. Med tanke på att jag tyckte att det var trångt igår natt förstår jag inte hur jag kunde stå ut för några år sen. En stor skillnad skulle ju kanske kunna vara att jag var kär i Adam då och att man kan göra mycket när man är kär är ju bevisat. Inatt blev det alltså inte mycket sömn för min del men jag måste nog ändå säga att jag föredrar lite sömn och att trängas framför att sova ensam.

Imorse var jag på ganska dåligt humör när jag skulle försöka väcka Adam. Ni som känner mig vet förmodligen hur morgontrött jag är och att jag inte direkt är världens gladaste och trevligaste människa på morgnarna, i alla fall inte de morgnar när jag tvingas vakna tidigt av någon anledning. Om det inte hade varit för att jag hade en tid att passa imorse hade jag definitivt sovit vidare när väckarklockan ringde. Men när jag hade tryckt på snooze-knappen fyra gånger insåg jag att jag behövde skynda mig om jag skulle hinna komma iväg i tid. Att Adam var ännu tröttare än jag gjorde det inte direkt lättare men jag fick som tur var upp honom till slut och blev faktiskt på lite bättre humör när Adam faktiskt var snäll och gjorde frukost åt mig:) Ytterligare en sak som Adam och jag har gemensamt är att vi ofta stressar. Vi tänker ofta att saker är hur lugnt som helst tills vi kommer på att vi kanske borde ha påbörjat något tidigare och därför istället blir tvungna att tokstressa för att hinna göra det vi har tänkt. Idag fick vi, som så många gånger tidigare, springa för att hinna med bussen och den här gången hade vi tur och hann kliva på någon minut innan den körde iväg.

Jag hade bokat tid på ungdomsmottagningen klockan halv elva och jag blev glad över att både jag och kvinnan jag skulle träffa var punktliga:) Kvinnan stod till och med och väntade på mig när jag klev innanför dörren. Jag hade bara varit på Huddinges ungdomsmottagning en gång tidigare och det var för två år sedan. Nu kom jag dit av samma anledning, för att hämta ut ett nytt recept på de piller jag äter för att slippa ha fruktansvärt ont i magen varenda månad. Att vara tjej är inte alltid lätt. Kvinnan ställde de gamla vanliga frågorna som jag inte kunde ge några bra svar på eftersom jag inte har någon aning om ifall mina biologiska föräldrar har haft blodrproppar eller andra sjukdomar. Mitt blodtryck var varken för lågt eller för högt vilket kändes bra att veta och när jag ändå var på ungdomsmottagningen gjorde jag dessutom ett graviditetstest för att jag ville vara hundra procent säker på att jag inte var gravid. Jag kan säga att jag, för några sekunder, var lite orolig medan jag väntade på att graviditetstestet skulle visa sitt resultat. Men det kändes sedan obeskrivligt skönt när kvinnan kom tillbaka in i rummet och sa att jag inte var gravid! Innan jag gick bad jag om att få några kondomer, vilket jag fick:)

Efter att ha besökt ungdomsmottagningen gick jag till apoteket. Pillren som jag skulle hämta ut har varit relativt billiga tidigare år men nu har några himla människor tydligen bestämt att ungdomar inte längre ska få köpa dem för ett subventionerat pris, något som jag tycker är fel med tanke på att det nog inte alls är någon självklarhet att alla ungdomar kommer ha råd med dem i fortsättningen. Istället för att betala runt hundra kronor för ett år som jag har gjort tidigare, kostade pillren hela cirka sexhundra kronor att hämta ut idag. Det värsta är att de införde denna kära bestämelse bara för några dagar sen, vilket hade inneburit att jag hade tjänat mycket pengar på att till exempel hämta ut pillren förra veckan. Det visste jag ju så klart inte om och nu orkar jag inte tänka på hur mycket pengar jag har spenderat den här månaden. Eftersom jag anser att jag behöver dessa piller på grund av att jag inte har någon lust att ligga hemma och ha ont varenda månad, missa skola och så vidare, tyckte jag att det var värt att köpa dem. Adam och jag hämtade ut mina kära tågbiljetter till och från Malmö innan vi därefter väntade på bussen i en hel halvtimme. Till slut kom vi i alla fall hem till mig där vi var i någon timme innan Adam åkte hem till sig och jag åkte för att möta upp några Uss-are i Slussen.

Uss skulle nämligen gå på Pride-festivalen idag, något som jag verkligen hade sett fram emot! Det började med att vi bara var tjejer/kvinnor, Ronja, Rena, Johanna, Maja, Jeanett, Nina och jag. Jag tycker verkligen att det var rolit att träffa alla! Vi bestämde oss för att gå direkt till Kungsträdgården där festivalen låg och jag tycker att det var riktigt skönt att gå mellan Slussen och Kungsan. Solen sken och Nina och jag diskuterade hennes kille, något som båda tyckte var trevligt. Nina fick mig så klart att längta lite extra efter någon och jag ser verkligen fram emot att få uppleva det hon berättade om. Väl framme i Kungsan började vi med att gå runt i de olika tälten som fanns. Vi stannade vid en fiskdamm där man kunde betala hundra kronor för att fiska upp sexleksaker. Jag som aldrig någonsin hade känt på en sexleksak blev lite nyfiken. Mannen som hade hand om fiskdammen var dessutom väldigt trevlig, vilket gjorde att jag kände mig tvungen att fiska upp något. Vi lever ju bara en gång och jag anser att vi ibland måste göra sådana här roliga och lite galna saker i livet:) I min påse låg någon sorts vibrerande grej som tydligen skulle föreställa ett djur, har dock glömt vilket. Mannen förklarade hur jag skulle kunna använda det om jag ville, något som jag kanske kommer göra i framtiden om jag vågar. Jag fick även någon sorts bollar plus någon sorts glidmedel. När jag hade fiskat bestämde sig Jeanett och Nina för att också göra det och även dem fick roliga saker:) Vi fortsatte att gå runt i de olika tälten och Fredrik, en till Uss-are kom och gjorde oss sällskap:) Några av oss pratade med olika riksdagspartier, bland annat Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Krisdemokraterna. Vi köpte mat på olika ställen, jag åt ris och grönsaker, något som jag absolut inte tycker var värt så pass mycket pengar som jag betalade.

Medan vi satt och åt i en trappa lyssnade vi på olika uppträdanden. De hade nämligen en så kallad schlagergala där de hade bjudit in en massa kända artister. Jag blev glad när jag fick höra Simon Forsberg sjunga låten Tid att andas. Sedan höll jag på att sätta i halsen när jag plötsligt hörde att Shirley's angels skulle sjunga. De sjöng låten I thought it was forever och jag blev nästan tårögd för att jag tyckte att de sjöng så himla bra! Efter att ha hört Shirley's angels sjöng Molly Sandén låten Så vill stjärnorna och jag tycker att även hon var hur duktig som helst! Några andra artister som uppträdde ikväll var Lotta Engberg, Babbsan, Sara Löfgren och Sanna Nielsen. Eftersom det tyvärr inte var någon annan än jag som ville tränga sig nära scenen kunde jag inte göra det ikväll. Det var en massa folk i Kungsan, de var till och med tvungna att hindra folk utanför att komma in på grund av att det var så pass mycket folk. Eftersom jag älskar känslan av att vara någonstans i mitten av stora folksamlingar hade jag absolut inte haft någonting emot att försöka ta mig närmre scenen och artisterna. Jag är övertygad om att jag som seende hade älskat att spana in snygga killar och att följa efter kändisar. Det är verkligen något som jag skulle vilja kunna göra. Nu när jag inte har särskilt många vänner som är lika intresserade av att göra det som jag kan det bli svårt. Som blind missar jag ju allt sådant och vem vet, jag har förmodligen gått förbi en massa härliga människor som jag hade kunnat ta kontakt med om jag hade sett. Jag saknar känslan av att kunna ta ögonkontakt med folk, spana in någon på håll och att helt enektl bara kunna göra som många andra tjejer. I och för sig är det ju i princip bara insidan man går på, det är ju det första jag ser hos personer jag lär känna och jag kan ibland vara glad över att jag inte påverkas av hur personer ser ut. Däremot påverkas jag ju av röster, tonfall och så vidare. Det här med ögonkontakt missar jag ju helt och jag vet inte hur jag ska göra för att kunna visa någon att jag är lite intresserad av personen. Man kan ju alltid säga vad man känner men om man vill vara lite mer diskret och om man ibland har svårt att uttrycka sig kan det ju vara svårt. Om man är dessutom någonstans där man knappt kan prata med varandra försvårar ju det situationen. När jag ville ha bekräftelse i Berlin testade jag ju att, istället för att ta ögonkontakt med folk, klappa på dem men det resulterade ju bara i att jag skrämde iväg en man som garanterat inte hade något att vara rädd för. Ingen klappade dessutom tillbaka eller verkade vilja prata med mig. I och för sig tror jag inte att alla som man tar ögonkontakt med visar intresse tillbaka och därför kanske jag hittar någon en vacker dag som faktiskt skulle krama mig tillbaka, som Måns gjorde:) Det kanske är det som är grejen, att jag borde kasta mig över någon istället för att bara sträcka ut handen lite försiktigt. Med Måns fungerade det perfekt för han kramade tillbaka direkt och han sa ju dessutom att jag var bäst:) Att jag var bäst hade han inte sagt om jag inte hade sagt det först och för just Måns var det kanske normalt att säga så till ett fan men för mig var det speciellt. Det är ju ändå inte varje dag en kille säger något sådant till mig, när jag tänker efter hade det nog aldrig hänt tidigare:) Jag fick förresten en kram av en kille idag som jag aldrig hade träffat tidigare. Kramen var inte lika bra som den jag fick av Måns. Killen jag kramade idag verkade vara lite blyg och sen kramas vi ju på olika sätt, vissa kramas mjukt, andra hårt och så vidare men att få en kram är ju aldrig fel och att få en kram av en trevlig kille som jag knappt har pratat med var riktigt trevligt:)

Vi hade verkligen en trevlig kväll tillsammans i Kungsan. De flesta av oss köpte glass och sen delade de ut gratis popcorn på ett ställe:) Trots att ingen ville försöka ta sig fram till scenen kunde man som tur var åtminstone höra musiken om man stod en bit bort. Några av oss dansade en stund, något som jag tycker var mycket roligare än att bara stå stilla. Klockan blev så småningom mycket och folk började bli trötta på att vara kvar på Pride-festivalen. Jag som gärna hade sett Sanna sjunga tycker att det var lite tråkigt att vi gick så pass tidigt men jag hörde som tur var Sanna sjunga när vi stod utanför Kungsan och väntade på en buss:) Något som definitivt kunde ha varit bättre ikväll var färdtjänsten. Jag fick vänta i cirka fyrtio minuter på den, jag frös och det var inte roligt någonstans! Nu ska jag gå och lägga mig så att jag orkar vara glad imorgon. Ha det fint!
/Vispen

Hej!

Nu börjar klockan bli mycket och det är vid den här tiden på dygnet som jag brukar känna för att skriva. Att vara den enda som är vaken i hela huset, att höra de andra sova i rummen intill och att inte behöva bli störd av någon kan vara riktigt skönt ibland! Som jag skrev i mitt förra blogginlägg lovade jag ju att berätta om helgen, både för att ni som vill ska kunna läsa om den och för att jag vill kunna läsa om den i framtiden och då komma ihåg hur roligt vi hade!

Jag försov mig i fredags morse vilket gjorde mig oerhört stressad och irriterad. Färdtjänsten var i alla fall i tid och jag kom till Stockholm central mer än en halvtimme innan tåget skulle gå. När jag hade stått och väntat en stund träffade jag Ronja som också skulle följa med till Sala. Jag hann förresten säga hej till Ronjas pappa också vilket var trevligt:) Ronja hade bokat ledsagning och det fungerade bra både under dit och hemresan:) Själva tågresorna flöt dessutom på bra utan några störande förseningar!

När vi kom fram till Sala kom Annie och hämtade oss och vi åkte tillsammans till sommarstället där vi skulle vara i helgen. Det var verkligen trevligt att träffa Annie eftersom Rakel hade berättat väldigt mycket om henne! Vi var sju personer i helgen, Rakel, Jakob, Emma, Belinda, Annie, Ronja och jag. Jag tycker att vi hade hur roligt som helst! I fredags började vi med att gå och bada. Det var som tur var inte bara jag som inte kände för att göra det. Jag tyckte att det räckte att sitta på bryggan och doppa fötterna i vattnet, ha roliga diskussioner med de som inte badade och titta på medan några simmade omkring.

Senare på kvällen åt vi middag och efter det öppnade Rakel sina presenter. Alla hade tagit med sig presenter trots att Rakel hade sagt att hon inte ville ha några. Eftersom jag inte hade en aning om vad jag skulle köpa och hade hjärnsläpp när jag gick runt i affärerna med Nina och Lovisa i torsdags, övertalade de mig att köpa en uppblåsbar krokodil. Rakel tog det som tur var bra och verkade bli glad för den:) Av de andra fick hon bland annat en stor burk med enkronor, ett halsband, en mugg och en en cd-skiva. När vi ändå delade ut presenter passade jag på att ge Emma och Jakob sina presenter. Emma fick två temuggar och två fat och Jakob fick en stor temugg, två olika sorters te och choklad.

Resten av helgen var minst lika trevlig som fredagen. Vi åt en massa goda saker, bland annat kladdkaka med glass och sen tryckte vi till och åt jättegod lasagne till middag i lördags. Vi gick och badade igen, körde halv och helhäxa plus någon annan skum lek, spionerade på när några som bodde i närheten festade, tog det lugnt, pratade och skrattade hur mycket som helst och tryckte till! I lördags kväll låg alla sked med varandra, först i en soffa och sedan i en dubbelsäng. Vissa var bättre än andra på att trycka till men det var ändå sjukt mysigt! Jag är verkligen beroende av att krama folk och eftersom jag inte har någon pojk eller flickvän att krama brukar jag tvinga mina vänner att krama mig väldigt ofta. Alla som var med i helgen kramade som tur var tillbaka och eftersom jag känner några av dem väldigt väl kunde jag trycka till dem ordentligt utan att det kändes konstigt!

Tiden gick alldeles för fort och det dröjde inte länge förrän det var söndag och alla skulle åka hem. Barbro och Rakels mormor körde oss, precis som förra året, till tågstationen och det var trevligt att träffa dem igen! Jag var, som alltid när saker tar slut, lite nere när jag tog farväl av de andra men eftersom jag får träffa Ronja, Jakob och Rakel igen redan på lördag kändes det ändå ganska bra. Tills dess har jag dessutom ganska mycket att göra och jag hoppas att det kommer att kännas som att tiden går fort. Rakel sa dessutom att vi kan försöka ordna så att alla kan ses igen någon helg framöver:)

Tågresan tillbaka till Stockholm gick bra men att hitta färdtjänstbilen efteråt tog däremot tid. Jag var dock oerhört tacksam över att tjejen som ledsagade mig orkade hjälpa mig trots att taxichauffören knappt förstod vad någon av oss sa. Igårkväll åkte jag till Björn eftersom Nina och Danne skulle åka ut med båten och jag inte kände för att vara ensam hemma. Här har jag tagit det ganska lugnt. Idag åkte Maria och jag för att kolla efter en ny resväska till mig. Resväskan jag har använt tidigare gick nämligen sönder helt och hållet i helgen, något som jag tycker var tråkigt. Den hängde med länge och jag tyckte verkligen om den! Jag tror att det kan bli svårt att hitta en väska som jag trivs lika bra med som den jag hade innan. Idag gick vi in i några olika affärer där de sålde resväskor men eftersom väskorna antingen var jättebilliga och verkade kunna gå sönder väldigt fort eller väldigt dyra, för stora och klumpiga eller för små, kunde jag inte bestämma mig för vilken väska jag ville ha. Tills på lördag måste jag dock ha hittat en ny väska och jag blir alltså tvungen att åka tillbaka till någon affär och köpa en inom en snar framtid. Jag har som tur är sparat en del pengar att ha när någon av mina saker går sönder och det är jag verkligen glad över nu. En bra och hållbar väska verkar nämligen kosta runt tvåtusen kronor. Jag har svårt att förstå hur en väska kan kosta så mycket och att människor faktiskt betalar så pass mycket pengar för en. Samtidigt behöver vi ju väskor när vi reser och därför är vi ju tvungna att köpa nya ibland, något som affärerna så klart vet om och vill tjäna så mycket pengar som möjligt på. De dyraste resväskorna tittade jag inte ens på och ändå såg jag några väskor som kostade runt femtusen kronor. Hur har man råd med det? Eller är det helt enkelt bara jag som tycker att det är mycket att betala så mycket pengar för en väska? De dyrare väskorna var ganska lika väskorna som kostade runt tvåtusen kronor och den största skillnaden verkade vara väskornas märke samt mönstren utanpå väskorna. Jag kan säga att jag är glad över att jag inte kan se hur väskorna ser ut för i så fall hade jag förmodligen känt mig tvungen att köpa en av de dyraste väskorna på grund av dess utseende. Men nu orkar jag inte bry mig om det, jag har helt enkelt inte råd och känner dessutom inte att en väska är bättre bara för att den ser finare ut på utsidan. Däremot tyckte jag att det var viktigt att tänka på hur väskorna kändes, om de var mjuka eller hårda, hur mycket som rymdes i dem, hur det kändes att rulla dem och hur mycket de vägde. Jag kunde som sagt inte bestämma mig för en väska idag på grund av att det fanns hur många som helst att välja bland och jag blev osäkrare för varje ny väska jag såg. Alla verkade ha sina för och nackdelar och efter en stund glömde jag bort vilka jag tyckte bäst om eftersom många av väskorna kändes nästan likadant. Nästa gång får jag väl helt enkelt ta första bästa väska utan att tänka så mycket för annars lär jag aldrig kunna bestämma mig.

Några av Björn och Marias vänner var här och fikade i eftermiddags. Jag fick veta att en av dem jobbade som vakt på Allsång på Skansen när jag var där och att det förmodligen var tack vare honom som jag fick krama Måns så pass länge som jag faktiskt gjorde. Vakterna brukar tydligen låta galna fans, som jag, krama Måns men sedan dra undan dem väldigt fort. När jag kramade Måns hade tydligen vakten som känner mig sagt åt de andra vakterna att han kände mig och att de skulle låta mig krama Måns. Jag kan ju bara säga att jag är glad över att jag hade sådan tur:) Det enda en vakt gjorde mot mig var ju att dra lite löst i min tröja utan att ens säga något. När jag stod där och var upptagen med att tänka på hur bra Måns var på att kramas hade jag inte en tanke på att mannen som stod bakom mig kunde vara en vakt. Jag tror knappast att ett seende fan skulle ha lagt märke till det heller. Med tanke på att vakten var så pass snäll mot mig och inte ens gjorde något mer för att få mig att släppa Måns har jag svårt att föreställa mig att vakter faktiskt kan dra undan andra tjejer. När jag släppte Måns gick vakten iväg utan att säga något, vem vet, det kanske hade varit annorlunda om jag inte hade känt en av vakterna:) Nej, nu ska jag gå och lägga mig och förhoppningsvis drömma om en fin kille som är bra på att trycka till:) Godnatt!
/Vispen

Hej!

Jag vill börja med att skriva att jag har haft en fantastisk helg tillsammans med Rakel och många andra. Jag vet ärligt talat inte hur jag skulle klara mig utan mina fantastiska vänner! Eftersom jag för tillfället är ganska trött orkar jag dock inte skriva om helgen ikväll. Nu skriver jag istället för att låta er veta att Unga synskadades fantastiska tidning Optimal äntligen finns att lyssna på på nätet. I det nya numret som kom ut häromdagen kan man bland annat höra reportage från när USS var i Berlin och när vi var på Allsång på Skansen! I min blogg skriver jag ju mest hur jag upplever saker och ting men här kan ni även höra andras åsikter och alltså lyssna på korta sammanfattningar om vad som hände både under allsångskvällen och Berlinresan. Det får ni ju bara inte missa! För att lyssna på Optimal kan ni gå in på denna fina länk:
http://ungasynskadade.se/viewpage.php?page=3093
Jag lovar att skriva om helgen så fort jag känner mig lite piggare. Ta hand om er tills dess och hoppas att ni får en fin start på den kommande veckan!
/Vispen