Vispen Sjob

Hej!

Vad händer egentligen med tiden? Det har snart gått en hel vecka sen jag tog studenten, vilket jag har svårt att förstå. Jag som trodde att tiden skulle gå långsamt när jag var ledig och inte hade något att göra. Okej, nu har jag visserligen haft en hel del att göra trots att jag inte har haft någon skola att gå till. Det känns verkligen konstigt att inte längre gå på gymnasiet och även om den insikten börjar landa har jag inte insett det riktigt än. Men det kommer väl, precis som all annan ångest. Jag har dock bestämt mig för att försöka vara positiv och har som målsättning att ha hittat ett jobb eller en praktikplats om högst tre månader. Sådant kan ju ta tid men jag anser att jag borde kunna hitta något på den tiden. Det verkar dock inte vara särskilt lätt, inte för att det är någon nyhet, att hitta jobb är ju svårt för alla nuförtiden, men jag letar vidare:)

I helgen har jag umgåtts med min kära och det har varit underbart skönt. Vi kommer förmodligen att ses även nästa helg. Då är det ju midsommar och det hade varit fint att få fira den tillsammans med Reza. Men jag ska inte hurra i förtid utan vi får se hur det blir. Att vi sågs den här helgen var i alla fall trevligt och vi hann få en hel del egentid, vilket var mer än välkommet. Jag tycker dock att det hände för lite i helgen och jag kan tyvärr bli ganska tråkig att umgås med när jag är uttråkad och inte tränar. Ja, det var dumt, jag glömde träningskläderna hemma. På somrarna brukar jag träna mer än på vintrarna och eftersom jag tycker om traditioner ska jag se till att sätta igång och träna hårt framöver. Nu är det ju dessutom bara ungefär en månad kvar tills jag ska tävla i EM och när jag åker dit vill jag vara väl förberedd. Det pratades om att nästa träningsläger skulle vara i Östersund men det blev inte av av någon anledning utan vi kommer att vara i Handen som vanligt. Jag tycker att det känns lite tråkigt att inte få åka längre bort men känner samtidigt att huvudsaken är att få träna tillsammans med landslaget.

Trots att jag har umgåtts med Reza tre dagar i streck saknar jag honom något enormt. Det händer att vi tjafsar om småsaker och att vi stör oss på varandra. Fastän jag alltid stör mig när min kära håller på mot mig, terrar mig på olika sätt eller faktiskt är irriterad eller arg på riktigt, kan jag definitivt säga att jag hade låtit honom göra allt det där bara han kom hit. Nu när jag sitter här i mitt rum och skriver känner jag mig nämligen väldigt ensam. Det här med ensamhet är verkligen inte min grej. Jag trivs bäst när jag har andra människor runtomkring mig, det har jag gjort enda sen jag var liten. Även om jag inte alltid tycker om att synas, höras och prata en massa tycker jag om känslan av att ha andra människor nära mig. Det är klart att det kan vara skönt att vara ensam lite då och då men jag är säker på att jag definitivt inte hade haft något emot att flytta ihop med någon så småningom. Man lär sig förmodligen mycket av att bo själv men jag förstår verkligen inte varför man inte skulle kunna lära sig samma saker bara för att man bodde ihop med en annan människa. Chansen att någon skulle vilja flytta ihop med mig inom de närmsta månaderna är inte särskilt stor men jag hoppas att någon vill göra det i framtiden. Om jag bara visste att jag ibland skulle ha någon att prata med när jag kom hem från jobbet, att jag kanske inte alltid skulle behöva äta middag själv och att det ibland skulle finnas någon som skulle kunna muntra upp mig när jag kände mig ledsen, är jag säker på att jag hade känt mig mer motiverad att flytta än vad jag gör för tillfället. Att dela vissa saker med någon tycker jag helt enkelt skulle kännas bra för mig och med tanke på att jag inte lär ha särskilt mycket pengar de närmsta åren skulle det dessutom vara mer ekonomiskt att dela på till exempel hyra och elkostnader än att behöva betala allt sådant själv. Just nu står jag hur som helst i kö till en etta i Hökarängen. Många av mina vänner bor där, vilket får mig att tro att jag i alla fall skulle klara av att bo där ett tag. När jag kände mig ensam skulle jag ju kunna knacka på hos någon och fråga om personen skulle vilja underhålla mig en stund:) Nej, nu skrev Reza till mig och eftersom jag börjar bli trött skriver jag mer någon annan dag istället.
/Vispen