Vispen Sjob

Hej!

Hoppas att alla har haft en bra helg för det har jag haft, nu tänkte jag skriva lite om den:)
Taxin kom lite sent i fredags plus att den skulle hämta en annan person. Jag förberedde mig på att det skulle vara någon gammal människa men blev glad då jag fick veta att det var Mickis vi skulle hämta. Hon lät ganska förvånad när hon hörde att jag satt där men det var trevligt och vi underhöll varandra i den tråkiga taxin. Chauffören var lite rolig för han pratade med sig själv hela vägen till Mickis, då hans GPS pratade svarade han alltid den, jag hade väldigt roligt åt det. När vi kom fram träffade vi många andra glada människor vilket såklart var väldigt roligt. Men vi var inte de enda som var försenade och det tog ganska lång tid innan vi kom iväg. Vi åkte buss och sedan tunnelbana till Skanstull och åt på en restaurang som jag tror hette Läckerbiten. Jag åt lax eftersom jag tyckte att deras vegetariska mat lät tråkig, det fanns bara en rätt att välja på och fisk äter jag ju, i alla fall mycket hellre än kött, fisk är ju ganska nyttigt har jag hört. Till laxen drack jag ananasjuice som jag tycker var hur god som helst! Laxen serverades på planka med potatismos och sallad, alla som tog en maträtt på planka tyckte att det var svårt att äta utan att spilla mat utanför tallriken. Det innebär ju att det inte bara är jag som tycker att det kan vara svårt att inte spilla ibland. Eftersom ljudnivån var väldigt hög på restaurangen fick jag väldigt ont i huvudet, i skolan brukar jag oftast klara av sådant men på restaurangen var ljudnivån säkert mer än dubbelt så hög. Det kändes i alla fall bättre när jag kom ut i friska luften och var i en lugnare miljö. Vi gick tillbaka till vandrarhemmet där vi bodde från restaurangen och det var jätteskönt att ta en promenad. En som heter Magnus och jag diskuterade skola, gymnasium och arbete medan vi gick så tiden gick ganska snabbt. Vandrarhemmet vi bodde på hette Af Chapman och var en båt som stod i vattnet, självklart satt den fast där men ändå. Ibland kände man att det gungade lite och eftersom jag drömde om kryssningar inatt påverkade det kanske mig på något sätt, vem vet:)
Kvällen var lyckad och rolig, alla spelade Bop it och ville slå det gamla rekordet, Crystal gjorde det. Senare blev många övertrötta och började skratta åt ingenting, Mickis och jag var nog värst. När jag skrattar brukar jag oftast göra det väldigt högt och ja, många störde sig nog för det var väldigt lyhört på vandrarhemmet. Någon farbror kom och klagade på att vi hördes så mycket haha. Jag hade jätteroligt åt att Mickis sa att jag missade sömntåget eftersom jag tidigare hade varit så trött men sen blev hur pigg som helst när jag lade mig i sängen. Det uttrycket hade jag aldrig hört tidigare sömntåget alltså. Jag skrattade åt när alla härmade får också och att Crystal skämtade och sa att hon kunde lägga upp oss på youtube som svenska får:)

Att gå upp klockan åtta igår morse var däremot inte lika roligt som att vara uppe sent på natten. Men det gick bra till slut och efter att ha ätit frukost kände jag mig piggare. Stämningen var bra och jag kände mig glad nästan hela tiden, att ha människor runtomkring sig och att hela tiden kunna prata med någon kändes bra tycker jag. Efter frukosten delades vi in i två grupper, jag hamnade med Mickis och Ronja. Min grupp skulle börja med att testa att gå med ledarhund, Lappis och en annan visade sina hundar. Att klappa hundarna och sätta på dem en sele var inte direkt roligt tycker jag, djur har aldrig direkt varit ett stort intresse för mig. Alla djur som hårar är obehaliga att ta på tycker jag. Men att gå med en hund var helt okej även om jag inte kände att jag kunde lita på hunden. Hunden jag gick med var ju bara van vid att gå med sin ägare och inte med någon annan, personer som går med ledarhund brukar ibland använda käpp men det kunde inte jag göra eftersom jag skulle hålla handtaget till selen i ena handen och ett koppel i den andra. De sa att jag skulle prata med hunden medan jag gick och säga att den var duktig och jag sa väl det några gånger. Men jag undrar om den förstod mig, alla verkar prata med djur med ljusa röster, det är ju skumt att man inte kan använda sin vanliga röst för att de ska förstå, många jag känner gör i alla fall inte det. Men jag använde min vanliga röst igår och får hoppas att hunden jag gick med förstod mig. Men hunden måste ha varit ganska bra för den ledde mig runt stolpar och annat och stannade när det kom trappor eller andra kanter. Det var bara en gång som den ledde mig lite skumt men förutom det gick det bra. Jag vågade inte gå normalt utan sprang små steg för att hinna med men det var ju bra att man fick testa ledarhund även om jag vet att jag klarar mig utan det. Efter att ha testat ledarhund blev jag ännu mer säker på att jag inte vill ha en hund, man måste ju ta hand om hunden och göra så att den trivs och jag tror varken att hunden eller jag skulle vara glada tillsammans så därför är det ju lika bra för mig att inte skaffa någon.

På nästa pass innan lunch skulle man lyssna på en person som pratade om att flytta hemifrån. Man fick ställa frågor och prata om hur man kände, jag tycker att det både skulle vara skönt och inte att flytta hemifrån. Men när jag flyttar vill jag först flytta ihop med någon, en kompis eller en pojkvän, eller också gå på en folkhögskola i något år. Men att göra det brukar ju för det mesta kosta ganska mycket, det är inte gratis att flytta heller men ifall jag ska göra det måste jag ju ha ett jobb av något slag. Laga mat är jag dålig på, det måste jag träna på, tvätta också, dammsuga kan jag ju göra även om det tar lite tid. Skura golv är lätt även om det är tråkigt, koppla sladdar skulle jag vara jättedålig på och betala räkningar skulle jag på något sätt behöva hjälp med. Men personen jag pratade med igår sa att Nordea har en tjänst som gör att man kan skicka in alla räkningar och låta dem betala de kostnadsfritt. Det låter ju som en bra lösning, annars finns det ju en del banker där man kan betala räkningar på internet.
Att handla mat skulle säkert gå bra för mig, om man ringer en affär innan man går dit brukar de ju för det mesta kunna hjälpa en.

Efter lunchen fick vi prova på yoga. En person kom och visade det, hon var verkligen jätteduktig och bra på att förklara hur man skulle göra allt! Det finns ju flera olika sorters yoga men vi testade livsyoga. Efter passet kände jag mig lugn och trygg på något sätt. Vi satt och låg på situnderlag och skulle hela tiden andas djupt och känna oss avslappnade, ibland bara försöka sluta tänka på allt jobbigt och bara slappna av. Medan man gjorde olika rörelser lyssnade man på musik och efter att ha gjort samma rörelse i några minuter fick man vila innan man skulle göra nästa rörelse. En bra sak med livsyoga var att man bara gjorde en rörelse i taget och att man kunde förstå väldigt bra hur man skulle göra bara genom att ha fått höra en förklaring. Det sista vi gjorde var att sjunga en melodi som vi fick härma ganska många gånger.

Lite senare delade vi in oss i samma grupper som tigidare och skulle sedan åka kommunalt själva. Varje grupp hade med sig en ledsagare som skulle hjälpa oss ifall vi råkade gå helt fel men deras uppgift var att hålla sig i bakgrunden. Det som jag tycker var svårast var att hitta på perrongen, jag var i alla fall inte rädd att ramla ner på spåret eftersom det fanns ledstråk på de stationer där vi tränade. Jag tycker fortfarande att det känns lite läskigt att gå på tunnelbanan, jag blir antingen rädd för att dörrarna ska stängas eller för att jag ska råka hamna mellan perrongen och tunnelbanan och fastna. Igår åkte vi i alla fall först från Slussen till Aspudden. Där fikade vi på ett ställe som låg jättenära tunnelbanestationen. Jag tog äppelpaj och någon Pago-juice med olika frukter. De andra tog kladdkaka och jag vet egentligen inte varför jag inte också gjorde det med tanke på att jag tycker väldigt mycket om det men äppelpaj är nästan lika gott. En del kladdkakor jag har ätit har dessutom inte varit kladdiga och en kladdkaka som inte är kladdig är enligt mig ingen kladdkaka. När jag har testat att baka kladdkaka är det inte ofta de blir som jag vill, för det mesta liknar de bara en sockerkaka fastän jag följer receptet och allting. Äppelpaj är lättare att tycka om, de blir ofta bra hur man än gör, bara degen inte är för hård och smeten inte är gjord på smuldeg. Smuldeg kan vara okej men jag föredrar absolut vanlig pajdeg i så fall. Förresten kom jag på att det ibland kallas äppelpaj när degen är smuldeg och äppelkaka när det inte är det men jag vet inte, alla säger olika.

Efter att ha ätit jättegott fika åkte vi vidare till Skanstull, vi var tvugna att byta en gång vilket faktiskt var ganska svårt. Att hitta rätt uppgång och sedan hitta ner till ett annat spår tog säkert en kvart. När vi kom fram gick vi i alla fall till en kinarestaurang för att äta middag. Personen som tog emot beställningar lät väldigt glad då han hälsade på alla och stämningen var bra. Jag beställde friterad tofu med grönsaker och nudlar. Tofun kom långt innan nudlarna och när de äntligen kom hade jag nästan hunnit äta mig mätt på ris plus att min mat nästan var slut men ändå. Maten var otroligt god, det enda som är synd är att jag har glömt vad restaurangen hette, någonting med Bambo, det kan ha varit Bambo garden men jag är osäker eftersom många kinarestauranger där jag har varit heter någonting med Bambo. Dessutom brukar det ibland finnas restauranger med samma namn på olika ställen i Stockholm.

Det var egentligen tänkt att vi skulle ha gått till vandrarhemmet från restaurangen men vi tog ändå buss en bit eftersom några bar tunga saker. För min del kändes det skönt att vi inte gick hela vägen eftersom jag hade jätteont i foten, det är konstigt för jag trampade ju snett för mer än en månad sen men min fot gör fortfarande ont iland när jag går, särskilt när jag har gått ganska långt. Jag hoppas verkligen att värken går över snart för det är störande att man inte ska kunna gå lite utan att få ont.
Igårkväll pratade jag med några plus att de flesta av oss spelade orangino, ett spel där man skulle lära känna varandra. Man tog upp olika kort med påståenden, sen skulle alla rösta från ett till fyra om man höll med eller inte. Det var riktigt roligt och jag hade tur och tycker aldrig att jag fick något jättejobbigt kort. Men ett kort stod det egoistisk på men där var det ingen som satte en fyra i alla fall vilket ju var tur för personen som fick det kortet. Jag fick bland annat ett kort med påståendet, "jag tror på ödet", där trodde några att jag gör det men jag gör nog inte det jättemycket i alla fall. När jag fick ett kort som handlade om ifall jag var en bra vän satte alla en trea eller en fyra och det var ju bra. Jag försöker vara en bra vän, eller på kortet stod det någonting om ifall jag var en bra vän en längre tid eller något, minns inte. En person fick ett kort med påståendet, "jag är punktlig", eller något liknande, alla hade jätteroligt åt det eftersom personen aldrig brukar passa tider. Men han satte själv en etta vilket alla andra också gjorde.
Jag gick och lade mig någon gång vid ett inatt men kunde inte sova förrän vid lite innan två. Sen var det klart att en person skulle knacka på dörren och väcka mig precis när jag hade somnat men det var på grund av att en person hade gjort illa sig när han ramlade i vattnet då han gick med sin ledarhund. Personens mobil och pass förstördes, jag tycker synd om honom! Som tur var gjorde han inte illa sig särskilt mycket i alla fall. Ifall jag hade ramlat i vattnet från en kant där det inte fanns staket hade jag förmodligen inte kommit upp därifrån, kanten skulle vara högre upp än jag då jag stod i vattnet men som tur var ramlade jag aldrig i. Jag var däremot ganska nära en gång då jag gick utan att tänka på att det inte fanns något staket vid vattnet. Det hade jag inte fått veta innan heller men en person såg då jag gick nära kanten och sa till mig innan det hände något.

Imorse var vi tvugna att gå upp redan runt kvart i åtta eftersom frukosten var klockan åtta. Jag var inte alls glad men var ju ändå precis som alla andra tvungen att gå upp, en del verkade till och med vara tröttare än jag. Efter frukosten började i alla fall Uss årsmöte!
Vi diskuterade allt möjligt hela dagen, ibland satt vi i mindre grupper och pratade och då vi skulle besluta saker satt alla i ett rum. Jag har ju varit på årsmöten några gånger tigidare och tycker att det blir mer och mer intressant för varje år, det beror nog på att jag blir äldre och då intresserar mig mer för intressepolitik och annat. Ett mål tills nästa år är att göra t-centralen mer tillgänglig, livsmedelsbutiker är också viktigt. Vi pratade en del om saker som kommer att hända under året och Uss kommer bland annat ha en musikcirkel, någon helg där man kommer hålla på med musik tror jag, andra typer av helger, en sporthelg för personer som ser lite, en skidresa och lite sådant. Jag tycker att Uss är bra eftersom man kan vara med och påverka väldigt mycket vad man vill ska hända. Jag sitter inte i styrelsen på grund av att jag inte tror att jag skulle hinna det eller ens kunna göra ett bra jobb där men jag tycker om att åka på Uss aktiviteter. Precis som förra året kommer jag att sitta kvar i valberedningen tillsammans med Mickis och en till. Nu har jag suttit där två år men tyckte ändå att jag kan göra det ett år till eftersom en person i styrelsen föreslog mig och för att det inte kräver särskilt mycket arbete att välja ut folk till nästa års styrelse. Nu finns det i alla fall nio personer i styrelsen, åtta ledamöter och en ordförande.
När mötet var slut fick ganska många en chokladask, jag fick det eftersom jag satt med i valberedningen förra året. Den får jag äta upp någon gång i framtiden, choklad brukar ju hålla ganska länge och det är ju tur med tanke på att jag inte äter godis särskilt ofta.

Efter årsmötet åkte jag till Adam och det var såklart roligt att träffa honom igen! Vi tog det mest lugnt, pratade, lyssnade på musik och åt middag och glass till efterätt:) Det var en god glass med jordgubb och cheesekake-smak. Nu sitter jag hemma och ska snart sova tror jag, imorgon är det skola igen och då måste jag verkligen komma på hur jag ska göra moment sex.
Men jag skriver återigen att jag har haft en jätterolig helg! Alla ledsagare har varit jättebra och att träffa alla synskadade har varit jätteroligt, jag kände de flesta sen innan men hade bara träffat Crystal en gång tidigare. Hon var jättesnäll, trevlig och pratsam. Att träffa människor gör mig oftast väldigt glad, i alla fall när det är människor jag tycker om. Jag tycker om att vara tillsammans med många och kanske mest vara i bakgrunden utan att säga särskilt mycket. På något sätt tycker jag väldigt mycket om att lyssna på andra människor och bara prata ibland när jag är med någon eller några personer.
/Vispen