Vispen Sjob

Hej!

 

Hoppas att allt är bra med er! Nu tar jag en paus ifrån jobbsökandet och skriver ett kort blogginlägg. Det var ju ett tag sen jag bloggade och nu hade jag tänkt berätta vad jag har haft för mig i helgen. I fredags eftermiddag åkte jag till arbetsförmedlingen för att ha ett första möte med en arbetsförmedlare. Kvinnan som jag träffade verkar trevlig och vi kommer att ha fler möten så småningom. I fredags fick jag berätta lite om mig själv, vilken typ av jobb jag söker, visa upp mina betyg och så vidare. Det känns bra att ha kommit igång och nu är det bara att fortsätta söka jobb och hoppas att arbetsförmedlingen kan hjälpa mig på något sätt:) Jag vet flera stycken som har fått hjälp med att hitta en praktikplats via dem och det hoppas jag så klart också på om jag nu inte skulle få ett jobb snart. En sysselsättning vill jag ha, praktik kan ju leda till jobb och därför är det ju definitivt ett bra alternativ.

 

Senare i fredags lyckades jag hitta två jobb att söka. Nya jobb växer ju inte på träd. Förra veckan hittade jag bara fem jobb. Än så länge har jag fått svar från två. Intervjuer är inbokade, en på telefon och en på plats. Jag har aldrig varit på några arbetsintervjuer tidigare och därför känns det lite nervöst. Men jag kommer så klart att göra mitt bästa eftersom jag mer än gärna skulle vilja ha ett jobb! Det är det i och för sig väldigt många som vill men att jag har tagit mig till intervju är ju i alla fall ett steg i rätt riktning:) Det finns dock en sak som kanske kommer att vara ett problem, att jag är blind. Jag vet om att alla program som brukar användas när man arbetar med telefonförsäljning tyvärr inte fungerar med jaws, skärmläsaren som översätter texten på datorskärmen till punktskrift. Sen finns det ju även andra problem som kan uppstå på grund av att man inte ser. Att människor kan ha fördomar är ju ingen nyhet. Med tanke på att jag har varit med om att folk har fått för sig att jag varken kan prata eller gå själv bekräftar det. Då jag vet om det här har jag inte skrivit något om att jag är synskadad i de senaste breven som jag har skickat in till olika arbetsgivare. Nu är det tyvärr så att jag inte har fått något svar på breven där jag faktiskt har nämnt att jag inte ser medan jag har fått svar på de brev där jag inte har skrivit något om det. Det skulle i och för sig kunna bero på en massa saker samtidigt som många säger att man ska undvika att prata om sin synskada och att det först ska visa sig när man träffar en arbetsgivare. Men jag måste erkänna att jag tycker att det där är svårt. Just telefonjobb skulle man ju kunna klara minst lika bra som blind bara man hade en anpassad dator. Prata kan man ju göra precis som vem som helst. Men det kanske är som min pojkvän och några andra jag har pratat med säger, att man tyvärr blir bortsorterad direkt om man berättar att man är blind. Jag ställer mig dock frågan om det blir bättre av att vänta med att berätta något sådant. När man väl kommer till intervjun blir det ju ändå uppenbart. Då får man kanske i och för sig en bättre chans att visa upp vem man är och även försöka bevisa att man skulle klara av att ha jobbet, än om man hade gjort det via telefon eller mail. Jag kan dock säga att jag, om jag hade varit arbetsgivare, hade tyckt att det var bra att få veta ifall någon var syn eller hörselskadad så fort som möjligt då man behöver få hjälp med att fixa en del praktiska saker innan personen kan börja jobba. Men alla kanske inte tänker som jag, hur tänker ni om det här? Berätta gärna hur ni gör eller har gjort när ni söker/har sökt jobb!

 

I fredags kväll umgicks jag med några av mina kära vänner. Kvällen började hemma hos Rakel. Vi pratade och tittade lite på Fångarna på fortet. Jag hade inte sett programmet på flera år och tycker att det var ganska underhållande. Någon timme senare åkte vi till Farsta för att träffa några US-are. De flesta dissade oss när vi väl kom dit och jag blev oerhört trött på vissa personer. Det var inte bara jag som tyckte att de var egoistiska och otervliga. Men men, det är helt enkelt inte värt att lägga någon energi på människor som inte förtjänar det. Jag har ganska lätt att tycka om, tro och tänka gott om andra människor. Men på sista tiden har jag fått bekräftat att alla inte är som jag önskar, hoppas, förväntar mig eller vad man ska säga. Några har bevisat för mig att jag inte betyder något för dem, åtminstone inte lika mycket som de betyder för mig. I och med det tänker jag inte längre behandla dessa människor som mina vänner. Okej, det är en sak om de nu skulle be om ursäkt och inse att de hade gjort fel. Men då vissa människor inte ens verkar förstå det eller kanske helt enkelt inte bryr sig om att jag inte pratar med dem längre, visar det bara att det inte är människor som jag tänker lita på och räkna med i fortsättningen. Jag orkar inte med att bli besviken och att folk bara ska vara med mig och vara trevliga när det passar dem. Förlåt om jag låter bitter, nu ska jag inte klaga mer:) Jag lät inte kvällen förstöras på grund av dessa människor utan umgicks istället med folk som ville umgås med mig och som jag tycker om att umgås med. Vi hade trevligt, pratade fina och romantiska minnen och annat kul. När jag skulle åka hem en stund senare var det dock mindre roligt igen. Taxin som skulle hämta mig stod och väntade i Märsta istället för i Farsta och medan jag väntade på att en ny skulle komma var det en gubbe som luktade alkohol som trängde sig på och försökte ta på mig. Jag vet visserligen om att jag får skylla mig lite själv som stod ute sent på kvällen. Tanken var att jag skulle åka först och att ingen skulle behöva stå ensam och vänta men då bussen som mina vänner skulle ta kom några minuter före min taxi och området där vi stod var väldigt lugnt, trodde vi inte att det skulle vara någon fara. Vi hade gått en bit ifrån hotellet för att komma närmare buss och taxi och jag ville inte ringa och störa vännerna på hotellet då det ju bara handlade om några få minuter. Det var ju otur att jag skulle stöta på den där gubben just i fredags och att han dessutom skulle börja tafsa på mig. Jag sa ifrån, skrek, försökte backa undan och ta bort hans händer utan större resultat. När något sådant där händer blir man ju chockad, i alla fall jag och jag minns att det tog några sekunder för mig att förstå vad som höll på att hända. Gubben frågade först om jag inte ville följa med honom. Jag sa så klart nej och trodde inte att han skulle börja ta på mig där ute på vägen men det var precis vad han gjorde. Nu hade jag dock tur för bara någon minut efter att gubben började hålla på kom en bil körande. Då den saktade in tror jag att gubben kände sig rädd eller något för han släppte mig och sprang iväg. Förlåt men jag kände mig verkligen både arg och ledsen efter händelsen. Jag har varit med om betydligt värre saker i mitt liv men jag kan säga att det inte alls är roligt när någon främling försöker ta på en. Nästa gång ska jag verklien försöka undvika att vara själv och dessutom köpa ett överfallslarm eller vad det heter. Efter händelsen med den himla gubben kom jag hur som helst hem som jag skulle och pratade en stund med min kära innan jag till slut lyckades somna.

 

När larmet på min mobil ringde några timmar senare kände jag mig långtifrån utvilad. Men det var bara att gå upp och göra mig klar. Jag skulle nämligen besöka Gröna lund tillsammans med USS:) Dagen blev lyckad och vi slapp regn trots några moln som visade sig en stund under eftermiddagen. Jag träffade en hel del härliga människor, både från USS och andra distrikt och njöt av att åka en massa roliga attraktioner. Min favorit på Grönan är definitivt Popexpressen. Jag tycker om att höra musik samtidigt som jag åker plus att jag tycker att den snurrar på ett härligt sätt. Berg och dalbanorna gillar jag också, framförallt Twister:) Att vara på Grönan med alla fina vänner bidrog så klart till att jag hade roligt. Under eftermiddagen satte vi oss på en bänk och fikade samtidigt som vi hörde några artister repa inför sommarkrysset. Vi fastnade för en låt som Miss li sjöng, hon var riktigt duktig. Jag skulle egentligen ha stannat och sett sommarkrysset i lördags men då alla mina vänner bestämde sig för att se en annan spelning följde jag med dem. Vi tog färjan från Grönan och åkte vidare till Skanstull där spelningen skulle vara. Banden började spela först runt åttatiden. Jag tycker att musikerna var duktiga men fick väldigt ont i öronen då jag satt relativt nära scenen. Det var hur som helst roligt att få höra lite livemusik:) Jag åkte hem ganska tidigt eftersom jag kände mig trött och hade huvudvärk.

 

Igår var jag med Adam och med tanke på att vi inte hade setts sen jag tog studenten och det var ett bra tag sen jag var hemma hos honom och hans föräldrar kändes det väldigt roligt! Vi hade en lugn dag då Adam skulle upp tidigt och jobba idag och jag kände mig ganska seg. Det blev som vanligt en god middag tillsammans med Adam och hans föräldrar. De var hur snälla som helst och köpte både räkor och iste för min skull:) Innan jag åkte hem drack Adam och jag varsin kopp te, även det en fin tradition som började redan när vi blev tillsammans för ungefär sju år sen. Vi hann prata en hel del igår och jag tycker att det känns oerhört bra att vi fortfarande har en så pass bra relation. Det blir tyvärr inte så att vi träffas särskilt ofta numera men det känns som att vi kan prata om i princip allt när vi väl ses:) Efter att jag kom hem igårkväll hjälpte jag Reza att välja ut talsynteser till hans jobbdator innan jag gick och la mig. Idag har jag mest tagit det lugnt och det ser inte ut att hända något särskilt ikväll. Imorgon får jag äntligen träffa min kära och det ser jag så klart fram emot! Nu ska jag fortsätta leta och förhoppningsvis hitta några fler jobb att söka. Hoppas att ni får en fin vecka!

/Vispen