Vispen Sjob

Hej!

I måndags började en ny vecka och jag tror att de flesta grundskolor och gymnasium nu har välkomnat sina elever och påbörjat höstterminen. Att hösten är på väg tycker jag märks tydligt, dels för att alla antingen börjar plugga eller jobba och dels för att det har börjat bli kallare ute. Än så länge använder jag fortfarande min sommarjacka men snart måste jag leta reda på min höstjacka samt byta till ett par varmare skor. Den här veckan har känts som en helt vanlig skolvecka. Det enda som har känts annorlunda är att jag inte längre har alla ämnen med en och samma klass utan att jag nu läser de ämnen jag har sparat från tidigare år med olika klasser. Svenska B läser jag till exempel med en dans och musikalklass. Den första lektionen i svenska kändes helt okej, Karin, vår lärare, hade tydligen inte fått reda på att hon skulle ha mig i svenska i år och därför hade hon inte gett min assistent några papper att scanna in. Karin läste i alla fall upp två korta texter för oss som de andra sedan skulle klistra ihop och försöka göra till en sammanhängande text. Jag satt och lyssnade medan de andra jobbade och tog det ganska lugnt. Idag hade vi svenska igen och då började vi se filmen Hamlet. Eftersom den var på engelska och min engelska inte är den bästa hade jag svårt att hänga med. Jag tyckte dessutom att många röster liknade varandra och det gjorde det inte direkt lättare för mig att förstå vad som hände. Med tanke på att Karin pratade med mig i måndags och sa att hon inte krävde att jag skulle sitta med på lektionen vet jag egentligen inte varför jag ändå valde att åka till skolan och frivilligt se filmen. När jag kom till lektionen idag, vikarien startade filmen och Jonas direkt sa att det här var exakt samma film som jag tyckte var svår att förstå för två år sen, gjorde det mig inte direkt glad. Jag fick åtminstone närvaro för att jag kom till lektionen och det känns bra eftersom jag inte tycker om att få frånvaro i onödan. Jonas syntolkade lite under filmen och jag hann hitta en text på nätet där jag kunde läsa lite om filmen. Vi får hoppas att det lilla jag läste räcker för att jag ska kunna hänga med i diskussionen nästa vecka.

Även om vi har börjat följa det ordinarie schemat den här veckan är det vissa lektioner som inte sätter igång förrän nästa vecka. Därför har jag hittills haft en väldigt lugn vecka. Något som däremot inte var särskilt lugnt och skönt var musikteorin. Precis som jag trodde fick jag en massa svåra uppgifter av Micke hela lektionen. Det var lite skillnad om man jämför med de andra som jag vet brukar få en ganska skön första lektion då man mest repeterar saker som man gick igenom innan sommarlovet. Micke sa att eleverna brukar få tävla mot varandra på hans lektioner men eftersom det bara var han och jag på vår lektion och jag inte ville tävla mot honom, ni förstår säkert varför, körde vi helt enkelt på i boken. Tills nästa vecka ska jag försöka läsa lite i den och vi får se hur mycket jag kommer förstå. Det är ju länge sen jag såg punktnoter senast. Förutom att jag bara ska läsa ska jag även lära mig några ackord på piano som jag ska kunna spela i flera olika tonarter. När Micke frågade om jag spelar något instrument och jag sa att jag inte gör det sa han att han bestämde att jag från och med nu skulle börja spela piano. Jag läser ju bara musikteori, jag tror inte att det står att man ska lära sig något instrument utan att man endast behöver kunna allt teoretiskt. Aja, eftersom jag inte har särskilt många ämnen i år och jag ändå råkar ha en synth hemma ska jag försöka träna lite på de där ackorden ibland.

Igår tränade jag och det kändes helt okej. Jag vann över Christoffer två gånger i rad och det kändes riktigt bra med tanke på att han vann över mig flera gånger i rad för några veckor sedan. Krister vann dock över mig igår och även om det dels berodde på att han helt enkelt är bättre än jag fortfarande berodde det även på att han psykade mig. Han vet precis vad han ska säga för att jag ska släppa in flera enkla mål. Jag förstår inte varför min hjärna blir påverkad så fort någon till exempel säger att han eller hon ska vinna och göra mål på mig. Det fungerar åtminstone nittio gånger av hundra och jag stör mig verkligen på det! Sen stör jag mig på att jag är tjej och på att det enligt vissa ska falla sig naturligt att jag ska förlora över killarna. Jag ska verkligen försöka göra allt, fortsätta träna för att om något år eller så faktiskt kunna vinna över dem. Problemet är ju att killarna också tränar och jag stör mig oerhört mycket på att de tyvärr har mer muskler än tjejer och att träningen verkar ge resultat snabbare för dem än för mig, vad är det för rättvisa egentligen?! Därför ska jag satsa på att bli bättre tekniskt så att jag ändå kan göra några fina mål i framtiden. Ikväll tränar jag igen och idag kommer Anders till Stockholm också och det ska verkligen bli roligt att träffa honom igen!

Senare ikväll ska jag förmodligen titta på True talent som ju hade säsongsstart igår. Jag blev verkligen glad när jag såg min lärare Dimitri. Med tanke på att han lär ut sång är det kanske inte särskilt konstigt att han sjunger så pass bra som han faktiskt gör men jag blev ändå imponerad! Jag tror nämligen inte att det är många sånglärare som är lika duktiga som Dimitri. Även om man är duktig tekniskt behöver ju inte det betyda att man har en röst som många skulle fastna för. Något som jag tycker är riktigt bra med True talent är att juryn inte ser den som sjunger utan att de bara bedömer personens röst och inte dess utseende. Nu ska jag gå och göra mig i ordning inför kvällens träning!
/Vispen

Hej!

Nu när jag ändå bara sitter hemma och har tråkigt tänkte jag att jag lika gärna kan skriva några rader här. Hoppas att ni mår bra och att ni har fått trycka till en eller flera personer på sista tiden, det kan man ju aldrig göra för ofta:) Trots att Sven åkte hem i onsdags har jag faktiskt fått ganska många kramar både igår och idag. Vissa kramar har varit bättre än andra men så är det ju alltid.

De senaste två dagarna har jag försökt göra så mycket som möjligt för att slippa tänka en massa och jag måste säga att jag tycker att det har gått riktigt bra! Igår åkte jag till skolan för att vara med på inriktningslunchen. Det var tänkt att alla inriktningar skulle äta för sig för att man på det sättet skulle lära känna andra som går samma inriktning som en själv. Jag, som fortfarande tillhör inriktningen artistmusiker, satte mig i ett klassrum tillsammans med en massa sångare och instrumentalister. Vi delades in i olika lag och fick göra ett musikquiz tillsammans. Jag visste knappt svaret på en enda fråga och mitt lag kom varken etta eller tvåa men det kändes ändå helt okej. Dock hann jag knappt prata med någon igår eftersom jag inte var i skolan särskilt länge och eftersom vissa verkar tycka att det är svårt att ta kontakt med mig. Jag har hört att folk inte riktigt vet vad de ska prata om med mig. Jag kan till viss del förstå de som tycker det samtidigt som jag inte tycker att det borde vara svårare för folk att ta kontakt med mig som att ta kontakt med vilken annan elev som helst. Okej, jag är blind men jag kan ju fortfarande prata, dock tycker jag att det kan vara svårt att diskutera saker som till exempel utseende, något som alla verkar prata om de första dagarna. Det kan jag förstå eftersom de ständigt ser nya ansikten i koridorerna. Jag hoppas dock att allt sådant lugnar ner sig snart så att jag får lättare att hänga med i diskussionerna. Än så länge har jag i princip bara sagt hej till folk. Några har faktiskt kommit fram och hälsat på mig efter att jag pratade lite med klassen i onsdags och sa att jag gärna ville att folk skulle prata med mig så att jag kan lära mig att känna igen deras röster:) Vi får se hur det går nästa vecka när vi börjar följa våra ordinarie scheman.

Igårkväll var det äntligen dags för höstens första styrelsemöte! Jag missade ju det senaste mötet på grund av studentskivan men var först på kansliet igår. Nina var så klart redan där men ingen annan Uss-are dök upp förrän klockan var över fem. En sak som gjorde mig både överraskad och glad var när jag plötsligt fick syn på några från riksstyrelsen som satt och hade möte i ett rum på kansliet. Jag fick härliga tilltryckningar av bland annat Emma, Oja, Alireza och Jakob:) Johan kom för att vara med på mötet igår och jag fick en kram av honom också:) Ronja och Jeanett hade köpt mat från tacobar och alla verkade gilla den! Trots att tre personer i styrelsen saknades igår tycker jag att mötet kändes ganska bra. När vi gick igenom punkten tidigare aktiviteter blev jag återigen glad av att prata om kramen med Måns och när vi diskuterade kommande aktiviteter bestämde vi bland annat att jag ska vara med och planera USS julfest. Vem jag ska planera med får vi se men jag ska försöka ragga upp någon så snart som möjligt:)

Idag var det skola igen och jag åkte dit för att se showerna som främst var tänkta för de nya ettorna. Alla inriktningar visade upp sig på något sätt. Arrist och musikerklasserna spelade några låtar, dans och musikal visade en film från när de uppträdde i våras, filmeleverna visade en film, fotoeleverna visade ett bildspel, teatereleverna spelade upp en kort pjäs, de som går konst och design visade klädesplagg som de hade designat, några singer/songwriterelever spelade en låt som någon i klassen hade skrivit och storband och jazzeleverna spelade en låt. Jag tycker att det var roligt att se alla, särskilt artistmusiker, singer/songwriter och musikalelevernas uppträdanden. Efter lunchen hann jag se lite av den andra showen innan Jonas och jag åkte till Gubbängen. Jag skulle möta upp några kompisar där och eftersom Jonas bor i närheten kunde vi ju lika gärna åka dit tillsammans istället för att jag skulle behöva vänta på färdtjänsten. När vi väl var framme och stod utanför restaurangen där jag trodde att mina vänner skulle sitta, såg jag att jag hade ett missat samtal från Ronja. När jag ringde upp henne visade det sig att hon trodde att mina vänner inte längre var kvar på restaurangen för att hon hade bestämt att hon skulle möta upp en av dem på ett annat ställe. Eftersom jag inte hade någon lust att stå och vänta på en färdtjänstbil vid restaurangen följde jag med Jonas hem. Vi hann dock knappt kliva in i hans lägenhet förrän en av mina vänner ringde upp mig för att säga att de visst var kvar på restaurangen. Därför var det bara för Jonas och mig att gå tillbaka dit, det gjorde dock ingenting eftersom han inte alls bodde långt därifrån. Jag hoppas dock att jag får komma till hans lägenhet någon annan gång för som ni vet tycker jag ju om att vara hemma hos folk och sen älskar jag ju lägenheter:)

På restaurangen väntade en stor del av US riksstyrelse. De ska nämligen ha sin kick off här i Stockholm och därför var det vissa som jag tror var tidiga hit idag. Förutom att jag träffade Emma, Jakob och Alireza som ju kom till Stockholm redan igår, träffade jag även Fredrik, Sandra och Cissi! Jag blev verkligen glad över att se alla men hann knappt säga hej till dem förrän vi skulle åka åt olika håll. Alireza och jag hade dock bestämt oss för att ses innan han skulle åka hem och vi åkte till Skanstull. När vi var framme gick vi in på ett kaffé som jag har för mig heter Gunnarssons. På vägen dit hade jag dock väldigt roligt eftersom Alireza kommenterade en massa saker på ett väldigt roligt sätt, särskilt när vi gick förbi två personer som stod och hånglade:) På Gunnarsonns satt vi och fikade i cirka fyra timmar! ronja och Hannah kom och joinade oss efter en stund. Jag hade verkligen en trevlig eftermiddag/kväll och blev glad av alla underhållande och knäppa diskussioner. Med Hannah, Ronja och Alireza är det omöjligt att ha tråkigt, jag tror åtminstone inte att någon skulle ha tråkigt en längre stund om de fick chansen att umgås med dessa underbara människor. Tiden gick och fyra timmar tillsammans gick hur fort som helst. Klockan halv åtta skulle Alireza åka till sitt tåg, Hannah och Ronja åka hem till Ronja och jag åka hem till mig eftersom jag inte hade några andra planer. Vi hoppas så klart på att kunna ses snart igen!

Sen jag kom hem har jag ätit middag och dessutom fått veta av Nina att jag faktiskt fick tillbaka pengar efter att ha deklarerat. Ja, det här med att deklarera har jag inte särskilt stor koll på än. Det behöver man ju nämligen inte göra när man är under arton, jag har åtminstone sluppit det. Nu när jag har blivit myndig börjar de här småjobbiga sakerna märkas mer och mer, som till exempel att deklarera, bestämma sig för vad man vill göra i framtiden, flytta och så vidare. Att få tillbaka pengar tycker jag dock känns bra för det kunde ju lika gärna ha varit tvärtom och att behöva betala pengar är ju inte lika trevligt. Med tanke på att jag knappt hade några pengar kvar på kontot för tillfället var det här mer än välkommet:) Nu ska jag sjunga en stund innan jag går och lägger mig. Imorgon vill jag nämligen vara pigg för då går USS på Gröna lund! Ha en trevlig helg!
/Vispen

Hej!

Hoppas att allt är bra med er! Jag mår bra förutom att jag har känt mig nere de senaste dagarna. Igårkväll bestämde jag mig dock för att verkligen försöka att inte tänka på allt som händer just nu utan istället bara fokusera på studentdagen imorgon. Med tanke på att många säger att studentdagen ska vara en riktigt rolig och oförglömlig dag vill jag verkligen kunna ha roligt och trevligt utan att behöva tänka på en massa andra jobbiga och tråkiga saker. Deprimerad har jag tid att vara resten av sommaren om det så behövs men imorgon vill jag som sagt kunna ha roligt. Det kanske skulle hjälpa om jag drack lite, inte för att det är något som jag skulle vilja göra då jag gärna vill kunna känna mig glad på ett naturligt sätt utan att behöva dricka. Men om det skulle visa sig att jag vaknar imorgon och känner att jag har en riktigt dålig dag lär jag nog testa att dricka lite för att se om det hjälper. Jag lär ju knappast vara den enda som dricker och det skulle förmodligen vara det enda rätta att göra det. Det finns nog inte en enda människa som har firat sin student utan att dricka någon dryck som innehåller alkohol. Dessutom har jag ingen studentmottagning imorgon och därför skulle det nog inte göra något ifall jag inte mådde särskilt bra när jag kom hem. Vi ska i och för sig gå ut och äta imorgon kväll och därför har jag inga som helst planer på att bli full och det skulle jag inte vilja bli vilken dag det än var på året. Men att dricka lite skulle nog som sagt inte skada. Det enda som kanske skulle oroa mig är att jag i princip aldrig har druckit alkohol i hela mitt liv och därför kanske min kropp skulle reagera på ett negativt sätt. Men så länge jag har kontroll på vad jag gör ska det nog gå bra:) Förutom att jag tar studenten imorgon har jag bara ett halvår kvar som tonåiring idag. Det känns väldigt jobbigt att behöva inse att jag snart kommer att räknas som vuxen på riktigt. Men trots att jag blir äldre för varje dag som går ska jag försöka njuta av livet så länge som möjligt och jag hoppas på att åtminstone kunna hålla på med sport och showdown i några år till.

De senaste dagarna har varit ganska lugna och det har varit skönt med tanke på att jag har känt mig väldigt trött efter helgen. Det känns verkligen att jag har tävlat nyligen, både fysiskt och psykiskt och det är inte ofta som jag utsätter min kropp för en så pass stor urladdning. I måndags var det ju Sveriges nationaldag men det märkte jag knappt förutom att jag hörde lite om det på radion. Igår hade vi elevhälsodag i skolan och alla samlades på Hammarbyhöjdens IP. Elevhälsodagen igår såg ut precis som de tidigare elevhälsodagarna i slutet av vårterminen har gjort så länge jag har gått på gymnasiet. Vi fick välja mellan att spela brännboll, fotboll och pictionary och alla inriktningar delade upp sig i lag. Jag som kände att jag gärna ville göra något valde att försöka spela brännboll. Eftersom Irre, tjejen som hjälpte mig igår, hade problem med sina knän och därför inte kunde springa med mig, fick Cattis i min parallellklass göra det och det var ju snällt av henne att ställa upp. Men det var tyvärr inte särskilt lätt för mig att hänga med på brännbollen eftersom jag hade svårt att uppfatta hur långt jag skulle hinna springa då jag inte kunde se hur nära brännplattan motståndarlaget var och hur långt de andras bollar sköts iväg. När jag hade blivit bränd två gånger gav jag upp på grund av att jag inte ville förstöra för laget. Under resten av dagen satt jag istället och tittade på några brännbollsmatcher och försökte prata med lite folk. Jag kunde inte låta bli att bli lite avundsjuk på att jag inte kunde se alla snygga killar som några tjejer kollade in. Vissa såg tydligen sjukt bra ut. Även om tjejerna berättade för mig hur killarna såg ut kändes det inte som att det var samma sak som att själv kunna se dem. I sommar hoppas jag dock på att kunna hitta någon kille att spana in och att bli sådär härligt förälskad som man kan bli när man precis har träffat någon skulle inte vara helt fel:) Jag känner mig nämligen fruktansvärt trött på all olycklig och obesvarad kärlek så nu när jag har mitt allra sista långa sommarlov skulle det verkligen vara trevligt om det dök upp någon. Vi får se hur det går. En sak som var rolig att se igår var i alla fall lärarlaget. Jag blev faktiskt förvånad över hur duktiga de var på fotboll då jag såg dem utklassa en klass med sex-noll:) Det såg ut som att flera av lärarna har spelat fotboll tidigare. Däremot var de inte lika bra på brännboll, inte för att alla elever var bättre. Men estetklasser brukar ju sällan vara särskilt sportintresserade. Fastän jag går i trean nu och gårdagen var den sista dagen före studentdagen som klassen faktiskt hade chansen att vara tillsammans var det ganska många som inte kom igår och det tycker jag var lite synd. Men jag känner ändå att gårdagens elevhälsodag var en av de bästa hittills. Vi hade tur med vädret, de flesta som var där verkade ha roligt, jag pratade med några trevliga människor och tjejen som hjälpte mig igår var dessutom väldigt trevlig:)

Igårkväll var ungdomsgården öppen och jag åkte dit en stund för att slippa sitta hemma och ha tråkigt. Det var som vanligt trevligt att träffa några av mina kära vänner och då jag kände att jag behövde prata med folk och få ut min frustration över saker och ting tror jag att det var riktigt bra för mig att åka iväg lite. Några av oss fick hjälpa till att göra fruktsallad och jag utnyttjade tillfället genom att ta frukter som man behövde skära ganska hårt i. Jag tryckte till jättehårt i en mango och skar den i allt annat än fina bitar och tryckte dessutom till en papaya väldigt hårt. Det kändes verkligen bra att kunna skära i något som förhoppningsvis inte behövde lida. De andra märkte att jag var lite arg igår men de flesta verkade mest tycka att det var roligt, vilket ju var bra. Det är ju mycket bättre att sprida glädje omrking sig än ilska och nedstämdhet:) Efter att vi hade ätit fruktsallad och glass pratade vi om fonder och stipendier och fick tips på hur man gör när man söker pengar och lite annat trevligt. Jag lärde mig en hel del nya saker och tycker att det var riktigt bra att vi fick lära oss mer om sådant eftersom de flesta förmodligen kommer söka pengar från en fond i framtiden.

När jag kom hem igår ringde jag min kära vän Jonas och pratade med honom i några timmar. Det var verkligen trevligt och det kändes riktigt skönt att ha någon att prata med. Det finns inte särskilt många som jag känner att jag kan prata med i flera timmar utan att tröttna. Men jag kan verkligen tycka om att kunna ringa upp någon ibland fastän jag inte har något särskilt att säga. Ibland kan det helt enkelt kännas skönt att kunna prata bort en stund med någon, veta att personen finns där och att det inte alltid spelar någon roll vad man pratar om. Vissa kan man verkligen prata om ingenting med utan att det blir tråkigt eller känns konstigt. Sådana människor växer absolut inte på träd och därför är jag oerhört tacksam över att jag faktiskt känner några som jag kan känna mig så pass avslappnad med.

Idag har jag varit ledig eftersom jag redan har haft alla sånglektioner, kontaktlärartiden var inställd och vi har gjort allt i ensemblen. Därför har jag mest tagit det lugnt och förberett mig inför morgondagen. Nu har jag testat alla kläder jag ska ha imorgon och sett att allt som tur är verkar passa:) En annan sak som faktiskt kändes riktigt bra var när jag öppnade mitt mailprogram för en stund sen och det låg ett mail från min samhällskunskapslärare i inkorgen där det stod att jag fick VG i kursen! Jag vet att ett VG låter dåligt men jag känner mig faktiskt ganska nöjd med det eftersom jag verkligen har kämpat hela året för att få ett högre betyg än G i samhällskunskap. Nu lämnar jag bloggen för den här gången men jag lovar att berätta om studentdagen imorgon kväll eller på fredag. Ha det bra tills dess!
/Vispen

Hej!

Hoppas att allt är bra med er. Jag vet att jag inte har uppdaterat bloggen på några dagar men det beror på att det faktiskt inte har hänt något särskilt sen SM. Skolan rullar på som vanligt och jag försöker träna lagom mycket inför Haninge open. Idag är det bara sex dagar tills jag kommer åka till hotellet och träffa alla underbara människor! Jag kan inte riktigt förstå att tiden har gått så pass fort som den har gjort. Dagarna har bara flugit iväg och trots att jag har haft ganska mycket att göra de senaste veckorna och det har varit ganska jobbigt stundtals, har jag i alla fall alltid haft något att se fram emot och det har gjort att saker har känts lättare. Förutom att jag ser fram emot Haninge open har jag dessutom äntligen börjat se ett slut på den här terminen. Det kommer bli helt underbart med sommarlov men samtidigt kännas tråkigt att ta farväl av klassen. Om två vckor kommer vi stå där med våra studentmössor och faktiskt säga hej då till varandra. Vi kommer åka lastbilsflak och ha roligt också och därför ser jag ändå fram emot den dagen:)

De senaste dagarna har som sagt varit lugna. I måndags tittade vi på förra veckans konsert och det var verkligen roligt att se alla andra. Eftersom lokalen där vi hade konserten förra veckan var fullsatt satt de flesta av oss inne i ett annat rum när vi inte uppträdde själva. Man kunde gå in i rummet där konserten var men var i så fall tvungen att stå på ett ställe där man ändå inte hörde särskilt bra. Jag hann se det mesta av konserten men var tyvärr tvungen att gå när min ensemble började spela. Det kändes lite tråkigt att inte se alla låtar men med tanke på att jag inte blev nöjd med låten jag sjöng solo på kändes det ganska skönt att slippa se den. Jag hade förmodligen bara skämts och blivit ännu mer missnöjd än vad jag redan var.

Tisdag och osndag denna vecka har varit två dagar som man skulle kunna plocka bort ur mitt liv. Jag har knappt gjort någonting under dessa dagar, bara tränat, sjungit och ringt runt till en massa folk. Igår var vi nämligen några som träffades på USS kansli och ringde runt till medlemmar och berättade om vad som kommer att hända i sommar, frågade om det var något särskilt som de ville göra, kollade att e-postadresser, adresser och telefonnummer stämde, samt ringde några som inte har betalt medlemsavgiften i år för att fråga om de ville vara med i USS. Det verkade som att det gick bra för de flesta och det var bara jag som aldrig riktigt kom igång med ringandet. Jag ringde ett antal personer som inte svarade och märkte att några av numren jag fick på min lista inte längre existerade. Åtminstone var det ingen som ägde numren längre och det var ett nummer som tydligen var så pass gammalt att någon helt främmande människa, som inte ens kände personen jag ville ha tag på, hade fått. Några fick jag i alla fall tag på till slut och de flesta verkade vara nöjda och hade inga särskilda önskemål på vad de ville göra.

Idag hade jag två prov. Det första var en gruppredovisning som handlade om sekter och andlighet där jag och några tjejer i klassen framförde någon sorts tolkning av hur vi uppfattar en särskild sekt. Jag kan ju inte direkt säga att det gick särskilt bra, i alla fall inte för mig. En tjej skulle skriva en text som jag skulle ha övat in och sjungit men eftersom hon inte skickade texten till mig förrän igårkväll var det ju i princip helt omöjligt för mig att lära mig den utantill under en natt. Texten passade dessutom inte in till melodin vi hade bestämt oss för att använda. Därför bestämde vi oss idag för att jag, istället för att sjunga, skulle läsa upp texten. Vi ville förmedla en mystisk stämning och att jag ibland skulle låta lite rädd när jag läste upp texten, samtidigt som de andra skulle sjunga olika toner för att förstärka känslan. Jag hade ett papper med texten under redovisningen men jag hoppas att det inte drar ner betyget alltför mycket. När man läser upp vissa saker brukar ju den som talar ibland ha en text framför sig. Det får helt enkelt gå som det går med betyget. Min religionslärare sa att jag ligger på VG hur det än skulle gå på den sista uppgiften men i estetisk verksamhet ligger jag mellan G och VG. Tyvärr kanske jag bara får godkänt i det ämnet men det finns ju inte mycket jag kan göra nu för att påverka hur det blir. Nu har jag hur som helst faktiskt hörts mer idag och det var det läraren ville att jag skulle göra.

Nästan direkt efter gruppredovisningen hade jag mitt allra sista terminsprov i sång. Tre av sånglärarna satt inne i rummet där provet skulle vara. Efter att jag hade sagt hej fick jag en mikrofon i handen och en av lärarna frågade vilken låt jag skulle sjunga. Jag berättade att jag skulle sjunga låten Till en ängel och bara några sekunder senare började min sånglärare spela på pianot. I början av låten kom jag av mig lite och var inte beredd när läraren helt plötsligt började spela första versen. Men hon märkte som tur var det och väntade in mig tills jag började sjunga innan hon spelade vidare. Efter den lilla missen känner jag i alla fall att det gick bättre och jag kände mig plötsligt ganska avslappnad där jag stod, vilket kanske var lite konstigt med tanke på att jag hade gått och varit nervös för det där provet i flera veckor. Efter att jag hade sjungit sa lärarna, som de alltid brukar göra när någon har sjungit, att de tyckte att det lät bra och sen pratade vi lite. Det var först då som jag faktiskt insåg att jag sjöng för dem för allra sista gången. Jag kommer visserligen gå kvar på Kulturama ett år till men då kommer jag varken ha individuell sång eller ensemble. Det kommer kännas jättekonstigt och tråkigt för jag har sparat alla pluggämnen tills dess. Men jag ska kämpa på och göra så gott jag kan trots det. Lärarna sa hur som helst att de tyckte att jag har utvecklats mycket under de här tre åren och att jag har blivit mycket säkrare än vad jag var i ettan. Det kändes roligt att höra och jag är nästan säker på att jag kommer fortsätta sjunga på fritiden för sången är faktiskt en viktig del av mig. Sjungit har jag gjort sen jag var liten och sången har alltid funnits i mitt liv. Jag som trodde att jag skulle göra ett avistaprov idag blev förvånad när lärarna sa att jag inte behövde göra det. Min sånglärare sa att hon redan har sett att jag kan sjunga olika intervaller och de andra lärarna sa att de vet att jag lär mig saker snabbt. Om de bara visste hur långsam och seg jag kan vara ibland:) Så länge jag bedöms på samma sätt som de andra, vilket lärarna sa att de skulle göra, känner jag mig nöjd. Jag kände mig riktigt nöjd och glad över att det gick så pass bra idag och att det sista jag gjorde inom individuell sång de här tre åren faktiskt gick relativt bra. jag avslutar detta inlägg med att lägga in låten Till en ängel som jag sjöng idag. Sonja Aldén gör den verkligen fantastiskt bra!
/Vispen
 

Hej!

Den här veckan har jag verkligen mycket att göra. Nu ikväll har jag äntligen börjat skriva på psykologiuppgiften men det går tyvärr väldigt segt. På cirka tre timmar har jag knappt kommit någonstans men jag hoppas att jag snart ska komma igång. Det jag skriver om är faktiskt ganska intressant. Jag har valt att diskutera tre texter som handlar om depression och ångest. Förutom psykologiuppgiften har jag ju även den stora uppgiften i samhällskunskap och den går det också dåligt med. Vad är det för fel på mig? Jag känner verkligen att jag försöker men ändå går det dåligt och jag känner mig oerhört omotiverad trots att jag vet om att dessa två uppgifter är bland det sista jobbiga och svåra jag gör den här terminen.

Skoldagarna har mest rullat på som vanligt. I måndags hade jag den sista lektionen i körsång B och det kändes faktiskt lite tråkigt. Vi tränade lite på studentsången och sjöng en låt som hette In the name of love. På gårdagens lektion i estetisk verksamhet jobbade vi i grupper. Jag är ganska nöjd med gruppen jag är med i och igår jobbade vi med nyandliga rörelser och sekter. Vi ska göra en musikalisk tolkning av en låt och jag hoppas att det ska gå bra. Läraren talade om för mig att jag måste synas i redovisningen av den sista uppgiften för att få vg i kursen. Därför ska jag sjunga lite och får hoppas att jag kan göra det på ett tillräckligt bra sätt för att få vg.

Igår eftermiddag hade jag som alla andra tisdagar samhällskunskap och psykologi. Efter att psykologilektionen var slut stannade jag kvar i klassrummet tillsammans med några andra för att återigen skriva uppgiften i socialpsykologi. Sist försvann ju allt från datorn men igår lyckades jag i alla fall skriva lite trots att datorn krånglade även då. När jag skulle maila över uppgiften till läraren hängde sig datorn men det fungerade till slut:)

Igårkväll var det träning som jag tycker kändes helt okej. Christoffer, Johnnie och jag tränade och jag känner att jag faktiskt spelade ganska bra stundtals. Nu gäller det verkligen att jag tränar ordentligt inför nästa tävling. Eftersom jag har bestämt mig för att vara med i Haninge open och eftersom jag kommer betala cirka 2500 kronor för att få vara med ska jag försöka lägga ner så mycket tid som möjligt på träningen de kommande veckorna. Jag vill känna att jag i alla fall har förberett mig på ett bra sätt och om det visar sig att det går dåligt vill jag åtminstone känna mig nöjd med mig själv. Efter träningen åkte Krister, Madde och jag och åt på Maistro som är en grekisk restaurang där de har jättegod mat! Vi var där för att fira att Krister fyllde år i måndags. Jag hade verkligen en trevlig kväll och slogs av att jag är oerhört glad över att jag faktiskt känner och får umgås med så pass underbara människor:)

Idag började den så kallade produktionsveckan då det enda vi gör är att träna inför slutkonserten nästa vecka. Det känns riktigt skönt att vi faktiskt har fått en vecka till att bara koncentrera oss på konserten. Eftersom vi har inlämningar i nästan alla ämnen hinner vi dessutom jobba lite extra med dem den här veckan. Jag måste säga att jag känner mig ovanligt lugn inför konserten. Däremot vet jag inte om det är lika lugnt som det känns men med tanke på att vi ska öva hela veckan tror jag att det ska gå bra. Elina och Julia sjunger verserna i de flesta låtarna och jag har bara en låt som jag ska sjunga solo på, samt en vers i en låt som vi ska sjunga tillsammans. Det känns skönt att jag inte kommer behöva synas särskilt mycket för jag trivs med att stå i bakgrunden och köra. Låten jag ska sjunga har jag dock bestämt mig för att försöka sjunga så bra som möjligt.

Nu sitter jag och tittar på hockeymatchen mellan Sverige och Tyskland. Det är ju VM och kvartsfinal och därför tycker till och med jag att sport är intressant ikväll. Dock vet jag många som inte ens visste om att Sverige skulle spela ikväll. När jag talade om det här hemma var det till exempel ingen som ens verkade ha hört talas om att VM i hockey spelas just nu. Ifall jag skulle fråga folk i min klass tror jag inte att särskilt många av dem skulle känna till matchen. Det mesta de flesta brukar prata om i skolan är musik, ett samtalsämne som jag har blivit lite trött på efter att ha gått i musikklass i snart tre år. Därför känns det skönt att hålla på med sport som jag tycker skiljer sig väldigt mycket från musik. Nu ska jag fortsätta skriva på psykologiuppgiften. Ha det bra tills jag bloggar nästa gång!
/vispen

Hej!

Nu har jag varit med på den sista sångaftonen med klassen. Det känns väldigt konstigt att ha gått i samma klass som dem i snart tre år nu. Tiden har gått hur fort som helst även om det också har funnits dagar som har känts både långa och tråkiga. Jag kommer verkligen att sakna dessa härliga kvällar då man får njuta av allas underbart fina röster. Ikväll verkade det tyvärr inte vara någon som filmade. En tjej i min klass skulle ha gjort det men hennes kamera fungerade tydligen inte som den skulle. Min farmor Irre sa att hon försökte filma men att det nog inte blev särskilt bra eftersom det var för mörkt i kaféet där vi sjöng. Jag hoppas hur som helst att hon lyckades spela in lite ljud från konserten för det skulle vara väldigt roligt att ha i framtiden. Tyvärr var det några som var sjuka och några som var tvugna att jobba men alla som sjöng ikväll var, enligt mig, verkligen jätteduktiga! Ingen av mina föräldrar hade möjlighet att komma och lyssna men min farmor irre och min mormor Lia var där, vilket var trevligt:) Med tanke på att det var den sista sångaftonen ikväll kände jag verkligen att jag ville prestera och sjunga så bra som möjligt. Ungefär en timme innan konserten träffade jag min sånglärare Kitte och fick sjunga igenom låten några gånger. Kitte kompade mig på piano och det lät lika bra som vanligt. Jag tycker att det kändes helt okej att sjunga trots att jag har känt mig lite konstig i halsen de senaste dagarna. På konserten var jag rädd för att det inte skulle gå lika bra för mig att sjunga som det hade gjort när vi övade tidigare. Innan det var min tur var jag väldigt nervös och funderade en stund på att strunta i att sjunga. Jag ville nämligen inte att det skulle gå som i vintras då jag misslyckades med att sjunga jazzlåten Round midnight. Idag måste jag dock säga att det kändes helt okej att sjunga. Jag vet såklart inte hur det lät ut i högtalarna men det kändes som att jag klarade av att sjunga de höga tonerna i låten och det kändes faktiskt roligt att stå där på scenen och sjunga:) Det var människor som applåderade efter att jag hade sjungit, vilket ju var tur för det hade förmodligen sett lite konstigt ut annars. Om de applåderade för att vara artiga eller för att de tyckte att det de hörde var bra vet jag i och för sig inte men jag får väl utgå ifrån att de i alla fall stod ut med att höra mig. Jag tycker som sagt att alla var väldigt duktiga ikväll och jag fick höra många bra tolkningar av låtar. Det känns verkligen som att alla har hittat musikstilar som de tycker om att sjunga och allas röster passade verkligen till de låtar de hade valt att sjunga ikväll. Alla har utvecklats oerhört mycket sen vi gick i ettan och jag är jätteglad över att jag har fått gå i samma klass som väldigt många begåvade sångare och sångerskor. Jag tror absolut att minst en av oss kommer fortsätta att hålla på med musik även efter gymnasiet och att jag kommer få höra en eller flera personer igen i framtiden:)

Förutom att jag har deltagit på en sångafton har dagarna mest sett ut som vanligt. I tisdags var jag och tränade och det kändes faktiskt helt okej. Jag har fortfarande inte riktigt bestämt mig för hur jag vill göra med träningen i fortsättningen, hur mycket tid jag vill lägga ner på den och så vidare men det får vi se. Tack för era fina kommentarer i alla fall, det känns skönt att ni stöttar mig och att ni faktiskt tror på mig. Det betyder jättemycket!

I skolan är det väldigt mycket att göra. Nu är det bara att lägga i sista växeln innan sommarlovet och alla lärare har gett oss en sista uppgift i sina ämnen. Det jag har mest ångest inför för tillfället är upssatserna som ska skrivas i psykologi och samhällskunskap. Det känns inte som att jag kommer klara av att få godkänt på dem men jag ska verkligen göra mitt bästa. Om exakt två veckor har vi den sista konserten med ensemblerna och det ska bli roligt samtidigt som det kommer kännas tråkigt att det är den absolut sista konserten jag är med på tillsammans med AM3. Jag hade en klump i halsen även ikväll eftersom jag visste att det var sista gången jag hörde alla sjunga på det här sättet. De flesta som sjöng ikväll blev enbart kompade av någon som spelade gitarr eller piano, vilket gjorde att rösterna framhävdes på ett annat sätt än på slutkonserten då det är en massa instrument som ska höras. Jag har varit med om att medhörningen har krånglat lite på tidigare ensemblekonserter och det har hänt att jag har sjungit dåligt på grund av att jag knappt har hört mig själv. Om två veckor hoppas jag dock att allt kommer att gå bra! Nu hinner jag inte skriva mer men jag lovar att blogga snart igen. Ha det bra tills dess!
/Vispen

Hej!

Hoppas att ni mår bra och att ni inte känner er lika stressade som jag. Det är verkligen mycket att göra nu i mitt kära liv, okej, det är inte direkt särskilt trevligt just nu så därför borde jag nog inte skriva kära liv. Men snart är det påsklov och då får jag äntligen vila:) Imorgon har jag ett stort prov på både kristendomen och judendomen. Religionerna är i och för sig ganska lika varandra men ändå. tyvärr har jag knappt hunnit plugga så vi får se hur det går. Dessutom har vi sånguppspel imorgon då jag kanske kommer sjunga upp låten Lately som jag knappt har hunnit träna på eftersom jag fick den förra veckan. Men med tanke på att det alltid är bra att sjunga för en publik när man har chansen ska jag nog försöka göra det. Låten kändes faktiskt helt okej att sjunga idag på sånglektionen. I estetisk verksamhet har jag en utvärdering att skriva, i samhällskunskapen har vi det stora arbetet om en konflikt, i ensemblen jobbar vi med fem eller sex låtar som jag behöver träna in och psykologin orkar jag inte ens tänka på. Igår skulle vi skriva om socialpsykologi och jag kände att jag kom på en hel del att skriva. När jag hade kommit ganska långt krånglade dock datorn och helt plötsligt stängde den bara av sig. Batterisladden var i och allting så jag tycker att det var väldigt skumt. När jag väl fick igång datorn igen var nästan allt jag hade skrivit borta. Jag kan lova att det inte var roligt någonstans men det jag har lärt mig är att jag tydligen måste spara nästan varenda minut för att vara helt säker på att det jag skriver inte försvinner. Ifall jag sparar på ett usb-minne lite då och då borde ju också hjälpa. Men när man bara har lite mer än en timme på sig att skriva något tänker man ju inte på sådant, i alla fall inte jag, jag stressar och glömmer bort allt sådant. Nu känns det dock inte roligt att behöva skriva om allt och jag vet inte när jag ska orka göra det heller för det känns sjukt jobbigt. Men livet kan ju inte alltid vara lätt och det kanske känns lättare när jag väl har kommit igång. Skoldatorn fortsatte krångla även idag och det är verkligen frustrerande. Imorgon får jag nog bära med mig min privata dator så att jag är säker på att jag kan skriva religionsprovet för skoldatorn verkar ju leva sitt egna liv.

Några roliga och positiva saker har som tur är hänt de senaste dagarna. Jag har varit på det första styrelsemötet med den nya styrelsen. Det kändes bra och jag tror verkligen att vi kommer få ett bra år:) Igårkväll var jag på ett annat möte där jag planerade inför en resa till Berlin som USS ska göra i sommar. Gårdagens träning var helt okej och idag är det bara två veckor tills jag åker till Milano! Det ska verkligen bli roligt! Jag tycker att grupperna som vi kommer spela i den första dagen ser bra ut och jag tror faktiskt att alla svenskar kan ta sig vidare:) Trots att jag känner mig väldigt skoltrött för tillfället hade jag faktiskt ganska roligt i skolan idag. En tjej var med mig istället för Jonas och hon var väldigt trevlig och pratade mycket. Även om jag ibland uppskattar tystnad tycker jag även om att ha långa och intressanta diskussioner:) Vissa människor kommer man ju väldigt bra överens med och det tycker jag att jag gjorde med tjejen jag hade idag. Med tanke på att jag har haft manliga assistenter sen ettan brukar jag alltid önska att få någon tjej då Jonas behöver göra annat på skolan. Omväxling är ju alltid trevligt och jag tror att det är bra för oss alla:) Nu hinner jag inte skriva mer men jag bloggar igen då jag har mindre att göra.
/Vispen

Hej!

Hur mår ni? Jag mår ganska bra idag, dels för att det är fredag men också för att jag ska tävla imorgon! Då är den sista tävlingen i svenska cupen och det ska verkligen bli roligt att få träffa alla underbara människor igen och att få spela. Alla kommer möta alla och eftersom vi är tolv personer får jag alltså spela hela elva matcher på en dag:) Jag lär ju vara väldigt trött imorgon kväll men det är ju bara bra. I svenska cupen är det både tjejer och killar som tävlar och jag lär mig oftast väldigt mycket av att möta killar eftersom de är bättre än de flesta tjejer, kanske inte tekniskt men de är åtminstone längre och starkare vilket är en fördel när man spelar showdown. Vi får se hur det går för mig imorgon men jag hoppas att jag som sämst blir femma. Jag tränar ju för att kunna placera mig bra på tävlingar. Om jag hade tränat mer på sista tiden hade jag förmodligen satt upp ett högre mål och kanske satsat på att komma topp tre. Men eftersom jag inte har hunnit träna lika mycket som jag brukar göra i vanliga fall hoppas jag på att komma topp fem. I maj är ju SM och där vet jag att jag kommer sätta upp ett högre mål.

De senaste dagarna har rullat på som vanligt. I onsdags fick jag en låt av min lärare på sånglektionen. Vilken tur jag hade som faktiskt fick hjälp med att hitta en låt som jag kan träna på. I två veckor hade jag lyssnat på låtar och verkligen försökt hitta en låt som jag tyckte om utan att lyckas med det. Låten jag ska börja med nästa vecka heter i alla fall Lately och den framförs i vanliga fall av Stevie Wonder, en sångare som jag tycker är väldigt duktig! Efter att ha hört låten några gånger känns det faktiskt som att den skulle kunna passa min röst. Jag tycker om texten och melodin. Däremot vet jag att jag inte ens är i närheten av lika duktig på att sjunga som Stevie och det betyder ju att jag kanske inte kommer klara av att sjunga låten särskilt bra men jag ska verkligen försöka. På ensemblen fick vi en väldigt svår låt, den är åtminstone extremt svår för oss sångare. Har ni någon gång hört låten Kom igen Lena av Håkan Hellström? I så fall förstår ni nog varför jag tycker att den är svår att sjunga. Vi får se ifall vi lyckas spela igenom den. Eftersom vi har hunnit spela ett antal låtar på ensemblen är det som tur är inte säkert att just Kom igen Lena behöver vara med på slutkonserten:)

Efter skolan åkte jag hem till Rebecka och från henne åkte vi sedan in till stan. Vi åkte till en stor galleria där vi åt middag och därefter gick runt i olika affärer. Vi skulle egentligen ha gått på bio men eftersom jag ville kolla efter lite olika saker blev det inte så. Att gå runt i affärer kan vara trevligt ibland men jag brukar oftast tröttna väldigt snabbt, framförallt när jag inte hittar något intressant. Eftersom flera av mina vänner antingen har fyllt år nyligen eller fyller år ganska snart ville jag väldigt gärna hitta något till dem. Jag hade gått runt och funderat på vad jag skulle kunna köpa i flera dagar eller till och med veckor. Ändå hittade jag ingenting bra trots att jag gick runt på stan i flera timmar. Något som jag tycker är extra svårt är att handla till killar och män. Jag tror att nästan varenda människa skulle hålla med om att det är lättare att köpa saker till tjejer än killar. Ibland önskar jag att det bara fanns tjejer på jorden så att jag inte skulle behöva få sådan ångest varenda gång någon av mina killkompisar fyller år eller när det är jul och det såklart finns en massa killar och män att handla till. Som tur är råkar det ju faktiskt vara så att jag har märkt att killar kan vara väldigt underhållande och snälla. Därför vill jag såklart att de ska finnas på jorden, utan dem skulle det absolut vara något viktigt som saknades:) I onsdags kväll när jag gick runt där och inte hittade något tyckte jag dock att de killar jag känner inte hade behövt fylla år eller åtminstone att deras födelsedagar kunde hoppas över något år eller så. Självklart är det inte så och jag får helt enkelt fortsätta leta presenter någon annan dag. Rebecka fick mig i alla fall att köpa en sak efter att vi hade stått i en och samma affär väldigt länge och en kvinna som jobbade där hade visat mig ett antal saker. Eftersom kvinnan som jobbade där var väldigt trevlig och eftersom jag kände mig väldigt desperat och verkligen ville hitta något kände jag mig tvungen att faktiskt köpa något där. Dock tror jag inte att jag någonsin kommer ge bort det jag köpte, i alla fall inte till den person som jag från början hade tänkt handla till. Personen skulle för det första inte tycka om det jag köpte och dessutom vet jag att det finns mycket bättre saker att ge bort till personen som passar honom mycket bättre. Jag vill gärna att det ska finns en tanke bakom det jag köper och jag kan tyvärr inte komma på en enda positva sak med det jag köpte i onsdags. Varför jag köpte något har jag ju just skrivit och ibland gör vi människor konstiga saker, tar fel beslut och så vidare. Efter att vi hade gått runt på stan åkte vi i alla fall tillbaka till Rebecka igen och killen hon bor hos för tillfället hade bakat en jättegod cheesecake som jag verkligen fick känslor av. Det finns som sagt väldigt snälla killar på jorden:) Även om jag inte direkt hittade något roligt i onsdags hade jag hur som helst en trevlig kväll.

Gårdagen var som vanligt på förmiddagen och jag hade historia där vi fick tillbaka förra veckans prov. Vår lärare brukar alltid vara snabb med att rätta prov:) Jag hade tolv av tolv poäng och fick g+ på provet. Eftersom jag bara satsar på g i historia kändes det helt okej och det är nu helt säkert att jag kommer få g eftersom man bara behöver bli godkänd på fyra prov. Nu har jag fått g eller högre på fem prov plus att jag har ytterligare en chans att visa att jag förtjänar mitt g på prov sex om några veckor:) Ifall tiden räckte till hade jag gärna skrivit de där uppsatserna och kanske fått ett högre betyg i historia men jag har besämt mig för att satsa på att få g eller mer i alla andra ämnen. Hisotireuppsatserna är väldigt svåra och jag tror tyvärr inte att jag hade fått högre än g på dem och att kanske lägga ner många timmars arbete helt i onödan vore jobbigt när jag har mycket i de andra ämnena och dessutom all träning att tänka på. Ifall jag tränar så pass lite som jag har gjort de senaste veckorna eller kanske blir tvungen att dra ner ännu mer på träningen på grund av skolan vet jag att jag inte skulle få tillhöra landslaget. Utan showdownen skulle jag inte klara mig, åtminstone vet jag att jag skulle må mycket sämre och det skulle förmodligen göra att jag presterade sämre i skolan. Så nu är det som det är och g är i alla fall bättre än ig.

Igår eftermiddag åkte vi till ett äldreboende i Solna där vi sjöng för de flesta som bodde där. Vi hade två små konserter och jag tycker att det var roligt att äntligen få sjunga upp de låtar vi har tränat på. Dessutom verkade de flesta uppskatta att vi kom och några kände igen vissa låtar och sjöng till och med med ibland:) När vi satt och fikade senare under eftermiddagen fick vi träffa en person som var hundratre år. Tänk att leva i över hundra år, det skulle jag vilja göra, i alla fall om jag var lika pigg som personen vi fick träffa igår. Hon brukade tydligen använda hörapparat i vanliga fall och eftersom den var trasig märkte man att det var svårt för personen att höra vad vi sa ibland men hon verkade i alla fall förstå det mesta och när vi sjöng Ja må hon leva för henne blev hon jätteglad:)

Igårkväll var jag på den sista träningen innan svenska cupen. Jag tränade väldigt mycket och kände mig trött efteråt. Nu får vi bara hoppas att jag lyckas ladda om helt tills imorgon och att jag då orkar spela ännu hårdare än igårkväll:) Eftersom jag vet om att min hand kommer göra väldigt ont med tanke på att jag ska spela elva matcher kommer jag förmodligen köpa en annan hanske imorgon för trots att den är för stor skyddar den mycket bättre än handsken jag använder för tillfället. Ifall jag märker att jag blir mycket långsammare då jag använder den och ifall jag börjar förlora byter jag förmodligen tillbaka till den gamla handsken som jag är van att träna med. Att spela med den gamla handsken alla matcher ser jag dock som ett väldigt jobbigt och dåligt alternativ. Igårkväll kände jag i alla fall att jag fick ut väldigt mycket av träningen. När Madde och jag tränade spelade hon utan bindel vilket gjorde att hon kunde träffa bollen väldigt bra och eftersom hon både är lång och stark kunde hon skjuta väldigt hårda skott. Efter att ha spelat ganska många set bestämde jag mig för att inte spela mer och jag tror att det var ett bra beslut eftersom jag inte orkar börja morgondagen med en jättesvullen hand redan då.

Nu sitter jag i skolan och har den extremt långa håltimmen. Om en stund börjar samhällskunskapen och därefter får jag äntligen helg! Jag bloggar igen efter tävlingen, ha det bra tills dess och håll gärna tummarna för mig imorgon!
/Vispen

Hej!

Nu känner jag mig verkligen trött efter att ha lagt ner många timmar på att plugga de senaste dagarna. Idag hade jag omprov i samhällskunskapen. Egentligen var det inget omprov för mig eftersom jag aldrig hade skrivit provet tidigare men jag fick ändå göra det på ett omprovstillfälle. Min hjärna var i princip helt död innan jag ens började skriva. Allt som jag hade pluggat på och saker som jag tyckte att jag kunde hur bra som helst innan jag gick till klassrummet försvann plötsligt i mitt huvud när jag väl satt där och skulle försöka skriva ner några bra svar på alla frågor. Det kändes hur som helst helt okej att skriva provet och jag svarade på allt. Nu får jag hoppas att det jag skrev idag är tillräckligt bra och att jag får vg för det skulle verkligen vara skönt. Att äntligen ha gjort det här jobbiga provet känns verkligen bra och nu behöver jag förhoppningsvis inte tänka på ekonomi, länders situation och bistånd på ett tag:) Det är det enda jag har läst om de senaste dagarna och det där himla provet har funnits i mitt huvud enda sen i januari då jag missade det.

De senaste dagarna har alltså varit ganska tråkiga och det har inte hänt särskilt mycket i mitt liv. I lördags såg jag Körslaget och jag blev faktiskt inte särskilt förvånad över att team Annlouise åkte ut. I söndags kväll var jag och några i släkten och såg musikalen Hair. Lovisa, jag och några av våra kusiner fick nämligen det i julklapp. Jag tycker att musikalen var bra även om jag inte riktigt förstod handlingen. Musiken var i alla fall bra och alla som sjöng var duktiga:)

Igår var det genrep på kören och det var verkligen tur att vi fick chansen att sjunga igenom alla låtar tillsammans en sista gång. Jag tycker att det fanns vissa låtar som många verkade ha glömt men det lät i alla fall ganska bra stundtals. På torsdag eftermiddag åker vi iväg och sjunger på ett äldreboende och jag hoppas att det ska gå bra:) På ensemblen började vi med en ny låt som jag har glömt vad den heter men som jag tycker är ganska bra.

Idag fick vi reda på vad fördjupningsarbetet i samhällskunskap kommer att handla om. Vi ska välja att läsa mer om någon konflikt i världen och sedan skriva en lång uppsats om det. Jag kan ju inte direkt säga att uppsatser är min starka sida. Att formulera en bra frågeställning, hitta bra fakta och att sedan dra slutsatser har jag aldrig varit bra på. Men övning ger färdighet och jag hoppas att jag ska kunna lära mig mycket av att göra den här uppgiften. På psykologin fick vi samtala i grupper och diskutera några olika texter vi har fått läsa. Texten jag har jobbat med handlar om mobbning men jag känner tyvärr inte att jag lärde mig särskilt mycket av att läsa den. Nästa vecka har vi ett prov där vi kommer få skriva om socialpsykologi och gruppåverkan. Jag tror tyvärr inte att det kommer gå särskilt bra för mig eftersom jag inte känner att jag fick ut särskilt mycket av att prata med gruppen jag var med i idag men vi får se. Ikväll har jag alltså skrivit prov och nu sitter jag här hemma och har ont i huvudet. Jag längtar efter att få träna showdown! Att jag bara har tränat en gång i veckan de senaste veckorna känns jättetråkigt och dåligt med tanke på att jag ju vill bli bra, gärna bäst i världen. Men jag har ju varit sjuk och den här veckan har jag känt att skolan har gått före träningen. Därför hoppas jag verkligen att det gick bra på provet idag för annars har jag ju hoppat över en träning helt i onödan. I helgen är sista tävlingen i svenska cupen och då kommer jag förmodligen förlora en del matcher på grund av att jag knappt har tränat men jag får helt enkelt skylla mig själv. Jag ska sluta klaga nu och istället försöka hitta någon bra låt jag kan tänka mig att sjunga på sångafton om några veckor. Ha en trevlig kväll!
/Vispen

Hej!

Hoppas att allt är bra med er. Igår började en ny månad och första april brukar ju vara ett speciellt datum eftersom många brukar skämta med varandra då. Jag klarade mig dock väldigt bra och gick inte på några dåliga skämt, hur gick det för er? Nu sitter jag i mitt rum hemma hos Björn och skriver. Vi åt lunch för en stund sen och innan lunchen pluggade jag samhällskunskap i några timmar. När jag var i Finland och tävlade i januari missade jag ju ett prov och därför ska jag istället skriva det på tisdag. Tills dess har jag mycket som min hjärna måste lära sig och jag vill och hoppas verkligen att jag får vg på det provet. Det är nämligen ganska avgörande för vilket slutbetyg jag ska få. I och för sig har vi en stor fördjupningsuppgift kvar men om jag får g på provet blir det nog det jag får i slutbetyg.

I torsdags kände jag att jag mådde lite bättre och skoldagen rullade på som vanligt. Historielektionen var ganska lätt och vi fortsatte att prata om nationalism. På religionen pratade vi om kristendomen och judendomen och fortsatte att titta på filmen som vi började se förra veckan. Efter lunchen hade sångarna gemensam sång där alla skulle sjunga något. De flesta sjöng soul men sen fanns det några som sjöng något som vi själva hade valt. När vi sjöng upp kände jag att förkylningen inte hade släppt helt och hållet och funderade en stund på ifall jag verkligen skulle sjunga. Men efter att ha lyssnat på när några av de andra sjöng fick det mig att känna mig lite rastlös och eftersom jag inte bara ville sitta där bestämde jag mig för att också sjunga. Dock fick jag vänta till sist och innan jag väl skulle sjunga gick jag runt en stund för att göra mig av med lite av all energi jag hade i kroppen. Att jag hade svårt att sitta och vara koncentrerad länge berodde förmodligen på att jag inte hade tränat på fyra dagar. Trots att min röst inte lät hundra procent som den skulle i torsdags kände jag faktiskt att det gick ganska bra att sjunga. När jag stod och sjöng kände jag någon sorts glädje inom mig och det var länge sen som jag kände mig så pass lugn med att stå och sjunga inför andra människor:) Till en ängel, låten jag sjöng, betyder verkligen något för mig och det kanske var det som gjorde att jag faktiskt kände mig ganska lugn när jag stod där. Tyvärr fick jag ingen kritik av någon efter att ha sjungit trots att jag frågade vad det var som var dåligt. Några sa att de tyckte att det lät fint men med tanke på att det nog är ord som kommer ganska automatiskt efter att någon har sjungit, i alla fall från lärarna, som hör elever sjunga väldigt ofta vet jag inte om de verkligen tyckte det. Inte ens min sånglärare som alltid brukar ha något att säga sa något vilket jag tycker var lite tråkigt. Men jag får fråga henne igen på nästa sånglektion. Om några veckor kommer vi ha vår sista sångafton, alltså ett öppet uppspel. Då har jag bestämt mig för att det måste gå bättre än sist då jag gjorde bort mig. Det hoppas jag verkligen att det gör och det ska jag se till. När jag väl har bestämt mig för något brukar det som tur är oftast bli som jag har bestämt. När jag gjorde ett personlighetstest för några månader sen stod det bland annat i resultatet att min personlighetstyp ofta har höga krav och mål i livet, att vi kämpar hårt för att nå dem och att vi faktiskt brukar lyckas med det. Alla som fick beskriva min personlighet sa dessutom också det om mig så jag får helt enkelt hoppas att deras ord och resultatet från personlighetstestet stämmer. Med tanke på att jag bara har en chans till och eftersom jag vill kunna känna mig nöjd med det sista stora sånguppepelet är det självklart att jag ska kämpa hårt för att lyckas med det. Jag ska försöka hitta en låt som jag verkligen tycker om, en låt som gör mig glad och som jag tycker om att sjunga. Sen hoppas jag att jag ska kunna känna att jag kan njuta av de få minuter då jag får sjunga inför andra och jag hoppas verkligen att nervositeten, som jag alltid brukar känna, inte ska kunna förstöra något den här gången.

I torsdags kväll tränade jag showdown! Det kändes verkligen skönt att få slå på bollen och att få ur mig en massa energi och andra irriterande känslor. Christoffer och Daniel kom och tränade en stund med mig och det var jätteroligt att äntligen få träffa dem igen och att dessutom få vinna över dem:) Att se hur det blev mål, att märka att det faktiskt gick bättre för mig då jag var lite arg kändes bra. Det enda som inte var roligt var att jag fick många hårda bollar på handen och att jag nu har ont i två fingrar istället för ett som tidigare. Att det inte finns någon bra handske i min storlek är verkligen störande men jag kanske får vänja mig vid att det gör lite ont att spela. Med tiden kanske jag lyckas vänja mig så pass mycket vid att få hårda bollar på handen att det till slut inte gör ont längre. För visst kan man vänja sig vid sådant? Däremot vet jag inte om handen kan bli mer tålig och ifall den i framtiden inte kommer svullna upp lika lätt som nu. Det hoppas jag för det är jobbigt när den gör det. Efter träningen åkte jag hem, pluggade lite och hann dessutom läsa ut en bra bok innan jag somnade.

Igår var en ganska ansträngade dag. Först hade vi oförberett prov på historian. Eftersom jag har kommit fram till att jag bara kommer få godkänt i det ämnet på grund av att jag tyvärr inte kommer ha tid att lämna in några skriftliga uppgifter svarade jag bara på g-frågorna. Tiden var dessutom i princip slut då jag var klar med dem och jag hade ändå inte hunnit skriva tillräckligt mycket på sista frågan. På samhällskunskapen hade vi också oförberett prov och även det gick väldigt dåligt för mig. Datorn krånglade och det gjorde att jag hade svårt att läsa frågorna samt mina egna anteckningar. Det är konstigt att det ibland känns som att min dator känner på sig när jag ska göra något viktigt för det brukar oftast vara då som den bestämmer sig för att fungera dåligt. I och för sig tror jag att datorn jag använder i skolan kommer dö vilken dag som helst men jag håller tummarna för att den håller resten av terminen. Ifall jag hade kunnat göra om gårdagens prov vid ett senare tillfälle hade jag absolut gjort det men eftersom det bara finns ett enda omprovstillfälle på hela terminen och jag redan har ett prov att skriva då var jag tvungen att lämna in det lilla jag hann skriva igår. Åh vad jag störde mig! Jag satt dessutom kvar till sist, som vanligt. Hur kan man bara ha en enda liten chans på sig att skriva omprov på, på en hel himla termin? I så fall var systemet de har haft tidigare år mycket bättre. Då hade man chans att skriva omprov ungefär en gång i månaden istället för att det bara finns ett bestämt datum då man kan göra det. Menmen, nu är det bara att försöka se glad ut och plugga till tisdagens prov.

Igår blev Lovisa och jag hämtade av Björn och vi åkte som vanligt och handlade innan vi åkte hem hit. Igårkväll tittade vi på Talang och jag tycker att det i alla fall fanns några som var duktiga. Idag har jag mest pluggat eftersom jag verkligen har bestämt mig för att skriva bra på det kära provet på tisdag. Vad gör ni för trevligt denna lördag? Hoppas att ni har roligt! Nu ska Björn och jag åka och handla lite.
/Vispen

Hej!

Hoppas att ni mår bättre än vad jag gör. Som jag skrev för några dagar sen kändes det som att någon jobbig sjukdom höll på att bryta ut i min kropp. Det kanske inte är särskilt konstigt att jag blev sjuk med tanke på att de flesta i min omgivning har eller är sjuka nu. Att vara sjuk är dock verkligen jobbigt, tråkigt och oerhört frustrerande! Varenda gång jag är sjuk brukar jag sakna att göra de saker som jag brukar göra i vanliga fall, som att träna, sjunga och bara orka känna mig pigg om dagarna. Tyvärr brukar det vara just när jag inte kan göra dessa saker som jag faktiskt förstår hur mycket de betyder för mig. Därför är jag ändå glad över att jag inte blir sjuk särskilt ofta och att det bara händer cirka en till två gånger om året. De senaste dagarna har jag hur som helst försökt göra allt för att bli frisk. Jag har druckit ett antal koppar te med honung, avstått från att vara med på två träningar, försökt prata så lite som möjligt i telefon och bara sjungit när det har varit nödvänligt. Ändå är min hals inte helt bra än och igår fick jag dessutom feber. I och för sig tror jag att febern nästan försvann helt och hållet inatt vilket känns skönt. Imorgon hoppas jag att jag ska vara så pass frisk att jag i alla fall kan träna för jag skulle verkligen behöva avreagera mig lite. Ifall jag åker dit imorgon ska jag dock försöka ta det lite lugt men lite borde jag nog i alla fall kunna träna med tanke på att jag faktiskt har låtit min kropp vila i några dagar.

Eftersom jag mest har suttit hemma och tyckt sybd om mig själv de senaste kvällarna har det inte direkt hänt något särskilt i mitt liv sen jag skrev senast. Jag menar självklart inte att jag hela tiden har tyckt synd om mig själv men lite borde man ju i alla fall få klaga, eller?:) En del saker har jag faktiskt gjort även om det mesta har känts tråkigt. Att plugga har gått ganska dåligt och jag har känt mig omotiverad till det mesta. Men snart kommer det säkert vända för så brukar det ju alltid vara. Det går i perioder och livet kan inte alltid vara lätt för hur skulle vi i så fall kunna njuta av de riktigt bra stunderna vi får uppleva i livet? I måndags fick jag äntligen tillgång till TPB-katalogen vilket innebär att jag nu kan ladda ner de talböcker som finns där utan att behöva ringa och beställa hem dem från mitt lokala bibliotek. Det känns skönt att jag nu kan ladda ner en bok när jag känner för det och att jag inte behöver vänta på att få en viss bok även om det är många andra som lånar den. Läst har jag inte gjort på flera år men nu tror jag att jag kommer börja göra det oftare igen:) När jag var yngre läste jag ibland flera böcker i veckan och att läsa en bok och drömma mig bort en stund tycker jag kan vara riktigt skönt ibland. I sommar ska jag nog passa på att låna en punktskriftsbok också eftersom det var hur länge som helst sen jag läste punktskrift ordentligt senast. Nu gör jag det i princip bara på datorn och jag har märkt att jag läser mycket långsammare idag än vad jag gjorde för några år sen.

Skolan har rullat på som vanligt. Jag har gått dit och försökt göra mitt bästa och det mesta har känts helt okej även om jag har känt mig lite tröttare än vanligt. Den här veckan började vi öva in låten What a wonderful world på kören och estetisk verksamhet. Nästa torsdag åker vi iväg och sjunger på ett äldreboende och det ska verkligen både bli intressant och roligt att se vad vår publik kommer tycka om vår sång. Jag hoppas att de kommer uppskatta att vi kommer och sjunger eftersom vi faktiskt har hållt på med det här projektet ett antal veckor. På ensemblen tränar vi mest på de låtar jag har skrivit om tidigare. I måndags började vi förresten med en ny låt, I'm so happy av Salem al Fakir, en låt som jag blev ganska glad av att sjunga:) Som ni ser är det alltså en helt vanlig vecka i mitt liv som går och som ni vet ser jag verkligen fram emot bättre tider. Dock försöker jag komma ihåg att leva i nuet och jag har bestämt mig för att försöka tänka ut tre positiva saker med varje dag för att göra livet lite roligare. Jag brukar för det mesta lyckas med det och jag tycker om att tänka igenom dagen som gått då jag ligger i sängen om kvällarna. Nu ska jag inte tråka ut er mer utan jag ska istället försöka göra något bättre än att sitta här. Ha en trevlig kväll!
/Vispen

Hej!

Jag som hoppades att våren verkligen var påväg nu hade fel. Det ska tydligen återigen komma en massa snö men eftersom det förmodligen blir plusgrader i helgen hoppas jag att det mesta smälter bort då. Hela den här veckan har varit ganska lugn och skön för mig. I onsdags hade jag först kontaktlörartid där vi bara var några stycken. Det verkade som att många tog en extra lång sovmorgon och inte orkade komma. Vi fick hur som helst en del bra information och jag pratade om de datum jag kommer behöva vara ledig den här terminen. Det verkar som att det inte ska vara några problem, vilket jag är glad över:)

Efter lunchen lyssnade jag på när några från vux sjöng, de var verkligen duktiga och jag blev väldigt glad av att höra dem. Lite senare var det dags för gymnasiet att spela men eftersom vi inte var tillräckligt många från min ensemble som var i skolan i onsdags kunde vi inte spela någon låt. Jag blev väldigt besviken över att det var många som inte dök upp eftersom det ju förstörde för oss andra. De kunde ju åtminstone ha meddelat oss om att de inte skulle komma, ifall de var sjuka eller så. Nu när det inte är lång tid kvar av terminen borde man väl verkligen försöka göra sitt bästa? Efter gymnasiet tror jag inte att särskilt många av oss kommer ha chansen att uppträda oc när vi nu skulle göra det här som en kul grej tycker jag absolut att fler kunde ha kommit, menmen. Det var trevligt att se de andra ensemblerna spela och jag kom än en gång att tänka på hur mycket alla faktiskt har utvecklats sen vi gick i ettan.

I onsdags kväll åkte jag iväg för att vara med på det sista mötet med USs styrelse. Sju av nio personer var där och vi hade ett ganska kort men trevligt möte. Efter mötet åkte de flesta av oss vidare till en restaurang där vi träffade några av ungdomledarna. Vi hade en trevlig kväll tillsammans, jag kände att jag kunde ha roligt trots att jag fick väldigt ont i huvudet under kvällen. Restaurangen var dessutom väldigt bra, den heter Chutney och ligger på Söder. De serverar bara vegetarisk och vegansk mat och maten jag åt var i alla fall väldigt god! Jag drack förresten en jättegod dricka också som hette mango madness som jag fick känslor av:) Än så länge har jag tyckt om allt jag har testat som innehåller mango!

Igår var det skola igen och jag hade historia, religion och en extra körlektion. På historian tittade vi lite på film och diskuterade den. Religionslektionen var lite annorlunda och vi fick, istället för att sitta i skolan, gå till Sjöstadskapellet där vi träffade en präst som svarade på våra frågor. Det var en väldigt intressant och givande lektion. Körlektionen gick bra också och de låtar vi övar på låter bättre och bättre för varje vecka vilket ju är bra:)

Igårkväll tränade jag igen. När jag kom till träningen fikade jag först med några trevliga människor och tittade därefter på när de dansade zumba. Jag har testat det och tycker att det är ganska svårt men samtidigt väldigt roligt. Musiken är ju dessutom väldigt rolig och jag har alltid svårt att sitta still när jag hör den:) Gårdagens träning gick sådär. Jag spelade sju set och förlorade fyra av dem, menmen. Madde och Maria kom förbi en stund och det var trevligt att träffa dem igen:)

Idag har jag mest tagit det lugnt. Eftersom historielektionen var inställd gjorde det att jag fick en exra lång sovmorgon och min skoldag börjar inte förrän halv fyra:) Om en stund ska jag alltså åka till skolan och senare ikväll åker jag till Björn för att sova där tills imorgon. Det känns faktiskt skönt att jag inte har något särskilt inplanerat ikväll eftersom jag har fullt upp resten av helgen och en stor del av nästa vecka. Men det är skönt och roligt när det händer saker:) Hoppas att ni får en trevlig helg.
/Vispen

Hej!

Nu är jag väldigt trött. I måndags och igår har det i och för sig inte hänt särskilt mycket men idag har jag gjort en hel del. Det enda jag saknar är dock träning! I måndags tränade jag inte på grund av att jag hade huvudvärk. Igår blev det ingen träning av någon skum anledning som jag inte riktigt vet. Jag fick inte tag på någon och idag fick jag reda på att två av dem som jag brukar träna mer är sjuka. Därmed blir det väl ingen träning imorgon heller. Det ser alltså inte ut att bli någon showdownträning på hela veckan, förstår ni hur jag känner? Milano kommer bli ett stort skämt för mig och jag kommer ju inte ha någon chants där, menmen. Jag får väl åka dit och skämma ut mig för jag är redan uttagen att få vara med trots att jag verkligen inte förtjänar det med tanke på hur lite jag har tränat på sista tiden. Jag har ju knappt spelat med höger hand och tränat regelbundet sen innan jul.

De senaste dagarna har jag i alla fall varit i skolan. Jag längtar verkligen till sportlovet nu och det börjar ju snart:) På kören och estetisk verksamhet har vi tränat in en låt som heter Flickan och kråkan. Stämman för altarna är jättelätt och jag hade inga som helst problem att lära mig det jag ska sjunga, vilket var skönt:) På sånglektionen har jag börjat sjunga låten If I can dream och läraren och jag bestämde att jag även ska hitta en låt på svenska att sjunga upp snart. Vi får se vilken det blir, kanske någon med Sonja Aldén. Ensemblen är ungefär som vanligt. I måndags fick vi titta på förra veckans uppträdande och de flesta av oss höll med om att vi kan mycket bättre och att de flesta av oss kände oss otaggade. Vi fick i uppgift att skriva en kompskiss som ska lämnas in om några veckor. Jag har lite ångest men det ska nog gå bra på något sätt. Idag började vi i alla fall med en ny låt, Trouble med Coldplay. Jag tycker att det är en riktigt bra låt och tyckte faktiskt om att sjunga den:) På samhällskunskapen har vi haft den sista lektionen innan nästa prov som kommer handla om EU och FN. Det känns lite jobbigt att ha prov precis innan lovet men det ska ändå bli skönt att få det gjort:) Igår hade jag psykologi också och vi har nu gått in på nästa moment som är socialpsykologi. Vi började se en film som heter De ofrivilliga som jag tycker verkar vara helt okej.

Igårkväll var det ungdomsgård och matlagningskväll och det var trevligt att träffa alla igen. Vi lagade god mat och gjorde äppelpaj. Ikväll har jag varit på mitt näst sista styrelsemöte med årets styrelse. Vi får se ifall jag kandiderar till nästa år, jag tycker att det vore roligt att sitta i styrelsen ett år till men beroende på hur många som kandiderar får vi se om jag bestämmer mig för att göra det. Dagens möte gick i alla fall helt okej men nu känner jag mig väldigt trött. När jag kom hem och loggade in på msn var det en massa människor som skrev till mig på en gång plus att telefonen har ringt flera gånger. Det är såklart roligt att folk skriver och ringer men det gjorde mig lite stressad eftersom jag har haft mycket att göra hela dagen. Nu sitter jag i alla fall och pratar med några trevliga vänner på skype och ska snart gå och lägga mig i min kära säng. Jag tror verkligen att jag kommer sova gott inatt. Ni får ha det bra tills nästa gång jag bloggar!
/Vispen

Hej!

Hoppas att ni mår bra och att er vecka har börjat bra:) Jag har en hel del att göra den här veckan, vilket både känns roligt och jobbigt. I måndags var det alla hjärtans dag men eftersom jag inte hade någon att fira den med gjorde jag inget särskilt. Även om jag tycker att man ska ge varandra kärlek varje dag känner jag ändå att det hade varit roligt att göra något extra trevligt i måndags. Dessutom tycker jag om att ge bort saker till andra och jag funderade ett tag på att ge bort något till någon för att se dennes reaktion men det blev inte av. Jag åt i alla fall några geléhjärtan som en person hade med sig till träningen i måndags och det var trevligt. Dessutom fick jag geléhjärtan av Rebecka förra veckan. Eftersom jag blev väldigt glad när jag såg en massa askar med geléhjärtan i en affär gav Rebecka en ask till mig:) Det är tur att jag har mina underbara vänner! Jag passade på att lyssna lite extra mycket på musik på alla hjärtans dag också och lyssnade på en massa fina kärlekslåtar. Måndagsträningen var som vanligt ganska underhållande och jag lyckades vinna två set med min vänsterhand och var inte långtifrån att vinna ett tredje. Därför känner jag ändå att det går framåt att träna med vänster hand. Däremot blir jag otroligt frustrerad när det går dåligt för mig och när jag släpper in mål som jag garanterat inte hade gjort om jag hade spelat med höger hand. På gårdagens träning spelade vi till exempel en dubbel. Eftersom vi bara var fyra spelare blev det alltså dubbel istället för trippel. Jag förstörde hur som helst bara för mitt lag och gjorde så att vi förlorade på slutet. När det stod trettiotvå-trettioett till laget jag var med i släppte jag såklart in två av Christoffer servar, vilket gjorde att det andra laget vann. Vilken tur att det bara var träning i alla fall och snart borde min högerhand bli bättre. Knölen har faktiskt blivit mindre den senaste veckan och om jag vilar handen resten av den här veckan borde den ju verkligen gå att använda som vanligt sen.

Förutom att jag försöker hålla igång träningen har jag även en del att göra i skolan. På kören och estetisk verksamhet har vi nu tränat in en låt som heter Don't fence me in som jag tycker är riktigt rolig att sjunga. Cattis i parallellklassen lärde ut låten till oss. Jag tycker verkligen att hon var jättebra på att lära ut den och det skulle inte förvåna mig ifall hon blir lärare i framtiden. I måndags fick jag reda på att ensembleuppspelet skulle vara idag istället för nästa onsdag som jag hade trott. På grund av det bestämde vi att ensemblen jag är med i bara skulle spela upp två låtar. Låten jag hade tränat in hann vi inte repa in och jag måste säga att det kändes lite tråkigt med tanke på att jag verkligen hade övat mycket på den. Det var en svår låt men det hade verkligen varit en utmaning att få sjunga den. Eftersom jag trivs bäst med att köra blev jag ändå glad över att jag inte behövde sjunga solo på någon de två låtar vi spelade upp idag. Julia sjöng verserna på låten The weight och Elina sjöng verserna på Soulman. Jag känner att mitterminsuppspelet gick ganska bra och det kändes skönt att jag inte behövde synas särskilt mycket. Min röst har dessutom inte varit på topp de senaste dagarna.

De andra ämnena rullar på som vanligt också. På samhällskunskapen har vi börjat läsa om FN och på gårdagens psykologilektion fick vi svara på frågor om personlighet. Jag känner alltid att det är svårt att skriva när jag bara har en viss tid på mig och kommer alltid på viktiga saker i efterhand som jag inte kommer ihåg att ta upp. Av den anledningen tycker jag inte om så kallade salskrivningar utan trivs mycket bättre med att kunna få en hemuppgift där jag har lite mer tid på mig att skriva ihop en text. Jag hoppas hur som helst att det gick bra för mig den här gången.

Ikväll har jag för första gånen i mitt liv sett en syntolkad dansföreställning. Det var några som höll i ett projekt där de ville se hur det är att syntolka dans för synskadade personer, på vilket sätt vi upplever dans och vad vi tycker är viktigt att personen som syntolkar ska säga och på vilket sätt personen ska förklara vad som händer. Jag tyckte att det verkade som en rolig grej och var där tillsammans med några jag känner. Dansföreställningen hette Different ways of seeing och jag tycker verkligen att det var intressant att höra någon syntolka dans. Vi fick höra en person syntolka samma dansnummer på olika sätt och sedan säga vad vi tyckte om det. Eftersom jag knappt har sett dans tidigare och aldrig fått den förklarad för mig, i alla fall inngen noggrann beskrivning, var det jag fick se ikväll verkligen något nytt. Även om jag kände att jag ibland nästan fick för mycket information om hur dansaren rörde sig på scenen känner jag verkligen att det var roligt att några ville testa att göra det här och jag hoppas att det i framtiden kommer vara mjöligt att gå på syntolkad dans igen. Jag tror nämligen att jag skulle uppskatta det mer nästa gång. När man ser något för första gången brukar i alla fall jag känna att det kan vara svårt att uppleva det som händer till hundra procent. Min onsdagkväll har i alla fall varit väldigt bra och jag har träffat en massa trevliga människor:) Idag blev jag oerhört glad över att det faktiskt finns jättemånga trevliga och hjälpsamma personer. Nu ska jag plugga lite innan jag går och lägger mig. Imorgon har jag nämligen prov på hinduismen och jag känner verkligen att det vore trevligt att få vg. Imorgon eftermiddag har jag dessutom sånguppspel då jag ska sjunga upp låten Reach out I'll be there och det ska bli intressant att se hur det går.
/Vispen

Hej!

Jag tror att tisdagar och onsdagar är mina jobbigaste skoldagar för tillfället. Fredagarna är i och för sig inte särskilt roliga med tanke på den långa håltimmen på nästan fyra timmar men på fredagarna har jag i alla fall helgen att se fram emot. Idag har det varit plusgrader utomhus och det känns ju som att det var ett tag sen. Februari har ju precis börjat och det dröjer nog ett tag innan våren är här men det ser jag verkligen fram emot. Våren och sommaren för ju nämligen oftast med sig en massa andra bra saker:) Bara en sådan sak att solen skiner kan få mig på bättre humör vissa dagar. Den här månaden har jag inget särskilt att se fram emot, vilket känns väldigt tråkigt. Men man vet aldrig, det kanske i alla fall händer något som kan vara värt att minnas i framtiden:) I slutet av februari börjar förresten sportlovet då jag är ledig i en vecka. Då hoppas jag att någon har tid att träffa mig för annars känns det, i alla fall enligt mig, väldigt onödigt att vara ledig.

De senaste dagarna har rullt på som vanligt. Den sista lektionen i måndags var väldigt intressant. Engelskläraren klassen hade förra året pratade om det engelska uttalet och tog upp sådant som vi svenskar brukar ha svårt att uttala på rätt sätt. Vi lyssnade på musik och fick tänka mycket på hur olika artisters engelska lät, dialekter och så vidare. Det var som sagt väldigt intressant och vi kommer, om några veckor, få hjälp med att förbättra uttalet när vi sjunger på engelska. Jag har inte bestämt mig för vilken låt jag ska sjunga än men det får bli någon som jag tycker om.

Igår tränade vi på låten Hound dog. Det är en av låtarna som vi kommer sjunga på några äldreboenden om några veckor. Vi sjunger i kör en hel del nu, både på den vanliga körlektionen och på estetisk verksamhet. Det känns i alla fall som att de flesta tycker att det är ganska roligt och många verkar tycka om låten. Samhällskunskapen var ganska seg och jag måste säga att samhällskunskap tyvärr är det ämne som jag tycker sämst om i år. Eftersom det var ett ämne som jag själv valde att läsa känns det tråkigt men nu är det som det är. Psykologin ångrar jag i alla fall inte att jag valde, trots allt arbete man måste lägga ner varenda vecka. Tyvärr hade jag bara lyckats hitta två personer som kunde beskriva min personlighet tills igår. Min kära vän Ida hade dock tid att beskriva mig idag. Jag visste inte att hon kände mig så pass bra som hon gör, eller det mesta hon tyckte tycker jag stämmer in ganska bra på mig. Ida verkade tycka att det var lätt att beskriva mig och det blev ganska snabbt en halv sida, vilket ju var väldigt bra! Igår på psykologin pratade vi med varandra om hur andra beskrev oss. Tjejen jag pratade med var väldigt trevlig och förstående. På lektionen pratade vi även om hur vi tror att vår personlighet formas och fick besvara frågor som handlade om våra föräldrar, på vilket sätt de formar oss, vilka egensakper vi har eller inte har gemensamt med dem och så vidare.

Igårkväll var det träning igen och jag kan ju inte direkt säga att det var den nyttigaste träningen jag har varit på. Eftersom det fanns tårta kvar sen i helgen och den behövde ätas upp fick vi hjälpa till med det. Ni som känner mig vet att jag verkligen vill gifta mig i framtiden. När man äter tårta brukar man ju säga att man blir gift om tårtbiten står upp och det ville jag såklart att min tårtbit skulle göra igår. För att vi skulle vara säkra på att min tårtbit skulle stå upp lade vi upp en jättestor tårtbit till mig. De andra tyckte att jag tjatade väldigt mycket om att tårtbiten skulle stå upp och ville terra mig genom att lägga upp en extra stor bit. Jag kan lova er att jag aldrig har ätit en så pass stor och tjock tårtbit i hela mitt liv och eftersom jag verkligen vill gifta mig i framtiden kände jag mig tvungen att äta upp hela. Vad gör man inte för att få gifta sig? Nu kan jag lova er att jag känner mig riktigt trött på tårta och jag tror inte att jag kommer äta det på ett antal månader. I och för sig brukar jag bara äta tårta en till två gånger per år i vanliga fall och i och med det kommer jag säkert hinna längta efter tårta innan jag får äta det igen:) Själva träningen gick bra igår och det var säkert all tårta som hjälpte mig. Igår vann jag nämligen mot alla killar och det är inte ofta det händer:) Det fick mig att känna mig ganska glad och jag var på bra humör i stort sett hela kvällen:) Dessutom blev jag glad av att träffa några av mina kära vänner igen!

Idag hade jag först sånglektion och jag börjar tycka bättre om läraren för varje vecka som går. Hon säger alltid till när det finns saker som jag behöver tänka på plus att hon alltid är ärlig och säger vad hon tycker. Det känns som att jag har hur mycket som helst som jag behöver utveckla inom sången för läraren tar upp nya saker nästan varenda gång men det är ju bara bra:) Jag känner mig alltid trött efter sånglektionerna och det är ju ett tecken på att jag har ansträngt mig. Dessutom känner jag att jag lär mig något nytt i princip varenda vecka och det är roligt:) Nu har jag jobbat färdigt med låten Reach out I'll be there och ska snart börja med en låt som heter If I can dream. Kontaktlärartiden var inställd idag och det var synd eftersom jag hoppades att vi skulle få lite mer information om nästa veckas temavecka. På ensemblen hade vi en vikarie som jag tycker var ganska bra:) Tyvärr var det inte särskilt många som kom till lektionen och eftersom vi har nästa uppspel om inte allt för lång tid kändes det lite störande. Vi började i alla fall med en låt som heter Ain't too proud to beg som jag tycker var rolig att sjunga:) Nu är jag hemma och ska snart äta middag. Därför postar jag det här inlägget nu. Hoppas att ni får en fortsatt trevlig vecka!
/Vispen

Hej!

Idag är det fredag och jag har nästan fyra timmars håltimme och väntar på att samhällskunskapen ska börja. Jag måste säga att det känns ganska tråkigt att behöva vänta så pass länge på en lektion som inte ens är en och en halv timme men jag har ändå en del att göra. Som jag har skrivit tidigare är psykologi väldigt intressant men för att klara kursen krävs det att man gör en massa läxor och arbetar mycket utanför lektionstid. Min kära assistent fick nyss försöka beskriva min personlighet och det gick bättre än vad jag trode att det skulle göra. Tyvärr blev det inte riktigt en halv sida text men eftersom det nästan blev det får jag hoppas att den information jag fick räcker för att jag ska kunna jobba vidare med personlighet nästa vecka. Fastän Nina och Jonas känner mig på olika sätt ser deras beskrivningar av mig nästan exakt likadana ut. Det måste ju betyda att jag beter mig ungefär på samma sätt i skolan som när jag är hemma och det tycker jag är ganska intressant. Det känns hur som helst skönt att vara klar med två intervjuer nu.

Gårdagen var helt okej. På historian diskuterade vi den franska revolutionen och på religionen tittade vi på film. Jag hade lite svårt att förstå vad som hände men förstod i alla fall engelskan ganska bra. Efter skolan var jag hemma i några timmar innan det sedan var dags för träning:) Jag åkte dit lite tidigare för att träffa Maria och hinna prata med henne en stund. Trots att det bara hade gått några få dagar sen vi träffades senast kändes det som att vi hade en del att prata om:) Träningen gick väl helt okej igår men jag ville inte träna särskilt mycket eftersom jag fortfarande har ont i handen och jag inte vill ha ont innan helgen ens har börjat. I helgen åker jag nämligen till Trollhättan för att vara med i den andra svenska cup-tävlingen för den här säsongen. Krister hade köpt in nya hanskar igår och jag köpte en av honom. Den är bättre än handsken jag hade tidigare men den sort som jag helst av allt ville ha fanns tyvärr inte i en storlek som passade mig. Jag hoppas verkligen att jag hittar en bättre handske snart men den jag köpte igår skyddar åtminstone lite bättre än den förra. De andra verkade uppskatta träningen igår, vilket ju var trevligt. Eftersom Claudio var i Stockholm kom han förbi en stund och det var trevligt att träffa honom igen:)

Nu har jag som sagt bara en lektion kvar innan det är helg. Ikväll ska jag åka till Handen där Christoffer, Daniel och jag ska sova inatt. Eftersom vi åker till Trollhättan tidigt imorgon bitti tyckte vi att det var lika bra att vi i alla fall är I Handen på morgonen. Annars hade jag behövt åka hemifrån runt femtiden för att vara säker på att komma i tid till Handen och eftersom jag är morgontrött undviker jag gärna att behöva början resan så pass tidigt. I helgen blir det alltså ett antal timmar då jag får sitta i en bil. Jag kommer som tur är ha trevligt sällskap och det ska bli skönt att komma iväg och tävla igen. De senaste dagarna har jag nämligen känt mig ganska nere. Showdown brukar ju oftast få mig att må bättre, jag mår bra av att ha andra människor omkring mig och jag hoppas att helgen får mig på bättre humör och att jag, i alla fall för en stund, lyckas släppa alla jobbiga tankar. Hoppas att ni får en trevlig helg!
/Vispen

Hej!

Hoppas att allt är bra med er. Jag har börjat smälta förlusten i Finland och försöker se positivt på tävlingen. med tanke på att det var jätterolit att träffa alla trevliga människor gav det mig många underbara minnen och att jag faktiskt fick tävla och åka till Finland känns verkligen stort. Det har egentligen inte hänt något särskilt sen jag skrev senast men jag tänkte ändå uppdatera bloggen lite. Igår var det skola igen och dagen började med estetisk verksamhet. Vi röstade fram sex låtar som vi ska repa in och sjunga på två äldreboenden om några veckor. Jag tycker att det känns roligt att estetisk verksamhet och körsången har ett samarbete och det kommer bli roligt att få sjunga mer i kör de kommande veckorna:) På samhällskunskapen började vi läsa om EU och jag hoppas att jag ska kunna lära mig en del om det framöver. Eftersom jag missade det senaste probet har jag en del att plugga på i samhällskunskepen men det ska nog gå bra. Psykologilektionen var väldigt intressant men eftersom det alltid händer väldigt mycket under dessa lektioner brukar jag bli väldigt trött efteråt. vi fortsatte i alla fall att jobba med personlighet och fick resultatet på personlighetstestet vi gjorde förra veckan. Jag tycker att det mesta faktiskt stämde ganska bra även om det också fanns sådant som knappt stämmer in på mig överhuvudtaget. Tills nästa vecka fick vi i alla fall i läxa att be tre personer beskriva oss. Personerna ska känna en på olika sätt och jag måste skriva en halv sida för varje person jag pratar med. Igårkväll fick Nina försöka beskriva mig och det blev till slut en halv sida vilket ju var bra. Men jag tror inte att det finns särskilt många andra som känner mig så pass bra att de skulle kunna beskriva min personlighet på en halv sida. Idag frågade jag Jonas ifall han kunde försöka beskriva mig och det ska han förmodligen göra på fredag. Jonas kommer nog beskriva mig på ett helt annat sätt än Nina och det ska bli intressant att höra hans tankar. Eftersom han är med mig i skolan varenda dag har han förmodligen sett många dåliga sidor hos mig, särskilt på mornarna när jag är trött. På sista tiden har jag ju dessutom varit väldigt skoltrött. Några bra sidor borde han i alla fall ha sett hos mig också för han har sagt att han trivs med sitt jobb och när jag har frågat honom hur han kan orka med mig hela tiden har han sagt att det inte är några problem:) Vem jag ska fråga förutom Nina och Jonas har jag inte kommit på än men det blir förmodligen en synskadad person som jag antingen har träffat via läger eller via showdownen:) Då har jag alltså tre personer som känner mig på olika sätt.

Idag hade vi en sådan där elevhälsodag på Kulturama. Jag har haft väldigt svårt att uppskatta de tidigare elevhälsodagarna men jag måste säga att den här dagen var en av de bästa elevhälsodagar Kulturama har haft sen jag började där:) Dagen började med att alla treor fick fika, jag drack något skumt frukt-te som var ganska gott och åt en kanelbulle. Efter det samlades vi i en stor sal där vi lyssnade på när några representanter från trygghetsteamet på skolan talade om vad dem gör. Det var bra information för jag visste inte särskilt mycket om dem tidigare. Sedan visades en film där elever pratade om hur de trivs på skolan, vad som kan vara bra att tänka på för att så många som möjligt ska känna sig välkomna i en grupp och så vidare. Därefter gick vi in i olika klassrum och höll i olika aktiviteter som ettor och tvåor fick komma till lite senare under dagen. Artistmusiker och storband hade en aktivitet där man fick lyssna på gamla lp-skivor, dricka varm choklad och bara prata och en avslappningsaktivitet. Jag valde att vara i det klassrum där man fick lyssna på musik och prata eftersom jag inte kände för att hålla på med avslappningsövningar även om det såklart är väldigt bra. Idag hade jag alltså en väldigt lugn skoldag då jag satt och tänkte väldigt mycket och fick höra en del bra musik. Vi lyssnade mest på jazzsångerskor och det var trevligt:) Sådana här elevhälsodagar tror jag behövs ibland för att man ska orka med skolan. De flesta är nog ganska skoltrötta den här tiden på året. Men snart är det vår och om ett antal månader är det sommar:) Nu ska jag snart åka iväg för att träffa mina kusiner Elsa och Matilda och min mormor Lia. Vi ska äta på en kinarestaurang eftersom Elsa ska åka till Barcelona i ett halvår. Hoppas att ni får en trevlig kväll.
/vispen

Hej!

Nu börjar det verkligen närma sig och i övermorgon åker jag. Det känns hur bra som helst för som jag har längtat... Stackars er bloggläsre som står ut med mitt tjat om Finland i varenda inlägg. Jag ser att ni fortfarande besöker bloggen i alla fall och det är jag verkligen glad över. När helgen och tävlingen är över lovar jag att inte tråka ut er med mitt tjat om Finland, hur många dagar det är kvar och så vidare.

Igår var det skola som vanligt. Kören var inställt och det var skönt men samtidigt väldigt tråkigt med tanke på att jag har saknat kören väldigt mycket sen förra terminen. Nästa vecka är den också inställd men då kommer jag inte störa mig på det eftersom jag förmodligen kommer vara trött efter tävlingen. På ensemblen började vi jobba med musikstilen motown. Den hade jag inte hört talas om tidigare men det ska bli roligt att lära sig mer om vad motown är för något. Jag tyckte om låtexemplen som läraren spelade upp igår och tills nästa vecka ska vi kolla in en låt med Aretha Franklin som jag tyvärr har glömt vad den heter för tillfället men som jag tycker är helt okej:) Vi hade individuella samtal med läraren igår och det var skönt att få veta lite hur jag ligger till. Läraren vi hade igår sa att hon tycker att jag ligger på vg i ensemble och det hoppas jag att den andra läraren också tycker för det vore tråkigt att bara få g i ensemble.

Jag hoppade över träningen igårkväll eftersom jag behövde plugga. Nu i efterhand har jag dock kommit fram till att det var ett ganska dåligt beslut. Idag blev träningen inställd på grund av att folk var upptagna med annat eller inte orkade träna. Imorgon tror jag att några har tänkt träna men då behöver jag förbereda lite saker inför på torsdag och har därför ingen möjlighet att göra det. Det känns riktigt segt och jag hoppas verkligen inte att jag kommer förlora matcher i helgen på grund av att jag har tränat för lite den senaste månaden. Risken är tyvärr ganska stor men det finns ingenting att göra åt det. I helgen är tjejerna uppdelade i tre grupper med sex tjejer i varje grupp. De två bästa tjejerna från varje grupp går vidare och jag känner mig ganska körd eftersom alla i min grupp verkligen är jätteduktiga. Men jag tänker inte ge upp innan jag ens har börjat kämpa för det kommer jag absolut göra. Att förlora och veta att man har gjort sitt bästa är mycket bättre än att förlora och veta att man inte har kämpat. Idrottsgalan visades ju på tv igårkväll och den passade jag på att se eftersom jag var hemma. Programmet fick mig att bli taggad och jag blev glad av att se alla idrottare. Nästa år kanske jag till och med ska boka en biljett och titta på programmet i Globen, det lär ju vara en häftig känsla att få se det live. Igår hejade jag lite extra på Zebben som var nominerad till årets idrottare med funktionshinder. Anders olsson vann ju det priset och det tycker jag också var lite roligt. Jag träffade honom i höstas och tycker verkligen att han verkar vara väldigt trevlig. Anders tal var ju dessutom jättebra igårkväll:)

Inatt sov jag dåligt och jag tror att det beror på nervositet. De senaste dagarna har jag gått runt och varit nervös i stort sett hela tiden och på nätterna drömmar jag mardrömmar. Jag vaknade klockan fem inatt och kunde inte somna om, vilket kändes extremt jobbigt med tanke på att jag inte behöver åka hemifrån förrän klockan tio. Nervositet är verkligen ett stort problem för mig. Jag känner väldigt ofta att jag spelar dåligt på grund av det och att jag sover dåligt inför tävlingar är inte heller bra. Vad ska jag göra åt det? Skoldagen började hur som helst med estetisk verksamhet där vi började med ett nytt moment, nämligen körsång. Vi kommer repetera in låtar, både på kör och estetisk versamhetslektionerna för att sedan sjunga upp låtarna på två äldreboenden. Vi måste anpassa reportoaren efter publiken och det ska bli intressant att välja vilka låtar vi ska sjunga. Jag ska försöka leta fram något tills nästa vecka, har ni något förslag? Låten ska vara eller gå att göra om till en körlåt och den får inte vara allt för svår eftersom vi inte kommer ha särskilt lång tid på oss att repa in varje låt.

Samhällskunskapen flöt på som vanligt och vi pratade om några U-länder, teorier om varför de har blivit U-länder och diskuterade vad som behöver göras i dessa länder för att de ska bli I-länder. På grund av nattens dåliga sömn kändes det som att jag skulle somna hela tiden men på något sätt höll jag mig vaken hela lektionen och hängde i alla fall med lite i diskussionen med min grupp. På fredag missar jag tyvärr samhällskunskapen och det känns lite jobbigt med tanke på att vi förmodligen kommer ha prov då. I april har man chans att göra omprov och det kommer jag kunna göra. Det jobbiga är dock att det bara är ett enda omprovstillfälle på hela vårterminen och det betyder alltså att jag måste vara med på varenda prov i fortsättningen och att jag dessutom måste skriva minst g på dem. Om jag är sjuk någon mer gång då det är prov är jag alltså körd och jag förstår inte att det bara finns ett enda omprovstillfälle på en hel termin. Men jag hoppas att jag ska klara samhällskunskapen och att få godkänt verkar inte vara överdrivet svårt. Det här med oförberedda prov tycker jag inte om för det gör, att i alla fall jag, går runt och tror att det ska vara prov hela tiden istället för att jag i lugn och ro kan förbereda mig inför det.

Dagen avslutades med psykologi och idag fick vi träffa läraren som vi kommer ha den här terminen. Karin hette hon och henne hade jag även en termin i ettan då jag läste svenska a. Till skillnad från läraren vi hade förra terminen tyckte hon inte att min assistent behövde vara med på lektionen och när hon skrev något på tavlan talade hon alltid om vad hon skrev. Det var länge sen jag hade en så pass bra lärare, jag hade nästan glömt bort att det faktiskt kunde vara sådär bra:) Vi började jobba med personlighet idag och det ska verkligen bli intressant. Alla fick försöka beskriva sin egen personlighet och sen fick vi göra ett personlighetstest med åttiofyra frågor. Läraren hade inte testet på datorn med erbjöd sig att läsa det för mig istället och det var ju väldigt bra. Tänk att hon orkade göra det för mig. I slutet av lektionen fick vi tillbaka uppgiften vi skrev förra terminen och jag blev oerhört lättad när jag fick reda på att jag fick vg:) Jag som bara trodde att jag skulle få g på den uppgiften och det stod dessutom att jag till och med kan ha chans att höja mitt betyg till mvg för att mina loggar har varit så pass välskrivna. Det känns verkligen som en bra start på den här terminen och det betyder alltså att det var värt att lägga ner all den tid jag la ner på psykologiläxorna varenda vecka:) Nu ska vi äta middag här hemma och därför hinner jag inte skriva mer den här gången. Men med tanke på hur nervös jag känner mig lär jag skriva ytterligare ett inlägg innan jag åker på torsdag. Hoppas att ni får en trevlig kväll.
/Vispen

Hej!

Idag är det onsdag och bara sex dagar kvar tills jag och alla andra trevliga människor i min skola, plus en massa andra människor, får jullov! Jag kan inte beskriva hur skönt det ska bli. Nu är det bara att köra på de sista dagarna och göra sitt bästa. Jag känner verkligen att jag har kämpat på och försökt göra allt som lärarna gett oss innan lovet. Det känns som att de ger en extra mycket bara för att de vet att det snart är lov. I och för sig har vi inte direkt fått särskilt mycket läxor under julen vilket är skönt:)

I måndags blev det en tidig morgon eftersom det var Lucia och Artistmusikertreorna skulle vara med i Luciatåget. I år var kanske sista gången jag gick i ett luciatåg på väldigt länge men jag ska se till att börja i någon kör i framtiden för jag tycker verkligen om Lucia och jag hade verkligen saknat att vara med i ett luciatåg. I nian blev det ju ganska lyckat och det måste jag säga att det blev även i år. Vi sjöng de gamla vanliga luciasångerna, bland annat Nu tändas tusen juleljus, Så mörk är natten, Staffansvisan och såklart Sankta Lucia. Sen sjöng vokalensemblen Himlen i min famn och det är ju verkligen en sång som jag tycker om väldigt mycket. Några tjejer sjöng Jul jul, strålande jul och det märktes att de hade tränat mer än gruppen som sjöng Stilla natt. Jag sjöng i alla fall lite solo på Stilla natt och det gick faktiskt bättre än vad jag trodde att det skulle göra med tanke på hur nervös jag kände mig. Solot gick helt okej medan jag tappade bort mig lite i andra versen och sjöng altstämman lite fel men jag hoppas att det inte hördes, resten av tjejerna var hur som helst duktiga. Många applåderade efteråt vilket ju var snällt av dem. Mina körlärare sa dessutom att de tyckte att jag sjöng bra och jag får hoppas att de var ärliga. En av dem började tydligen gråta lite viilket ju var bra, jag tycker om att beröra med min sång för det är det enda som får mig att vilja sjunga för andra. Luciatåget var som sagt trevligt och jag tycker att det kändes skönt att det gick bättre för mig den här gången än på det senaste uppspelet.) Då gick det katastrofalt dåligt. På eftermiddagen fick alla ensembler spela upp en låt. Det var roligt att få höra ettorna och tvåorna för de har jag inte hört särskilt många gånger. Min ensemble spelade Master blaster och det gick ganska bra för oss.

I måndags kväll skrev jag färdigt min kära låt som vi hade i uppgift i estetisk verksamhet. När jag var färdig med den var det som om en stor sten lämnade mitt hjärta. Jag har haft drömmar om uppgiften och tänkt på den varenda dag. Det var inte förrän i söndags kväll som jag fick en idé om vad min låt skulle handla om. Som tur är är det bara läraren som behöver höra den vilket är bra för jag är långtifrån en bra låtskrivare. I måndags skrev jag i alla fall min första egna låt och det var ju trevligt att det faktiskt gick till slut:) Igår skulle jag ha spelat in låten men jag fick ta med mig en bandspelare hem istället eftersom läraren ville att jag skulle sjunga in låten när jag inte lät lika nervös och att jag skulle lära mig texten utantill. Det kan tydligen göra att jag kanske får vg och inte bara g som jag hade trott:)

Samhällskunskapen och psykologin var ungefär som vanligt igår. Det känns lite som att samhällskunskapsläraren kommer lägga in ett prov på fredag. Det hoppas jag verkligen inte eftersom en person kommer föreläsa i skolan samtidigt som lektionen på fredag och jag skulle vilja höra föreläsningen. Andreas Calrsson, som har varit jury i Idol i några år nu, kommer komma och prata. Han kommer ju inte direkt varje dag och jag tycker verkligen att det skulle vara intressant att gå på en föreläsning med honom. Det kanske till och med är värt att missa ett prov, jag kanske dessutom oroar mig helt i onödan. Nackdelen med oförberedda prov är verkligen at man aldrig kan veta när lärarna bestämmer att de ska vara. Fördelen är att man får ha med sig anteckningar men eftersom jag läser väldigt långsmat lönar det sig knappt för mig. För att jag ska hinna med krävs det nästan att jag lär mig allt utantill. På psykologilektionen fick vi veta att vi kommer få tillbaka våra skrivningar första lektionen i januari så jag och alla andra får gå och vara nervösa hela jullovet innan vi får veta hur det gick.

Igår tränade jag igen och nu dröjer det enda tills nästa tisdag innan jag får träna showdown igen. Men vet ni vad? I måndags fick jag reda på att jag kommer få åka till Finland i januari och tävla! Jag blev såklart väldigt glad när jag fick veta det och nu ska jag träna hårt inför tävlingen. Alla Europas bästa spelare kommer dit och därför är det ju viktigt att jag gör mitt bästa. Ett mål som jag har satt upp nästa år är att komma tvåa i en tävling. Det vore verkligen roligt att få spela final någon gång även om jag vet att jag skulle vara alldeles för nervös för att kunna vinna första gången jag är i final. Därför hoppas jag på att kunna komma tvåa nästa år och att jag kanske kan komma till final även på EM om två år. Det låter väl bra? Ett problem med att sätta upp mål är bara att jag sällan brukar lyckas med målen jag sätter upp. I och för sig hade jag som mål att komma till kvartsfinal på EM i år och då blev jag ju trea. I skolan har jag som mål att ha tio mvg när jag går ut och vi får se om jag lyckas med det. Tyvärr ser det ganska mörkt ut nu men man ska ju aldrig säga aldrig:) Finland ska hur som helst bli riktigt roligt! Igår kände jag mig extra taggad på träningen och spelade bättre än vad jag har gjort på länge! De andra höll på och terra mig väldigt mycket vilket gjorde att jag blev lite arg och slog ännu hårdare på bollen. Men jag spelar ofta bättre när jag är lite arg så det är bara bra att de som känner mig vet hur de ska göra för att få mig att bli irriterad.

Idag hade jag först sånglektion där läraren var väldigt hård men jag tror faktiskt att det ger resultat. Varenda gång jag går från sånglektionerna känner jag mig väldigt trött eftersom jag alltid behöver vara koncentrerad och orka leverera. Ändå är varje sånglektion bara fyrtio minuter men jag tycker att det är lagom för mycket längre tid än så skulle jag inte orka jobba. De som går gospellinjen på Kulturama hade en lunchkonsert idag som jag hann lyssna lite på. Alla var verkligen duktiga och min kära vän Ida sjöng hur bra som helst! Idag har jag även repat mycket med ensemblen och imorgon treorna terminsuppspel. Än så länge har jag varken börjat känna mig taggad eller nervös men jag kan lova er att det kommer lite senare ikväll innan jag ska sova. Nu ska jag ringa en kompis som ringde för en stund sen. Ni får ha det bra tills nästa gång jag orkar skriva här.
/Vispen