Livstecken

Hej!
 
Hoppas att allt är bra med er! Jag mår bra men känner mig väldigt trött på grund av att jag inte fick många timmars sömn inatt. Varför jag inte kunde sova har jag ingen aning om och jag hoppas att jag lyckas sova mer de kommande nätterna. Nu skriver jag mest för att visa att jag fortfarande lever. Dagarna ser i princip likadana ut. Jag lägger alltid ner några timmar på att leta jobb och om jag har tur, vilket händer lite då och då, hittar jag något att söka. Musik lyssnar jag på ganska ofta eftersom jag tycker att det lätt blir tråkigt utan det. De senaste kvällarna har varit relativt lugna. I fredags träffade jag min kära vän Kim och det var roligt. Eftersom vi båda har haft ganska fullt upp under våren och sommaren var det länge sen vi sågs sist. Vi pratade, sjöng, gick en promenad, åt och pratade med Kims mamma. I lördags åkte jag till Kista där jag träffade Sandra, Cissi, Peter och Jakob. Vi pratade om allt möjligt och Peter försökte få mig att störa mig på honom:) Det gick helt okej men inte lika bra som han hade förväntat sig. Sen åt vi mackor, drack te och pratade ännu mer. Jag tycker att kvällen blev lyckad. Söndagskvällen blev lugn och det enda jag gjorde var att prata med min gubbsing. Han har tyvärr gått och blivit förkyld och det känns jobbigt att inte kunna ta hand om honom. Men men, jag får göra det på fredag när vi ses. Då hoppas jag så klart att han är frisk eller att han åtminstone mår lite bättre. Tiden går verkligen fort, på fredag är det ett år sen jag blev kär i Reza och den dagen känns så klart speciell. Det tog visserligen tid innan Reza var säker på vad han kände men då både Reza och jag tycker att sjunde september förra året var en väldigt fin dag kommer vi att unna oss en extra god middag på fredag kväll. Ingen av oss har särskilt mycket pengar just nu och därför har vi kommit överens om att inte köpa några presenter till varandra, i alla fall ingenting dyrt. Men huvudsaken är att vi får tid tillsammans och presenter kommer vi ha tid att ge varandra i framtiden. En liten överraskning har jag dock ordnat, den blev tyvärr inte riktigt som jag hade tänkt mig. Men det är ju tanken som räknas och jag kommer utveckla det jag har påbörjat så småningom. Reza brukar inte läsa min blogg särskilt ofta nuförtiden men jag vill ändå vara på den säkra sidan utifall att han skulle få för sig att kika in här. Jag ser hur som helt fram emot fredag!
 
Idag har jag varit på ganska dåligt humör, vilket förmodligen beror på sömnbrist. Klockan två skulle jag ha möte på arbetsförmedlingen. Det visade sig dock att en av de två personerna jag skulle träffa hade glömt bort mötet, vilket gjorde att jag fick sitta och vänta på att personen skulle åka igenom hela stan för att komma till Huddinge. Nu var det ju tur att mötet blev av idag och att jag inte åkte till arbetsförmedlingen i onödan. Men ni kanske förstår att mitt dåliga humör inte blev bättre av att behöva vänta i nästan en och en halv timme. Jag hade dessutom ingenting att göra under tiden men men, jag ska inte klaga mer nu:) Själva mötet gick fort och jag fick bland annat information om så kallade vägledningsgrupper. Vi får se om jag får plats i en sådan så småningom. Jag kommer hur som helst fortsätta söka jobb och leta praktikplats som vanligt. Ikväll har jag varit och tränat showdown. Med tanke på att jag inte hade rört en showdownboll sen EM i juli kanske ni förstår att det tog ett tag innan jag kom igång. Det kändes hur som helst skönt att få röra på sig och att få ut aggressioner och annat ur kroppen:) Sen var det så klart kul att träffa Krister, Johnnie och Madde igen. De var speciella på ett sätt som bara de kan:) Paralympics har ju förresten satt igång nu och jag är oerhört glad för Majas skull. Igår vann hon ju guld, vilket var helt underbart! I goalballen går det dock inte lika bra för Sverige. Herrarna åkte ut idag medan damerna fortfarande har chans att vinna. Jag håller tummarna för dem och alla andra svenskar som fortfarande tävlar. Nu ska jag gå till köket och se om det finns något att äta. Min matlust har varit sådär de senaste dagarna utan att jag vet varför. Nu känner jag mig till exempel knappt hungrig fastän jag inte har ätit på över åtta timmar. Med tanke på att jag har hållit igång och tränat är det ju lite konstigt men men. Hoppas att ni får en fortsatt trevlig vecka och glöm inte att ta hand om varandra. Kram!
/Vispen

Kommentarer
Postat av: Irre

Verkligen fint att Maja fick Guldmedalj i 100 m simning i ParaOlympictävlingarna. Extra kul att jag faktiskt har träffat henne.
natti, natti Irre

2012-09-05 @ 00:04:10
Postat av: Jonas

Hej!
Drygt att sitta och vänta en timme på arbetsförmedlingen förstår jag.
Ha det bra!
Vi hörs
Kram.

2012-09-05 @ 08:45:53
URL: http://www.jonte85.blogg.se
Postat av: emma

Jag taggar också ett-år-sen-jag-blev-kär-dag! det är om några veckor, den 27/9(beror lite på hur man räknar men jag räknar det som den dagen). det är väl inget att fira i mitt fall direkt, men det gör inte så mycket, jag ska fira ändå :D

Vad gäller det där med mat handlar det nog om perioder. jag går in och ut ur ätarperioder, typ veckovis. det går säkert uppåt snart igen :)

2012-09-05 @ 11:25:50
URL: http://hopelosthead.blogg.se
Postat av: Rebecka

SV: Blir ju lite jobbigare om man har en funktionsnedsättning av ngt slag tyvärr =/ Jag har en sjukdom i mina blodkärl som gör att jag inte orkar särskilt mkt, så har nog svårt för att kunna jobba heltid t.ex.

Ja, man får försöka se det positivt, någon gång mste det ju bli bra! :D

2012-09-05 @ 16:19:58
URL: http://annorlundamenvanlig.blogg.se
Postat av: Johan

Hoppas det blir fint på fredag! Mysigt! :)
Jag och J har snart varit offisiellt tillsammans i 10 månader, men det är snart ett år sedan vi började mysa lite smått tillsammans sådär. Fint!

Maja är grym!!! :)

Även fast jag inte var där på plats känns det ändå väldigt tungt idag efter förlusten, helt tomt. Det är så små marginaler och tyvärr kommer vi inte upp i normal standard i fler matcher än den mot Litauen...

SV: Bloggen skaffade jag ju i stort sett efter allt det jag skrev om, men ja, lite har du nog kunnat läsa om innan och jag hade alltså rätt när jag trodde att du skulle gilla det inlägget ;)

Ja, det blir ju en helt annan gemenskap, en familjelik sådan, på folkhögskolor. Iaf i större utsträckning än i "vanliga skolor".

Nej, det är samma som mig. Jag har inte heller kvar några vänner från den tiden. Vännerna från högstadiet försvann under året i Stockholm och på gymnasiet fick jag aldrig riktigt några vänner...

Jag har tänkt på det många gånger. Hur en person som aldrig har sett någonting uppfattar saker och ting. Jag, som har sett, ser ju tex ljus, fastän att jag inte ser det, men det gissar jaf att du inte gör? Tycker det är intressant det där :)

2012-09-05 @ 17:32:17
URL: http://schumacher4ever.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Vad heter du? Skriv gärna ditt namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej i bloggen, om du skriver in din e-postadress är det bara jag som ser den)

Har du någon blogg eller hemsida? Skriv gärna in adressen till den om du vill att jag eller andra ska besöka den. URL/Bloggadress:

Här skriver du din åsikt/kommentar:

Trackback
RSS 2.0