Vispen Sjob

Hej!

Imorse gick jag inte upp förrän lite efter klockan tolv. Jag tycker om loven på grund av att man kan gå upp sent och sova länge, jag älskar sena mornar! Efter att ha gått upp tog jag en lång dusch, skönt. Sedan åt jag sparrissoppa med ostsmörgåsar, ganska gott. Sjungit har jag gjort idag men min röst orkar inte riktigt sjunga som vanligt än. Jag sjöng i alla fall mest till Sanna Nielsen. Dagen gick och vid femtiden åkte Adam och jag till Högdalen för att spela bowling. Aktiva synskadade har bowling där varje onsdag, det är de som har hand om showdownträningarna också. Jag går aldrig på bowlingen annars eftersom det brukar vara mycket att göra i skolan och jag tycker inte att det är jätteroligt att bowla. Men idag när det är lov och Adam ändå ville åka dit följde jag med. Adam är ändå där varje onsdag.
Det var krångel med datorn på något sätt och det gjorde att jag först inte kunde spela med staket runt bowlingbanan. Men efter ett tag fixade de så att alla hade staket på min bana. Adam, en annan kille och jag spelade på bana två. Lite synd var det ju att de behövde ha staket bara för att jag ville ha det men jag hade inte alls kunnat spela bra utan det.
I början gick det dåligt för mig eftersom jag nästan alltid missade när jag inte hade staket. Men på något konstigt sätt lyckades jag ändå vinna serien med ett poäng:) I andra och tredje serien kom jag bara tvåa, Adam kom sist hela tiden. Men det gick inte lika bra för mig som det brukar göra för jag fick bara en strike och fyra sperrar eller något. Jag lyckades hela tiden bara skjuta ner nio käglor oftast, störande.
Det var inte särskilt många som jag kände idag men några kände jag igen sen tidigare. Jag träffade bland annat en tjej som jag träffade för tio år sen på ett läger, hon kände igen mig=)

Efter att ha bowlat gick Adam och jag till en Vi-butik där vi köpte billig glass. De sålde åtta sandvich för tio kronor, det tycker jag är billigt i alla fall. Sedan köpte Adam popcorn som jag inte tycker om plus två piroger. Sedan tog vi en taxi hem och innan jag skrev det här åt jag middag, fiskbullar.
Nu ska jag ringa en kompis från mitt årskursbesök. Det känns förresten tråkigt att inte kunna åka på årskursbesök längre. Från ettan till nian åkte jag ju på årskursbesök en vecka varje år och träffade andra synskadade kompisar som gick samma årskurs som jag. En del av dem bor jättelångt bort och jag kommer nog inte att träffa vissa förrän om kanske fem år. Men nu ska jag i alal fall ringa och prata med en av dem:)
/Vispen