I´m just a girl

Hej hej!

Idag var vi och såg en teater med skolan som jag tror hette I´m just a girl, det är därför jag skrev den rubriken.
Men jag kan skriva om lite annat innan jag berättar om den.
Fastän jag gick och la mig tidigt igårkväll så somnade jag inte förrän halv ett inatt, jobbigt!
I skolan idag redovisade jag son och om Vietnamkriget. Min assistent tycker att det gick bra för mig men jag var lite nervös innan. Jag vet faktiskt inte varför för jag tycker inte att det är så jobbigt att prata inför folk men det kändes svårt och jag trodde inte att det skulle bli bra. Men min solärare sa att det var jättebra men det sa han till alla haha.
Efter son så spelade jag trummor, lite tidigare än vanligt eftersom att en del i min klass åkte bort på eftermiddagen.
Min musiklärare var lite sen idag när jag skulle träffa henne för hon letade efter en scen till artistskolan och hon hittade en. Vi ska ha den på fredag.
Vi hann bara gå igenom hälften av det vi skulle ha hunnit för jag skulle inte missa spanskan. Men ändå gjorde vi inget speciellt på lektionen, jag kunde redan det vi gick igenom. Därför så missar jag son igen imorgon, inte bra det heller ju. Men imorgon ska en del redovisa. Nu är det sju som har redovisat på två lektioner, egentligen tre men den lektionen jag missade såg de på film. Men min solärare pratar jättemycket och så verkar det som att han glömmer bort att andra ska prata ibland haha.
Jag behöver bara göra halva musikprovet på fredag och det känns skönt.

Efter att jag hade ätit så åkte jag och Tini till teatern i hennes bil, de andra tog bussen.
Jag fick en glass för vi kom dit så tidigt. Jag tog en kula som hette panakotta. Det var glass med nötter smakade det som.
Tini hann också att köpa en skiva med Elvis Presley.
Precis innan vi skulle gå in på teatern så kom två av mina lärare som också skulle se den. De frågade om vi ville dricka kaffe med dem, eller frågan var nog mer riktad till Tini, jag dricker inte kaffe. Så vi gick in på en sushi-restaurang. Jag kan ha ätit där förut men det var inte det stället jag brukar äta sushi på i alla fall. Men min assistent känner de som jobbar där, en gång så hjälpte hon dem att städa hela restaurangen så nu får hon oftast äta där gratis. Sushi är en av mina favoriträtter.
Deras kaffekoppar såg lite speciella ut, de var fyrkantiga. Lärarna pratade mycket om olika saker som de gillar att äta och jag pratade också en del. En av lärarna hade aldrig provat sushi förut och alla rekomenderade henne att göra det. Hon berättade förresten att hon dricker åtta koppar kaffe om dagen ungefär.
Sedan pratade vi om glass och godis och annat gott.

Innan teatern började kom det fram en till mig och pratade lite om handlingen och om hur scenen såg ut. Min lärare hade sagt att jag var blind och så och det var roligt att se att de brydde sig om att prata med mig innan.
På teatern så träffade jag förresten tre tjejer som jag har gått i samma klass som förut, de är trillingar. Jag kände inte igen dem på rösten förrän Tini sa vilka det var men å andra sidan sa de bara hej och då är det ju inte så lätt då kanske. Men jag fick reda på att en av dem ska gå media.

Teatern idag handlade om en kvinna, hon spelade 28 år i teatern och var 27 år egentligen. Hon hette Nina i teatern och var från ett annat land, Assyrien tror jag det heter haha, sorry jag skäms.
Teatern var en timme lång och den utspelade sig hela tiden på samma ställe, hon berättade sina tankar samtidigt som hon slog på en boxningsboll och tränade på andra sätt.
Nina var kär i en svensk kille men det vågade hon inte berätta för någon i sin familj för de skulle inte tycka om det.
Hon berättade lite om sin kärlek till Erik som killen hette och lite om hur hon jobbade. Hon kände alltid en stor press på sig. Alla i familjen tjatade hela tiden om att hon skulle gifta sig.
Hennes syster var äldre än henne men ingen tjatade lika mycket på henne om att gifta sig för att de tyckte att hon hade en karriär framför sig. Hon höll på att utbilda sig medan Nina bara höll på med boxningen. De verkade tycka att tjejer inte ska hålla på med sådant och att det inte spelade någon roll hur duktig hon är var.
Jag tycker att Nina verkade lite osäker men ändå stark.
Man vet inte hur teatern slutar, det får man tänka ut själv.
Det är säkert en del som skulle känna igen sig i teatern men jag gjorde faktiskt inte det så mycket. Men alla har ju sina problem.
Många som kommer från något annat land och som till exempel bor här i Sverige kan säkert ha sådana problem. En del går no sina egna vägar medan en del lyssnar på sin familj.
Man märkte att Nina försökte att strunta i att hennes mobiltelefon ringde hela tiden när hon visste att den hon var kär i ringde. Hon hade gjort slut med honom tidigare för att hon inte visste vad hon skulle göra. Men det märktes ändå att hon egentligen visste vad hon ville.
Jag tycker att handlingen i teatern var lätt att förstå i alla fall.

Men nu ska jag nog sova för jag har skola imorgon ju.
/Vispen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Vad heter du? Skriv gärna ditt namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej i bloggen, om du skriver in din e-postadress är det bara jag som ser den)

Har du någon blogg eller hemsida? Skriv gärna in adressen till den om du vill att jag eller andra ska besöka den. URL/Bloggadress:

Här skriver du din åsikt/kommentar:

Trackback
RSS 2.0