Vispen Sjob

Hej!

Jag kom precis hem från gymnasiet, jag är så trött i huvudet så jag kommer nog inte ihåg så mycket av den här dagen. Jag åkte hem med Tini i alla fall, min förra assistent, hon var med på mötet idag. Mattias, som jag fick veta att han stavades, ville att Tini skulle vara med idag och så ville Tini träffa mig. Hon har gått i pension redan men hon ska ändå vara vikarie på Turingeskolan och jobba lite med sexorna nästa vecka.
Vi får se hur det här inlägget ser ut när det är klart.

Det var en rätt okej kväll igår, inte lika bra som de andra kvällarna måste jag säga. Jag och Adam blev lite osams så det var en tråkig sista kväll för oss. Men den slutade bra i alla fall. Nu har Adam åkt, han åkte lite senare än jag idag, jag försökte att ringa honom nyss men han svarade inte på mobilen. Det känns lite tråkigt för jag skulle vilja prata lite med honom om det som har hänt idag. Men jag ska ringa min kompis Kim också snart för det var ett tag sen som vi pratade.

Imorse så var jag väldigt trött, det kändes verkligen jättejobbigt att gå upp! Jag ville bara sova och ligga i sängen och tänka. Men efter att ha duschat idag så kände jag mig piggare. Det blev en snabb lunch för mig idag, nudelsoppa, Adam och Lovisa åt lasagne men det var köttfärs i den så jag ville inte ha den.
Mitt hår var väldigt svårt att borsta ut idag, det är ganska ovanligt. Men jag är inte säker på att jag använde balsamet lika bra som jag annars brukar göra. Sedan så har jag haft flätat hår och det brukar göra att det ibland blir svårare att borsta ut.

Taxin var fem minuter tidig idag så jag fick säga hejdå till Adam tidigare än vad jag hade räknat med. Alla höll på med min färgindikator jättemycket imorse, den säger fel färger ibland. Sedan så kan den säga olika färger när man trycker på knappen även om man håller färgindikatorn mot samma sak.

När jag kom fram till Kulturama så väntade alla på mig. Det var Tini, Mattias, två personer som jobbar på olika syncentraler, en lärare och studierektorn på Kulturama tror jag. Tini hälsade på mig och sa att det var roligt att se mig. De andra hälsade också på mig.
Mattias ledsagade mig för första gången idag, han hade en skinnjacka på sig. Han var helt okej på att ledsaga, jag vet många som är sämre första gången när de ledsagar någon.

Vi satte oss i ett rum och pratade. Alla presenterade sig och berättade vad de ville prata om under mötet. Jag är väldigt nervös nu faktiskt. Jag måste lära mig alla vägar så snart som möjligt och så måste jag lära mig att åka hem själv från skolan eftersom att vi ibland kommer att slua vid andra tider än de som står på schemat. Sedan så brukar man ibland fika efter skolan eller repa kanske. Då blir jag tvungen att åka kommunalt hem. Jag åkte ju hem med Tini idag och då tyckte jag att vägen kändes svår men så är det kanske i början. Jag måste först gå en bit, efter det ta tvärbanan, sedan ta tåget, sedan ta en buss och sedan gå en bit. Självklart så vill jag vara självständig men just nu så känns det svårt.

Vi pratade om att jag ska försöka att klara mig så mycket som möjligt utan min assistent men i början så kommer Mattias att vara med, det känns bra.
Min dator måste få alla program installerade, både musikprogram och jaws. De brukar bara beställa in datorer med windows vista och det gjorde mig lite rädd. Nin från syncentralen sa att det är annorlunda att läsa i windows xp och i windows vista. Men han som beställer datorer ska ändå beställa en dator med windows xp. Jag fick veta att Mattias inte är så bra på att använda en dator för han har mest rest runt och spelat i sina band länge nu. Han har varit i Holland och USA sa han tror jag. Så jag får försöka att lära Mattias lite saker.

De har bokat in kurser som några ska gå på, Mattias, min mattelärare, en annan lärare som jag tror är speciellärare och någon till kanske. Jag kommer inte ihåg om idrottsläraren skulle gå den kursen men det kanske hade behövts. Jag hoppas att idrotten blir bättre än vad den var i högstadiet. Men de kommer att ha idrott på ett annat ställe de första veckorna och då ska jag vara kvar på Kulturama och träna på olika vägar tror jag.

Efter att ha pratat länge så gick vi och tittade på elevskåpen. Det var precis så att jag inte nådde upp till kroken där man kan hänga jackan i det översta skåpet. Därför så måste jag få ett skåp som är jättelångt ner istället, det är väldigt jobbigt att vara så kort som jag är, jag kommer ju att se helt skum ut om tio år.

Sedan så gick vi för att titta på rummet som Mattias kommer att dela med en annan lärare, hon hjälper elever som har svårt för vissa ämnen. Jag kommer inte att få en nyckel till det rummet, jag hade ju en nyckel till rummet jag hade på Turingeskolan så att jag själv kunde hämta mina böcker där och så. Men Mattias ska alltid lämna och hämta mig vid alla lektioner och ta med de böcker som behövs. Jag ska själv ansvara för min dator och ta dit och hem den från skolan varje dag. Men jag får se hur det blir. Om Mattias blir sjuk någon gång så får jag fråga den andra läraren om alla böcker och så.

Jag fick en väckarklocka av Margareta, som jobbar på den andra syncentralen och en ny reservkäpp. Väckarklockan pratar lite hela tiden och den är inte så bra. Men den fungerar och det är ju bra, tidigare så har någon fått väcka mig eller så har jag vaknat av mig själv. Ibland så har jag ställt mobilen men det händer att den inte alltid ringer.
Vi ska ha kvar reservkäppen i skolan, det är ju ganska bra men om någonting skulle hända med min käpp som jag har nu under en helg eller under ett lov så har jag ingen reservkäpp.

Jag fick se mitt preleminära schema idag, det såg inte bra ut. Vi hade ganska många håltimmar, vissa håltimmar var i flera timmar. Sedan så kommer vi att gå till fyra eller till efter fyra nästan varje dag, en dag så kommer vi att sluta kvart över fem. Men vi kommer att börja vid nio de flesta dagarna förutom en dag då vi börjar halv nio tror jag att det var. Det är ju många klasser på Kulturama och då blir det ju så att man har håltimmar och så. Men jag vet många som har mycket bättre tider än jag. Sedan när man har tagit sig hem varje dag så har man en massa läxor att göra, jag kommer kanske inte att få någon fritid alls men så är det väl kanske.

Jag kommer att gå i klass a och ha en musiklärare som mentor. Hon känner en synskadad sångpedagog så det var därför som det var lite bra att hon ska vara min mentor. Jag vet vem sångpedagogen är som musikläraren känner. Jag tror att min mentor heter Maria eller något. Det var i alla fall en lärare som heter så. Vi kommer också att ha en idrottslärare som mentor för den andra halvan av min klass. Han heter Ola Svesson hörde jag. Vi kommer att vara 32 elever i min klass, i min förra klass så var vi 27 elever så det blir bara fem elever mer än förra året. I mellanstadiet så var vi 48 elever i min klass, det var bara ibland som vi hade halvklass så jag är van vid stora klasser.

I min klass så kommer det bara att vara elever som går artist och musikerinriktningen. I min parallellklass så kommer det att vara sexton elever som går artist och musikerinriktningen och sexton elever som går inriktningen storband.

På det preleminära schemat så stod det att jag kommer att vara i tretton olika klassrum, det känns lite jobbigt.

Vi tittade inte så mycket på lokalerna idag för det ligger saker överallt och så var vi ganska trötta. Men det får vi göra någon annan gång. Vi diskuterade om jag skulle ha hisskort eller intte. Jag tycker kanske att det skulle vara skönt för ibland så kan det kännas jobbigt att gå i alla trappor, särskilt när det är många andra elever som springer där. Det är sju våningar på Kulturama, det är ju ganska mycket tycker jag.

På vägen hem idag så pratade jag och Tini. Tini gick runt lite i vårt hus för att se hur vi bor nu. Hon tyckte att det var fint här. Tini sa att jag får ringa någon dag när jag känner mig trött på allt så det ska jag nog göra. Det kommer nog att vara många dagar då jag verkligen bara kommer att vara trött på allt.
Men det här är bara tre år, jag har klarat av högstadiet och det kändes verkligen jättejobbigt vissa stunder. Men då tyckte jag om min assistent och min klass, hoppas att jag kan känna så på gymnasiet också. Nu känner jag ju ingen, när jag började högstadiet så hade jag Tini kvar sen femman plus att jag kände min klass. Jag gick ju i samma skola sen slutet av förskoleklassen tills jag slutade nian.
Nu så känner jag ingen, inga lärare, inte min assistent och ingen annan som ska börja på Kulturama. Adams kompis går där, han går foto filmlinjen och honom har jag pratat lite med. Jag har hört att han är kompis med alla elever och en del av lärarna pratar han mycket med.

Men det här känns ändå ganska bra, alla andra verkar känna att det här känns hur bra som helst och de tror att det här kommer att gå bra. Nu så kan jag bara vänta tills på fredag och hoppas på det bästa. Det känns lite som att starta ett nytt liv och börja om allt. Jag hoppas att jag kommer att tycka om de flesta på Kulturama, det finns alltid lärare som man tycker bättre och mindre om än andra. Jag hoppas att jag kommer att få kompisar och trivas med min assistent.
/Vispen